Kommentarer ”Lika skola med olika resurser?”

1. Kommentarer ”Lika skola med olika resurser?” Peter Fredriksson IFAU

2. 1990-talet – Ett decennium av genomgripande reformer • 1991 – Kommunaliseringen (sektorsbidrag till skolan) • 1992 – Fritt skolval (friskolor) • 1993 – Ett generellt statsbidrag (sektorsbidraget bort) • 1996 – Friare lönesättning för lärare • 1997 – Reformerat betygssystem • 1997 – Kommunalt balanskrav • 1991 – programgymnasiet (3-årig yrkesutbildning) • Samtidigt pågår en ekonomisk kris

3. Varför alla reformer? Varför så genomgripande? • Hade det inte varit möjligt att korrigera problemen med de relativa betygen, snarare än att sjösätta ett helt nytt betygssystem? • Hade det inte varit möjligt att reformera de ursprungliga statsbidragen, snarare än att sjösätta en kommunaliseringsreform? • Som observatör blir man slagen av hur lite egentlig analys som verkar ha föregått dessa stora reformer • Tvära kast inom utbildningspolitiken (på basis av lite evidens)! • Borde inte utbildning vara ett område där man agerar med försiktighet och kontinuerligt följer upp och utvärderar?

4. Presterade eleverna dåligt i början/mitten av 90-talet? Matematik (åk 8) TIMSS el föregångare ”d-värden” korrigerade för ålder och åk. d > 0 bättre än genomsnittet.

5. Naturvetenskap (åk 8). TIMSS el föregångare ”d-värden” korrigerade för ålder och åk. d > 0 bättre än genomsnittet.

6. Läsförståelse (åk 4). PIRLS el föregångare Elevresultat relativt goda i början/mitten av 90-talet

7. Målstyrning förutsätter uppföljning/utvärdering • Det är anmärkningsvärt att insatserna för uppföljning och utvärdering inte ökade i samband med kommunaliseringen • Det har – tills helt nyligen – inte varit möjligt att mäta utbildningsresultat före 16 års ålder m.h.a. centralt insamlade data • Systemfel! (som är på väg att korrigeras, men alldeles för sent)

8. (Vad avse med) Likvärdighet (och hur mäta)? • En samhällsekonomiskt effektiv politik utjämnar förutsättningarna för barn med samma fallenhet • En politik som mobiliserar ”begåvningsreserven” sannolikt effektiv. Mindre motsättning mellan effektivitet/jämlikhet på utbildningsområdet än på andra områden • Men svårt/omöjligt att mäta lika förutsättningar • Mätningar av likvärdighet fokuserar oftast på spridningen i utfall • (Notera att det kan finnas effektivitetsargument för att även minska spridningen i utfall) • Vilka förutsättningar finns då att mäta likvärdighet? • Efter betygsreformen finns betyg, vars förankring i studieresultat lämnar en del övrigt att önska…

9. Betygsvariation mellan elever i tre ämneskategorier 1989 – 2007 d = 0 (1989). Källa Gustafsson & Yang Hansen (2009)

10. Variation i betyg mellan skolor och kommuner Källa Gustafsson & Yang Hansen (2009)

11. Är skolan en central eller kommunal angelägenhet? • Mångfasetterad fråga som inte går att besvara • Utbildningsanordnaren bör dock inte leva under ett strikt balanskrav • Det kommunala balanskravet innebär att kommunerna måste budgetera så att intäkterna överstiger kostnaderna • Utbildningspolitik är investeringar som inte bör påverkas av kortsiktiga svängningar i konjunkturen eller kohortstorlekar • Att utbildningsanordnaren har ett strikt balanskrav är problematiskt, både ur ett effektivitets- och livärdighetsperspektiv