Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING, BYGGANDE & BOENDE

1. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING, BYGGANDE & BOENDE

2. Att diskutera innan lunch Presentation av varandra och en hjärtefråga Möteskultur- hur lägger vi upp samarbetet i gruppen Boka in datum för nästa träff i maj , 6 h inklusive lunch som länsstyrelsens bjuder på Upplägg av dagen, se bild 3-10 i presentationen Att göra till nästa gång: Ta med förslag på 5-10 redan genomförda goda exempel/ åtgärder vi kan fortsätta med i Västerbotten. Väck frågan i din organisation! Lunch!

3. Hur ska vi jobba? SWOT (1 mötet) Åtgärdsidéer (2 mötet) Prioriteringar (3 mötet) Genomförande (4 stora mötet)

4. Våra utgångspunkter Miljöpolitikens övergripande mål Miljömålen (särskilt för denna grupp) Nuläget för miljötillståndet i Västerbotten Gruppens samlade kompetens MEN- tänk på alla tre perspektiv av hållbarhet: ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Västerbotten!

5. Ta fram åtgärder först nästa gång! Ta fram åtgärder inom resp. grupp som har koppling till miljömålen för: Offentlig verksamhet (länsstyrelsen, kommunerna, landstinget, universiteten, skolorna) Näringsliv (kan vara branschspecifika) Individer och grupper Forskning och utveckling Samarbetsprojekt

6. Hur ska åtgärderna se ut? FRIVILLIGA åtgärder! Uppföljningsbara! Tydligt ansvar över vem som gör vad! Tidsatta om det handlar om en konkret åtgärd, processåtgärder behöver inte tidsättas.

7. SWOT analys: för gemensam väg mot ett hållbart Västerbotten Styrkor, svagheter, möjligheter och hot för just vårt specifika område!

8. Vilka områden kan vi beröra i SWOT:en och åtgärderna? T.ex: Energiomställning Infrastruktur Byggande och boende Planering i ett större perspektiv Avfall Era förslag!

9. Tidplan för dagen Presentation och upplägg LUNCH 11.30-12.30 Efter lunch max 30 minuter- lst berättar om tillståndet i miljön för några viktiga miljömål som kopplar till området. SWOT kör igång: till fikat ska vi ha SWOT-förslag (15 minuter på varje område x 4) Fika kl 14 14.20 går vi igenom resultatet från SWOT:en och kompletterar tillsammans 15.30 återsamling och en positiv slutkläm på dagen Utvärdering fylls i under tiden Vi ses igen enligt det datum vi bestämt i maj- kallelse och information skickas ut från länsstyrelsen

10. Glöm inte- fråga din organisation om 5-10 goda exempel på åtgärder vi bör fortsätta med i Västerbotten!

11. Nulägesanalys utifrån några miljömål

12. Miljömål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Levande skogar Säker strålmiljö Frisk luft God bebyggd miljö Storslagen fjällmiljö

13. Begränsad klimatpåverkan ”Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatet inte blir farligt.” Utsläppen av koldioxid ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå. 

14. Ett globalt problem Utsläppen av koldioxid ökade mycket kraftigt under 1900-talet Miljoner ton kol + 1 380 procent sedan 1900 År 2008: Sverige: 6,8 ton CO2e/inv Västerbotten: 6,5 ton CO2e/inv Sveriges andel av utsläppen: 0,18 procent CO2-utsläpp totalt, världen Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center CO2-utsläpp, Sverige

15. Ekologiskt fotavtryck visar hur mycket av jordens produktiva yta som vi använder till vår konsumtion. Våra stora fotavtryck har ofta negativa konsekvenser för människor och miljö i fattigare länder, där råvarorna hämtas och där klimatförändringarna drabbar hårdast. Sverige: 5,9 globala hektar 1,8 globala hektar per människa på jorden 13. Sverige

16. Miljötillståndet i Västerbotten Utsläppen av koldioxid 2008 var 3,6 procent lägre än jämfört med 1990. Målet 8 procent minskning 1990-2010 nås med största sannolikhet inte i Västerbottens län. Utsläppen av totala mängden växthusgaser 2008 var 5,6 procent lägre än 1990. Nationellt etappmål: 40 procents minskning till 2020 År 2009 släppte vi i Sverige ut 59,8 miljoner ton växthusgaser. Utsläppen ligger 17,3 procent under 1990 års utsläpp.

17. Växthusgaser i Västerbotten Fördelning av växthusgaser av totala utsläpp omräknat till CO2e

18. Fakta om transporter i Västerbotten Personbilar släpper ut mest växthusgaser inom transportsektorn. Ökade godsfrakter ökar utsläppen från tunga lastbilar och bussar. Bilresandet ökar, antalet personbilar blir fler och bilparken blir allt äldre. Allt fler i länet arbetspendlar till en annan kommun. Långt till service i Västerbotten. Mer än 25 procent av befolkningen har mer än en mil till närmaste livsmedelsbutik i flera av länets kommuner. Genomsnittet för riket är 2,5 procent. Skillnader mellan män och kvinnor Män konsumerar i snitt 20 procent mer energi än kvinnor. De största skillnaderna finns i bränsleförbrukning och bilinköp där männen använder betydligt mer energi för transporter än kvinnor.

19. Cirka 30 procent var fossil energi av den totala energi-användningen i länet år 2008. Energianvändning Västerbottens län använder i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare. År 2008: riksmedel 43,72 MWh och Västerbotten 47,76 MWh. Detta beror bl.a. på vårt kalla klimat, energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och stora avstånd som måste överbryggas med transporter.

20. Giftfri miljö ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”

21. Bakgrund Kemikalieproduktionen i världen har ökat kraftigt. På ca 50 år har produktionen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Med varuhandeln sprids kemiska ämnen över nationsgränserna. Ämnen sprids när varor produceras, används, återvinns, förbränns eller deponeras. Ämnen sprids också genom läckage med yt- och grundvatten från förorenade områden. EU har världens tuffaste miljölagstiftning REACH på kemikalieområdet. Västerbottens län skiljer sig inte på några avgörande sätt från övriga delar av landet när det gäller förekomst och hantering av kemiska ämnen, produkter och varor. I länet finns tung industri i form av gruvor och ett smältverk men även många andra mer eller mindre kemikalieintensiva branscher är representerade. I länet finns också ca 2500 förorenade områden, främst lokaliserade i älvdalarna, i kustområdena samt i malmrika områden. Av dessa har drygt 400 stycken inventerats och riskklassats. Vid samtliga kända förorenade områden i riskklass 1 pågår undersökningar eller åtgärder. Den största andelen prioriterade förorenade områden tillhör riskklass 2 och arbetet med att undersöka och åtgärda dessa områden har inte kommit lika långt. Kunskapsluckorna är fortfarande stora när det gäller förekomst och eventuella effekter i miljön av flertalet kemikalier. Ett exempel är verksamma ämnen i läkemedel som kan ha en hormonell effekt och innebära miljöpåverkan i mycket låga koncentrationer. Ett annat är de nya nanomaterialen.

22. Miljötillståndet i Västerbotten

23. Trender Halterna i miljön av en del kända miljögifter som PCB, DDT och dioxiner har sjunkit, men minskar inte längre. Förekomsten av kvicksilver, kadmium och bly i miljön är fortfarande ett problem. Många nya möjliga problemämnen har också identifierats och samverkan mellan olika kemikalier, s k kombinations- eller cocktaileffekter, är inte tillräckligt kända. Kemikalieinspektionen har alldeles nyligen presenterat en handlingsplan för en giftfri vardag 2011-2014, med särskilt fokus på barn och ungdomar. Vägledning och praxis för efterbehandling av förorenade områden ger goda möjligheter för en ökad saneringstakt i framtiden

24. Levande skogar ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. ”

25. Bakgrund Skogen - viktig livsmiljö för en lång rad arter - cirka 3,1 miljoner hektar skog i länet. - resurs för skogsbruk, friluftsliv, rekreation och jakt. - spår av tidigare nyttjande såsom boplatser, fångstgropar,kolbottnar Länets skogar har brukats intensivt under lång tid. Effekt: påtagliga brister jämfört med naturlandskapet, speciellt när det gäller gamla träd, lövträd, död ved och skog som brunnit. Konsekvens: minskande livsutrymme för många arter som är beroende av en naturlig skog. Fler arter är hotade. I genomsnitt avverkas för närvarande cirka 700 hektar per år av kända, oskyddade naturskogar i länet. Bevarade intakta ekosystem har en bättre motståndskraft mot olika typer av yttre påverkan t.ex. ett förändrat klimat.

26. Miljötillståndet i Västerbotten

27. Trender Trenden för de rödlistade arterna är negativ. År 2005 var 385 skogsarter rödlistade i Västerbotten och vid den senaste revisionen har antalet skogsarter på listan ökat till 445. Den miljöhänsyn som tas i samband med föryngringsavverkning har enligt Skogsstyrelsen undersökningar inte förbättrats sedan början av 2000-talet, 25% av avverkningarna når ej lagkravet. Övrigt Skogsstyrelsen arbetar med miljöfrågorna både vid avverkning och mer förebyggande dels som rådgivning men även med stöd av lagen. Sedan 2010 bedrivs ett försök i Västerbotten för en ökad frivillighet inom skydd av skogsmark genom KOMET. Där kommer markägaren in med förslag på objekt att skydda istället för att myndigheterna tar initiativ till skydd.

28. Säker strålmiljö ” Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.”

29. Källor till strålning Utsläpp av radioaktiva ämnen: kommer bl.a. ifrån kärnkraftverk och sjukvård. Bakgrundsstrålningen ska understiga 0,01 millisievert per person och år per verksamhet. UV-strålning: får vi från solen och solarier. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige. Elektromagnetisk strålning: kommer från kraftledningar, elektriska apparater, radiovågor från mobiltelefonen och radiosändare. Radon: är en gas som bildas i marken och kan ta sig upp till markytan och in i byggnader. Radon i inomhusluft kan också komma från byggnadsmaterial och hushållsvattnet. Den luktar inte, syns inte och smakar ingenting; det enda sättet att upptäcka radon är att mäta.

30. Miljötillståndet i Västerbotten Utsläppen från kärnkraftsverk ger idag en stråldos på under 0,01 millisievert per år och bedöms vara försumbara. Hälsoeffekter från Tjernobylolyckan är idag mycket små. Medicinska undersökningsmetoder utgör det största artificiella stråldosbidraget i samhället. Exempel på dessa metoder är röntgenundersökningar, behandlingar med radioaktiva ämnen, strålbehandlingar, magnetkameraundersökningar och ultraljudsundersökningar. Den har dessutom ökat med 25 procent sedan 1995 på grund av ökat antal undersökningar med datortomografi. Elektromagnetiska fält, EMF, som allmänheten exponeras för är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. Det finns dock områden där skadliga hälsoeffekter inte helt kan uteslutas; kraftledningar, elektriska apparater och radiovågor från mobiltelefoner och basstationer. Det finns forskning som har visat samband mellan tio års användning av mobiltelefon och ökad risk för hjärntumör. Rekommendationen är att använda telefoner med låga SAR-värden samt hands-free eller blue-tooth lösningar. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att radon i bostäder orsakar 500 lungcancerfall per år i Sverige. Kommunerna har bl.a. kunskap om vilka områden som har höga markradonhalter och vilka hus som är byggda av blå lättbetong. Stor risk för höga radonhalter i vatten i främst bergsborrade brunnar särskilt i Storuman och Skellefteå. Det råder ett bristande underlag på antalet enskilda brunnar som tagit radonprover

31. UV-strålning och hudcancer Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och tillhör en av de vanligaste cancersjukdomen i landet. Det är solens UV-strålning som är den största orsaken men även solarier har en bidragande effekt. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder i synnerhet personer under 18 år, personer med ljus och känslig hud och den som har många eller stora födelsemärken att sola solarium. Ju yngre du är, desto känsligare är huden. År 2008: Totalt: 51 Kvinnor: 27 Män: 24 År 2008: Totalt: 60 Kvinnor: 24 Män: 36

32. ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.” Frisk luft

33. Bakgrund luftföroreningar Luftföroreningar är ett hot mot människors hälsa men bidrar också till försurning av mark och vatten, vittring av byggnader, skador på vegetation m.m. Befolkningen längs kustens större städer/orter är mest utsatta för luftföroreningar. I glesbygden är det föroreningar från vedeldning som utgör hälsohotet. Långväga transporterade föroreningar: utgörs främst av svaveldioxid, ozon och fina partiklar. Lokalt producerade föroreningar: utgörs främst av partiklar, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen (VOC).

34. Miljötillståndet i Västerbotten

35. Källa till olika typer av föroreningar

36. Trender Förändringar till det bättre förväntas av förtätad bebyggelse och omdragning av E4 i Umeå. Fordonsparken förnyelse ger renare utsläpp. Utbyggnad av fjärrvärmenäten minskar behovet av enskilda eldstäder. Utsläpp från sjöfarten ökar relativt sett som utsläppskälla av svavel och kvävedioxid. Generell minskning av utsläppen av flyktiga organiska ämnen.

37. God bebyggd miljö ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”

38. Bakgrund Västerbotten är ett stort län till ytan med en stor del glest befolkade områden. Umeåregionen växer, medan invånarantalet minskar i inlandskommunerna. Länet har rika naturtillgångar som skog, fjäll, vatten, våtmarker, vilt, mineraler och förnybar energi. Glesbygden har stort överskott på energi och natur- och råvaruresurser per invånare jämfört med länets mer befolkningstäta delar. Länet är beroende av ett väl fungerande vägnät och bra kommunikationer. I trakter där man bor glest är bilen det enda alternativet och det är oftast inte möjligt att minska sitt bilåkande för att nå service och arbete. Inlandskommunerna med gles befolkning har ofta inte tillräckligt med resurser för att kunna upprätthålla en kvalificerad fysisk planering. Bebyggelsen utgör också en stor del av vårt kulturarv. Därför är det viktigt att ett representativt urval av länets bebyggelse skyddas mot rivning eller ovarsamma förändringar. I Västerbotten har endast en mindre del av bebyggelsen ett långsiktigt skydd. Kommunerna saknar resurser för att arbeta strategiskt med skydd av kulturhistorisk bebyggelse och det är även oftast en lågt prioriterad fråga.

39. Miljötillståndet i Västerbotten

40. Trender Återvinning och sortering ökar i Västerbotten medan deponering minskar. Materialåtervinning ska prioriteras framför energiutvinning när det är miljömässigt motiverat. Ökade krav på fysisk planering, nya strandskyddsbestämmelser, vindkraftsutbyggnad samt kustplanering är exempel på verksamheter som inneburit att kulturmiljövärden uppmärksammats mer I Västerbottens län är bullermiljön relativt bra. Problemen finns längs de större vägarna och i Umeå, Skellefteå och Lycksele tätorter. Användningen av naturgrus har minskat väsentligt de senaste 20 åren och främst ersatts med bergkross. År 1991 stod naturgrus för 85 procent av ballastproduktionen. Denna andel hade år 2009 sjunkit till 14 procent. Energismart och kretsloppsanpassat byggande är på frammarsch i länet. Som exempel kan nämnas att Umeås kommunala bostadsföretag uppför ett kvarter med flerbostadshus där ledorden kommer att vara energismart och kretsloppsanpassat. Ett nätverk för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat har också bildats. Via bl.a. statliga bidrag till planering har resurssvaga kommuner inom länet gått samman för att ta fram gemensamma planeringsdokument som exempelvis vindkraftplanering och kommuntäckande översiktsplaner.

41. Storslagen fjällmiljö ”Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”

42. Bakgrund Fjällen i Västerbottens län är ett natur- och kulturlandskap med mycket höga värden ur ett internationellt perspektiv. Rennäringen och den samiska kulturen har stor betydelse och sex samebyar har året-runt-marker i de västerbottniska fjällen. I fjällområdet finns kulturlämningar av olika slag och värdefulla kulturmiljöer som nybyggen, kyrkor, kapell, kyrk- och skolkåtor. Länets äldsta kända boplats har påträffats på en klippa i Tärnasjön och är omkring 8000 år gammal. En stor andel av fjällområdet är skyddad. I området finns 13 naturreservat och ett kulturreservat, varav Vindelfjällen är ett av de största skyddade områdena i Europa. De enda större fjällområden utan formellt skydd är Södra Storfjället, Norra Gardfjället och fjällen kring Stekenjokk och söder om Klimpfjäll.

43. Miljötillståndet i Västerbotten

44. Exploatering av fjällen ökar lokalt med satsningar på fritidsbebyggelse. Indikatorer

45. Trender I Västerbottensfjällen är de flesta områden med höga naturvärden redan skyddade. Mer resurser behövs för att säkerställa fjällens kulturmiljöer för framtiden. I Västerbottens fjällvärld är besöksnäringen med friluftsliv, jakt/fiske och naturturism en betydande del av det lokala näringslivet, och inte minst skidturismen förväntas öka starkt. Ett hållbart nyttjande kommer troligtvis bli ännu viktigare i förhållande till rent skydd, Exploateringstrycket förväntas öka och omfattar även gruvor och vindkraft. Antal terrängskotrar i fjällen ökar. Samebyarna arbetar för att minimera terrängkörning, flera har redan tagit fram terrängkörningsplaner. Rennäring: Rennäringens utveckling i framtiden har en avgörande betydelse inte minst ur kulturmiljösynpunkt. Under kommande år blir med stor sannolikhet effekterna av klimatförändringarna allt tydligare. Effekterna av en höjning av skogsgränsen blir stor i fjällområdet i Västerbotten.

46. 16 miljömål beslutade av riksdagen styr svensk miljöpolitik och berör de flesta samverkansgruppers områden