Nya former och allmänna villkor för direktstöd Tvärvillkor

1. Nya former och allmänna villkor för direktstödTvärvillkor Version 2 Landsbygdsverkets utbildning om stödansökan Tammerfors 12.2.2014, Uleåborg 18.2.2014 och Åbo 4.3.2014 Pia Lehmusvuori / Juha Palonen JSM/jordbruksenheten

2. Presentationens innehåll 1) Stöd till unga jordbrukare 2) Förgröningsstöd 3) Definition av en aktiv jordbrukare 4) Minskning av stöd 6) Tvärvillkor

3. Författningar • Direktstöd: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 • Tvärvillkor: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (den horisontella förordningen) • EU-rättsakter på lägre nivå under arbete, ges ut i juni 2014?

4. Stöd till unga jordbrukare

5. Bakgrund • EU bekymrad över att unga väljer att inte etablera sig i jordbruksbranschen => CAP2020-reformens mål: mer stöd till unga jordbrukare vid etableringen • Därför ska i systemet för direktstöd från år 2015 ingå ett nytt stöd till unga jordbrukare som är obligatoriskt för medlemsländerna

6. Stödets storlek • För stödet till unga jordbrukare reserveras högst 2 % av direktstödens nationella maximibelopp • I Finland ca 10,5 miljoner euro/år

7. Stödvillkor (1/2) • Stöd kan beviljas en jordbrukare • som har rätt till grundstöd; • som för första gången har etablerat sig som huvudansvarig företagare i en gårdsbruksenhet under en tid på högst fem år före inlämnandet av den första ansökan om grundstöd; och • som är högst 40 år gammal det året ansökan om grundstöd lämnades in

8. Stödvillkor (2/2) • En ung jordbrukare kan beviljas stöd i fem års tid • Om en juridisk persons rätt till stöd föreskrivs i den delegerade förordningen

9. Stödnivå • Ett medlemsland får välja mellan flera olika beräkningssätt • Preliminär riktlinje: antalet stödrättigheter den unga jordbrukaren har aktiverat x 25 % av medlemslandets genomsnittliga direktstöd per hektar • Preliminär riktlinje: stöd beviljas för högst 90 stödrättigheter

10. Förgröningsstöd

11. Bakgrund • Förgröningsstöd= stöd för att man tillämpar vissa jordbruksmetoder som gynnar klimatet och miljön • CAP2020-reformens mål är att man fäster större vikt vid klimatet och miljön • Därför införs år 2015 ett nytt för medlemsländerna obligatoriskt förgröningsstödinom systemet för direktstöd

12. Stödåtgärder • Tre åtgärder: • diversifiering av grödor • bibehålla permanent gräsmark • ekologisk areal • Ekologiska odlare har rätt till stöd utan att behöva uppfylla dessa krav • Odlaren kan uppfylla kraven genom likvärdiga miljöersättningsåtgärder om medlemslandet inte begränsar denna möjlighet (preliminär riktlinje: inte möjligt i Finland)

13. Stödets storlek • För förgröningsstödetska användas 30 % av de direkta stödens maximibelopp, i Finland ca 157 miljoner euro/år • Stödnivå i Finland i genomsnitt ca 70 euro/ha • Stödet på grund av de stödrättigheter som jordbrukaren har aktiverat

14. Diversifiering av grödor • Åkermarken10-30 ha  måste odlas två grödor – huvudgrödan får täcka högst 75 % av åkermarken • Åkermarken över 30 ha  måste odlas tre grödor – huvudgrödan får täcka högst 75 % av åkermarken – de båda huvudsakliga grödorna får täcka högst 95 % av marken • I stödregion C behöver man odla endast två grödor • Gäller inte gårdar som har över 75 % av åkermarken som gräsmark och/eller i träda, och om den delen av gårdens åkerareal som är i annan användning, inte är över 30 ha

15. Krav som gäller permanent gräsmark Två krav: 1) permanent gräsmark i Natura-områden ska bevaras + medlemslandet får ange också andra känsliga områden där permanent gräsmark ska bevaras (preliminär riktlinje: Finland anger inte några andra områden) 2) Arealen för permanent gräsmark i förhållande till hela jordbruksmarken får inte minska med över 5 % • översyn på hela landets nivå • permanent gräsmark = permanenta betesmarker 2012 och permanent gräsmarksom anmäls 2015

16. Ekologiska arealer (1/2) • Åkermarken över 15 ha –> ekologisk areal 5 % av åkermarken 2015-2017 (ev. 7 % från år 2018) • Medlemslandet beslutar vilka områden som godkänns som ekologiska arealerna bland de typer av områden som nämns i förordningen (i Finland enligt preliminära planer trädesmarker, fånggrödor och växttäcke, kvävebindande växter) • Gäller inte gårdar som har över 75 % av åkermarken som gräsmark, i träda och/eller om där växer baljväxter och om den delen av gårdens åkerareal som är i annan användning, inte äröver30 ha

17. Ekologiska arealer (2/2) • S.k.undantag på grund av skogsklädd mark = ett medlemsland där över 50 % av landarealen är skog kan besluta att kravet på ekologisk areal inte tillämpas på gårdar som ligger i områden med naturliga begränsningar där över 50 % av områdets landareal är skog och där förhållandet mellan skogsmarken och jordbruksmarken är större än 3:1 (preliminär riktlinje: tillämpas i Finland, områdena inte klara än)

18. Definition av en aktiv jordbrukare

19. Bakgrund • Det har kommit fram fall i EU där stöd har beviljats aktörer som inte har haft någon avsikt att bedriva jordbruksverksamhet • Från år 2015 ska därför kravet på aktiva jordbrukare uppfyllas när det gäller • direktstöd • kompensationsbidrag • ersättning för ekologisk produktion • ersättning för djurens välbefinnande

20. Definition av en aktiv jordbrukare(1/2) • Obligatoriska och frivilliga krav för medlemsländerna • Obligatoriskt för medlemsländerna: direktstöd beviljas inte en sådan fysisk eller juridisk person som driver fastighetsföretag, permanenta sportanläggningar, rekreationsanläggningar, flygplatser, vattenverk och tillhandahåller järnvägstjänster • En sådan aktör beviljas dock stöd om den lägger fram bevis i den form som krävs av medlemsstaterna, t.ex. att jordbruksverksamheten inte är obetydlig • Detta gäller inte sådana som får obetydliga summor i direktstöd

21. Definition av en aktiv jordbrukare(2/2) • Frivilligt för medlemsländerna: direktstöd ska inte beviljas fysiska eller juridiska personer • vars jordbruksverksamhet endast utgör en obetydlig del av deras samlade ekonomiska verksamhet och/eller • vars huvudsakliga mål med verksamheten inte är att utöva jordbruksverksamhet (inga riktlinjer om detta i Finland än) • Detta gäller inte sådana som får obetydliga summor i direktstöd • En del av definitionen rör medlemsländer med jordbrukarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling (preliminär riktlinje: Finland har inte sådana områden)

22. Minskning av stöd

23. Minskning av stöd • Bakgrund: EU bekymrad över att en oproportionerligt stora stödbelopp tilldelas ett ganska litet antal större stödmottagare • Därför ska medlemsländerna minska den del av grundstödet som överstiger 150 000 euro/år med minst 5 % • Frivilligt för medlemsländerna: medlemsländerna får dra av de löner som betalats av jordbrukaren under det föregående året, inbegripet skatter och sociala avgifter relaterade till anställningen, från grundstödet (inga riktlinjer i Finland än)

24. Tvärvillkor inom systemet med jordbruksstöd

25. Vad är tvärvillkor? (1/2) • Tvärvillkoren är ett krav för följande jordbruksstöd: • EU:s helfinansierade direktstöd • jordbruksstöd för utveckling av landsbygden: miljöersättning, kompensationsbidrag, ersättning för ekologiskt jordbruk och ersättning för djurens välbefinnande • strukturstöd och nationella jordbruksstöd till vissa delar

26. Vad är tvärvillkor? (2/2) • Krav som rör god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) samt • föreskrivna verksamhetskrav: direktiv och förordningar som gäller miljöfrågor, folkhälsa, växtskydd och djurens hälsa och välbefinnande

27. Tvärvillkoren från år 2015 framåt • 7 krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) (i dag 13) • 13 föreskrivna verksamhetskrav (i dag 18) • Kraven grundar sig på bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013

28. Ändringarna i föreskrivna verksamhetskrav 2015 (1/2) • Direktivet om avloppsslam och tre direktiv som gäller anmälan om djursjukdomar utgår • Kraven på skydd av grundvatten övergår från de föreskrivna verksamhetskraven till GAEC-kraven redan år 2014

29. Ändringarna i föreskrivna verksamhetskrav 2015 (2/2) • Utöver dessa ändringar som följer av EU-rättsakter, blir det ändringar som följer av nationella författningar (t.ex. ändringarna i nitratförordningen i kraft sommaren 2015) • Obs. tvärvillkorens krav att bevara permanenta betesmarker 2015-2016

30. De viktigaste ändringarna i GAEC år 2015 • Kravet på växtföljd upphör eftersom kravet på diversifiering av grödor ska ingå i miljöanpassningsstödet • Kravet på användning av maskiner ändamålsenligt upphör • Närmare bestämmelser om GAEC-krav utfärdas nationellt • Vissa nuvarande GAEC-krav flyttas till kravet att bevara jordbruksmark, vilket bygger på förordningen om direktstöd

31. Vad som GAEC inte omfattar • Ramdirektivet för vatten och direktivet om bekämpningsmedel som kommissionen har föreslagit kommer inte med (tas med senare när alla medlemsstater har börjat tillämpa direktiven). Obligatoriskt i systemet för rådgivning till gårdar från år 2015 • Kommissionens förslag till förbud mot första plöjning av torvmarker lämnades bort

32. TACK! pia.lehmusvuori@mmm.fi tfn 0400 395 537