1 / 72

Äldres läkemedelsanvändning

Äldres läkemedelsanvändning. Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland. Läkemedel gör i grunden nytta för patienten…. men kan också innebära risker.

anais
Download Presentation

Äldres läkemedelsanvändning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Äldres läkemedelsanvändning • Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland

  2. Läkemedel gör i grunden nytta för patienten…. men kan också innebära risker. • Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. • Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel.

  3. Den gamla människan • Är ofta sårbar • Små marginaler • Funktionsförlust vid påfrestning • svikt i flera organsystem vid sjukdom • Därför komplex läkemedelsbehandling

  4. Diagnostik • Gör en helhetsbedömning av den äldre patienten och behandla utifrån denna helhetsbild • Inte bara utifrån enskilda symtom

  5. Behandlingsmål • Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga

  6. Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik

  7. Fett ECW BCM Farmakokinetik • Distribution • Metabolism • Utsöndring Varierande

  8. Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras

  9. Dynamik - åldrande • Fysisk prestation • Muskelstyrka • Lungfunktion • Hjärtminutvolym • Cerebralt blodflöde • Receptorfunktion

  10. Dosering • Mot bakgrund av förändrad kinetik och dynamik hos sköra äldre patienter • Starta med låga doser och titrera försiktigt upp till effektiv dos

  11. Behandling med många läkemedel ökar interaktionsrisken eller risken för additiva effekter

  12. Absorption - interaktion Fe2+bildar olösliga föreningar(cheilat) med • Antacida L-Dopa Tetracyklin

  13. Receptorer - Interaktion • NSAID • Hämmar effekten av diuretika • Minskar blodtryckseffekten av b-blockerare och ACE-hämmare • Minskar gluconeogenesen från levern: ökad risk för långvarig hypoglukemi hos diabetiker

  14. Interaktioner • Waran • Salicylat, NSAID, paracetamol, tramadol

  15. Äldres läkemedelsbehandling • Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från studier på personer <65 år • Nästan aldrig studier på patienter >80 år

  16. Äldres läkemedelsbehandling • Mycket få studier på äldre med många sjukdomar • Samma behandlingsresultat som hos studiepopulationerna?

  17. Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund Stora krav på samråd och noggrann uppföljning

  18. Behandlingseffekt • Mortalitet • Morbiditet • Symtomlindring - Livskvalitet Ålder

  19. Äldres återstående livslängd har ökat Effektiva behandlingsmetoder (SCB 2006)

  20. Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos

  21. blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens(Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur)och strokeoch hjärtsviktmen – ganska friska studiepersoner

  22. Argument för läkemedels-prevention av kardiovaskulär risk • Bevis finns för nytta av behandling av blodtryck hos äldre (STOP, STOP-2, MRC-Elderly, SHEP, HYVET) • liksom även för simvastatin-behandling (HPS)

  23. Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens Icke denmenta Debut av Alzheimer efter 79 år SBPmm Hg DBPmm Hg 110 180 100 170 160 90 150 80 140 70 70 75 80 85 70 75 80 85 Ålder Ålder Skoog I et al Lancet 1996

  24. Läkemedel på recept 0-100 år>1 gång per år 2007 Folkhälsorapport 2009 – Läkemedel

  25. 80-åringar och äldre står på (använder?) i genomsnitt 5 -6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel eller fler

  26. 10 eller fler läkemedel per person > 80 år 6-10% 14-21% Öppna jämförelser 2009

  27. > 3 psykofarmaka bland > 80 år 2007 1/3 >75 år på institution får neuroleptika

  28. 3 eller fler psykofarmaka per person 1,5-3,7% 5,5-8% Öppna jämförelser 2009

  29. Ordinationsföljsamhet 1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland ordinationen 1/3 följer aldrig ordinationen Inte relaterat till ålder i sig Källa: ABLA II rapport, 2001

  30. Stor kassation 1128 ton läkemedel återlämnades 2009 150 402 förpackningar läkemedel från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010

  31. Äldre står inte alltid på för många läkemedel • Äldre står ofta på för många olämpliga läkemedel

  32. Riskläkemedel • Bensodiazepiner • Trötthet, muskelsvaghet, kognition • Neuroleptika • extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation, kognition • Lätta opioider • konfusion, illamående, yrsel

  33. Riskläkemedel • NSAID • Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar • Loopdiuretika • Urvätskning, elektrolytrubbningar • Waran • Ökad blödningsrisk hos äldre

  34. Läkemedelsbehandling orsakar ca 30 000 vårdskador om året i slutenvården i Sverige 5000 i Västra Götaland

  35. Läkemedelstolerans • Äldre tål högdos sämre än vad yngre gör

  36. Läkemedel - Äldre Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling kan förbättras

  37. Gör vi nytta med behandlingen?

  38. Långvarig sjukdom 65-85+ Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Som är hindrande

  39. Dödlighet 50-talet-2000-talet Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt Folkhälsorapport 2009

  40. Återstående livslängd efter 65 och 80 år Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Folkhälsorapport 2009

  41. Vad har vi gjort ? för att förbättra behandlingen • Patientutbildning • Personalutbildning • Läroböcker • Studiecirklar • Temadagar • Fasut/Lärut • Läkemedelsgenomgångar • 15000 stycken via apoteket 2006

  42. Vad har vi gjort ? för att förbättra behandlingen • Förskrivarstöd • Kloka listan • Medicinska riktlinjer • Inplastade kort • Kvalitetsindikatorer • MiniQ och liknande • Projekt

  43. Vilka resultat ser vi? • Färre biverkningar? • Förbättrad sjukdomsbild? • Förbättrad livskvalitet? • Förbättrad funktionsförmåga? • Färre läkemedel? • Lägre kostnader?

  44. Rapport 193 2009

  45. Metod • Systematisk litteratursökning av all relevant litteratur t.o.m 2007 (pat>65 år) • Randomiserade kontrollerade studier och observationella studier har inkluderats

  46. Slutsatser • Förbättrad följsamhet kan fås genom • En kombination av individuellt anpassade insatser • Utbildning, information till patienter • Minskat antal läkemedel • Förenklad läkemedelslista

  47. Förbättrad följsamhet • Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader

  48. Riskläkemedel • Evidensstyrka 1 • Lm med antikolinerg effekt – psykiska störningar • Benzodiazepiner – fallrisk • NSAID – magblödningar • Evidensstyrka 3 • NSAID – hjärtsvikt • Ökad risk för interaktioner

  49. Riskläkemedel • Alltför många äldre ordineras olämpliga läkemedel • ökad utbildning och information till i första hand läkare leder till minskad förskrivning av olämpliga läkemedel

More Related