PERSPEKTIV PÅ MEDBORGARSKAP

1. PERSPEKTIV PÅ MEDBORGARSKAP Socialpolitikens teori Elisabeth Hästbacka 14.1.2013

2. FÖRELÄSNINGENS UPPLÄGG • VAD INNEBÄR MEDBORGARSKAP? • MEDBORGARSKAPETS HISTORIA • SOCIALT MEDBORGARSKAP • KRITIK MOT SOCIALT MEDBORGARSKAP • MEDBORGARSKAPET I FÖRÄNDRING • TRENDEN MOT AKTIVT MEDBORGARSKAP • KARAKTÄRSDRAG FÖR SOCIALT OCH AKTIVT MEDBORGARSKAP • OLIKA POLITISKA PERSPEKTIV PÅ MEDBORGARSKAP • SOCIALDEMOKRATISKA PERSPEKTIVET • SOCIALLIBERALA PERSPEKTIVET • NYLIBERALA PERSPEKTIVET • REPUBLIKANSKA PERSPEKTIVET • FUNKTIONSHINDRADE OCH AKTIVT MEDBORGARSKAP • FINLÄNDSKA POLITIKERS SYN PÅ AKTIVT MEDBORGARSKAP FÖR FUNKTIONSHINDRADE • FRÅGOR? / DISKUSSION

3. VAD INNEBÄR MEDBORGARSKAP? • I lagstiftningen definieras medborgarskapet som: ”ett rättsligt förhållande mellan individen och staten som anger individens ställning i staten och med hjälp av vilket de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna i förhållandet mellan individen och staten bestäms”. (Medborgarskapslagen 2§, 16.5.2003/359) • Medborgarskapet kan endera vara medfött eller förvärvat genom en ansökan om medborgarskap • Många rättigheter i den finländska lagstiftningen är inte nödvändigtvis bundna till officiellt medborgarskap, utan gäller också andra som är bosatta i vårt land • Medborgarskapet kan uppdelas i tre dimensioner: • civilt medborgarskap • politiskt medborgarskap • socialt medborgarskap

4. MEDBORGARSKAPETS HISTORIA • Medborgarskapsbegreppets rötter går ända tillbaka till de tidigaste staterna • Ursprunget till medborgarskapet i modern mening går tillbaka till medeltiden  alla män borde ha samma rätt till liv, frihet och egendom • På 1700-talet utformades de civila rättigheterna: yttrandefrihet, likhet inför lagen samt rätten att äga egendom och sluta kontrakt • De politiska rättigheterna: rösträtt samt rätten att tillhöra ett politiskt parti och företräda det i val, tillkom under 1800-talet, men först inpå 1900-talet kopplades de till medborgarskap, istället för ekonomisk ställning • De politiska rättigheterna samlade människorna i grupper och förändrade maktstrukturerna i samhället.  Intressegrupper uppstod, ex. arbetarklassen organiserade sig • De civila eller politiska rättigheterna eftersträvade dock inte att utjämna de socioekonomiska skillnaderna eller att skydda mot sociala risker, utan t.ex. fattigvården var stigmatiserande och fråntog den hjälpbehövande dennes medborgerliga rättigheter • De civila eller politiska rättigheterna gällde först inte heller alla medborgare jämlikt, uteslöt t.ex. kvinnorna

5. SOCIALT MEDBORGARSKAP • De två världskrigen efterlämnade s.k. sociala kostnader i form av änkor och barn, samt sårade och invalidiserade, vilka alla behövde stöd från samhället • I och med välfärdsstatens uppbyggnad på 1900-talet tillkom de sociala rättigheterna till medborgarskapet • Enligt T.H. Marshall (en av de första och främsta att förespråka dessa) innebär de: ”…the whole range from the right to a modicum of economic welfare and security to the right to share to the full in the social heritage and to live the life of a civilized being according to the standards prevailing in the society. The institutions most closely connected with it are the educational system and the social services.” (Marshall, 1963) • Det här innefattar rättigheten till tjänster, som t.ex. sjukvård och utbildning, men också rätt till olika ekonomiska stödformer • Marshall betonade att de sociala rättigheterna inte bara skulle rikta sig till de allra mest behövande, utan vara bundna till status som medborgare • De sociala rättigheterna skulle skapa en känsla av trygghet och ett skydd mot sociala risker för alla i samhället • Även om tyngdpunkten för det sociala medborgarskapet ligger på rättigheterna, så har medborgarnas skyldigheter inte glömts, men de anses vara en naturlig del av samhällets allmänna moral och normer

6. KRITIK MOT SOCIALT MEDBORGARSKAP • Det sociala medborgarskapet har kritiserats för att inte tillräckligt beakta: • Att medborgarskapets utveckling inte sett lika ut för alla länder eller grupper i samhället • Att rättigheterna i lagen inte alltid tar sig i uttryck på samma sätt i verkligheten, utan påverkas av bl.a. de samhälleliga strukturerna, begränsade resurser och/eller tjänstemäns tolkningar • Behovet av en möjlighet för medborgarna att överklaga, samt ett system för övervakning av, och t.o.m. sanktioner för, myndigheter • Kritik har också kommit för att de sociala rättigheterna inte skulle vara alltför generösa och rentav passiverande, samt att de skulle inskränka på individens frihet  Det har krävts att den statliga inblandningen borde minskas så att välfärdsförmånerna inte minskar människornas vilja att arbeta • På 1990-talet föddes tanken om ”den tredje vägens” socialpolitik som menade att staten ska trygga de sociala rättigheterna, men att medborgarna i gengäld förutsätts acceptera tillhörande skyldigheter.  Man har börjat tala om bl.a. ett aktivt medborgarskap och att det socialpolitiska ersättningssystemet ska bli mer ”aktiverande” för att sporra människor till att arbeta

7. MEDBORGARSKAPET I FÖRÄNDRING • Debatten om förhållandet mellan staten och individen har lett till förändringar i synen på medborgarskapet för att nå en ny jämvikt mellan rättigheter och skyldigheter • Förändringstrycket kommeruppifrån, från internationellt håll: • Globaliseringen medför att staterna måste hålla sina välfärdsutgifter i styr för att bevara sin konkurrenskraft på den globala marknaden • Inom den Europeiska unionen vill man i viss mån likrikta ländernas socialskyddssystem mot en mer aktiverande riktning • I och med EU har vi fått ett kompletterandeEU-medborgarskap, som omfattar främst civila och politiska rättigheter, men också vissa sociala rättigheter • De mänskliga rättigheternas roll har förstärkts, vilket ökar människors möjlighet att vara delaktiga i samhället

8. MEDBORGARSKAPET I FÖRÄNDRING (FORTS.) • Förändringstrycket kommerocksånerifrån, från människorna själva: • Den ökade individualismen har gjort att det skett en värdeförändring som syns i att • betydelsen av traditionella former av gemenskap och solidaritet har minskat • människorna väljer själva hur de bygger upp sin identitet och sitt liv • mer valfrihet och skräddarsydda modeller då människornas behov varierar • människorna är mer upplysta och vill delta i beslutsfattande • risk att tilliten till staten som garant för välfärd minskar • Olika sociala rörelser och organisationer har fått större roll i beslutsfattande och blivit påverkningskanaler, speciellt viktigt för marginaliserade grupper och minoriteter • Demografiska förändringar - befolkningens åldrande och en mindre andel människor i arbetslivet utgör en utmaning för att få välfärdssamhället att gå ihop • Förändringstrenderna har medfört att vi i dagens samhälle går mot en allt mer aktiv syn på medborgarskap

9. TRENDEN MOT AKTIVT MEDBORGARSKAP • Enskilda medborgare förväntas ta en aktivare roll i att skapa sin välfärd och att skydda sig mot sociala risker och bevara sitt ekonomiska oberoende • Aktivt medborgarskap innebär också i bredare mening delaktighet i samhället och beslutsfattandet • Förändringar i den finländska social- och hälsovårdslagstiftningen har stött trenden mot aktivt medborgarskap och gett människor större möjligheter att vara delaktiga, vilket omfattar: • möjligheter som är frivilliga att utnyttja, t.ex. när det gäller patientens/klientens rätt att delta i uppgörande av vård- och serviceplaner • möjligheter som innebär en skyldighet att delta, t.ex. när det gäller utformandet av sysselsättnings- eller aktiveringsplaner för arbetslösa, eller integrationsplaner för invandrare  Vägran eller försummelse kan leda till sanktioner t.ex. i form av nedskärningar i utkomstskyddet • I Finland, och i övriga Norden, har man redan haft en tradition av aktiv arbetsmarknadspolitik och man har betonat hela befolkningens sysselsättning, även kvinnornas

10. KARAKTÄRSDRAG FÖR SOCIALT OCH AKTIVT MEDBORGARSKAP • Dessa två perspektiv på medborgarskap ska dock inte ses de enda möjliga, eller som varandra uteslutande, utan snarare som olika dimensioner eller betoningar

11. OLIKA POLITISKA PERSPEKTIV PÅ MEDBORGARSKAP • Man kan urskilja olika politiska perspektiv på medborgarskap utgående från ifall statens roll för välfärden ska anses vara stor eller liten, och ifall man vill eftersträva en jämlikhet främst i termer av omfördelning (av bl.a. ekonomiska resurser) eller i termer av erkännande (av frihet och deltagande osv.) • Dessa är dock s.k. idealmodeller som inte förekommer i renodlad form i verkligheten

12. SOCIALDEMOKRATISKA PERSPEKTIVET • Förespråkar ett omfattande välfärdssystem som innebär: • Välfärdstjänster, t.ex. jämlik rättighet till hälsovård • Sociala förmåner och omfördelning genom inkomstöverföringar, för att nå större jämlikhet i möjligheter, men också i utfall bland medborgarna • Omfördelning anses rättvist och rentav utgöra grunden för välfärdsstaten • Sociala bidrag viktiga i att trygga utkomsten för utsatta i samhället • Betoning av ett starkt statligt ansvar för välfärden • Statens roll anses viktig också för jämlikheten och rättvisan i samhället • Staten anses bäst kunna möta sådana behov i samhället som varken marknaden eller familjen kan, vill eller borde, och den innehar en bättre helhetssyn • Skeptisk inställning till privata välfärdslösningar • De anses inte kunna svara mot behoven i samhället • Marknaden anses otillräckligt beakta mindre och svagare grupper i samhället

13. SOCIALDEMOKRATISKA PERSPEKTIVET (FORTS.) • Jämlika rättigheter bundna till status som medborgare,istället för till individens prestation • D.v.s. ett system för såväl rika som fattiga, var mottagaren av samhällets stöd varken mister sin status eller blir stigmatiserad • Individen anses fri om han/hon kan förverkliga sig själv med staten som garant för den grundläggande välfärden • Förändringen mot ett nytt synsätt på medborgarskap inom det socialdemokratiska perspektivet tar sig i uttryck i form av den s.k. ”tredje vägens” socialpolitik (framför allt i Storbritannien) • Det här innebär att man vill behålla statens roll som primär för välfärden, men man är samtidigt mer öppet inställd till varierande välfärdslösningar • Statens roll blir därmed mer att övervaka och styra, istället för att också inneha det praktiska ansvaret för välfärden

14. SOCIALLIBERALA PERSPEKTIVET • Betonar både medborgarensrättigheter och skyldigheter i förhållande till staten • Viktigt att alla är inkluderade i samhället, och med gemensamma normer och värderingar • Arbete som en rättighet och skyldighet, likaså samhällelig delaktighet allmänt. • Sociala förmåner binds till ett ”utbyte” mot någon form av skyldighet, t.ex. deltagande i arbetsmarknaden eller aktivt arbetssökande för arbetslösa. • En del ansvar på individen, men staten ska garantera ett grundläggande skydd mot sociala risker • Staten ska eftersträva att skapa jämlikhet i möjligheter för alla medborgare, d.v.s. genom omfördelning av samhällets resurser skapa ett jämlikt utgångsläge för alla oavsett position eller prestation på arbetsmarknaden • En viss status ska garanteras alla jämlikt, men en del skillnader tillåts ändå • Staten ses inte som en klart given ensam ansvarig för välfärden, utan man är också öppen för andra lösningar t.ex. från den privata eller tredje sektorn

15. SOCIALLIBERALA PERSPEKTIVET (FORTS.) • Trenden mot aktivt medborgarskap bottnar i kritiken mot att man överbetonat individens rättigheter framom skyldigheterna så att det haft en passiverande effekt • Därmed anser man det vara viktigt för staten att eftersträva att kvarhålla människornas känsla för ansvar. • Individens skyldighet att fullgöra sin plikt i samhället genom arbete betonas allt mer, och inte bara de rättigheter samhället ger • Syns i ett ökat krav på individen att ta ansvar och aktivt uppfylla sina skyldigheter, för att bibehålla sina rättigheter • Aktivitetsåtgärderna och -kraven riktas ofta till speciella grupper i samhället genom att kombinera sociala rättigheter med krav på att i gengäld uppfylla vissa plikter

16. NYLIBERALA PERSPEKTIVET • Individens frihet värdefullt, inget ska få inskränka den och all statlig inblandning ska granskas i relation till den • Individens rätt till egendom viktigt, därför minimal omfördelning • Kritisk inställning till (hög) beskattning • Speciellt inkomstöverföringar som finansieras via beskattningen anses gå emot både den individuella friheten och rätten till egendom • Ifall man dock frivilligt vill bidra till t.ex. till välgörenhet, är det helt acceptabelt • Förvärvsarbete som självklar primär inkomstkälla för medborgarna, välfärdsystemets passiverande flitfällor bör förhindras • Individen förväntas ta ansvar för sin välfärd, och för att skydda sig mot sociala risker • Betonar starkt individens ansvar och valmöjligheter – medborgaren ses i princip en konsument • Privatavälfärdsslösningar förespråkassom effektivare och för att individen som konsument har friheten att välja vem som anlitas

17. NYLIBERALA PERSPEKTIVET (FORTS.) • Statens roll minimal men vissa grundläggande rättigheter ska tryggas • Staten kan på sin höjd garantera ett minimiskydd för de allra mest behövande för att upprätthålla lag och ordning • Socialskyddet får vara stigmatiserande, för att därmed inte vara lockande • Kritiska inställning till en omfattande välfärdspolitik eftersom den anses åstadkomma ett beroendeförhållande till staten, samt försvaga (arbets-)moralen och minska valfriheten • Jämlikhet i att alla medborgare erkänns rätt till frihet och egendom • Någon större vikt läggs inte vid lika utgångsläge och möjligheter för alla • Förändringstrenden går mot att skära ner kostnaderna för välfärdsstaten, samt att göra sociala förmåner behovsprövade • Skattelättnader förespråkas för att göra arbete mer lönsamt, samt även på andra sätt aktiveras och sporras människor att delta i och hållas kvar i arbetslivet

18. REPUBLIKANSKA PERSPEKTIVET • Betonar medborgarens direkta deltagande i samhället och framför allt deltagande i det samhälleliga beslutsfattandet •  Deltagandet ses rentav som en samhällelig skyldighet, och en mänsklig rättighet • Genom deltagande anses individen bli en fullvärdig medborgare •  Medborgarskap anses vara något man uppnår, snarare än en status man har • Deltagande och påverkningsmöjligheter anses viktiga för både medborgare och för sociala rörelser och organisationer • Eftersträvar framför allt en jämlikhet i termer av att alla grupper i samhället får erkännande och blir hörda • Befarar att ett omfattande och generöst socialskyddssystem kan göra medborgarna passiva och att arbetsetiken kan försvagas • Förespråkar ändå ingen minimalstat, utan statens roll anses viktig, speciellt i garanterandet av att alla kan delta • Motsätter sig toppstyre och anser att det gemensamma bästa nås då beslutsfattare och myndigheter samverkar med medborgarna deltagarstyrd välfärdsstat

19. REPUBLIKANSKA PERSPEKTIVET (FORTS.) • Ett aktivare medborgarskap betyder i republikansk bemärkelse att människorna engagerar sig mer och får nya sätt till samhällspåverkan och aktivt deltagande • Större deltagandemöjligheter för medborgarna kan ge mer ansvar till medborgarna själva och på så sätt få dem att bli aktivare medborgare • Aktivt deltagande kan anta många former, t.ex. genom olika medborgarorganisationer

20. FUNKTIONSHINDRADE OCH AKTIVT MEDBORGARSKAP • Medborgarskapet har inte utvecklats likadant och inte inneburit detsamma för alla • Funktionshindrades aktiva medborgarskap kan försvåras av bl.a. hinder i den fysiska omgivningen, i kommunikationen och/eller i informationsförmedlingen, samt t.ex. begränsade ekonomiska resurser och byråkrati • Sysselsättningen är en central del av aktivt medborgarskap, men för funktionshindrade innebär det en större utmaning att komma in på, och/eller hållas kvar i arbetslivet (trots bl.a. sysselsättningsbefrämjande åtgärder, viljan att arbeta, samt diskrimineringsförbud)  Underläge också i fråga om makt och inflytande • Aktivt medborgarskap innebär delaktighet också i bredare mening i samhället och beslutsfattandet och därmed har handikapporganisationerna en viktig roll • Förkämpar för funktionshindrade och fungerar som kanaler till att delta i beslutsfattande • I Finland har organisationerna också ett samarbetsinriktat förhållande till den offentliga makten eftersom de också kan vara kompletterande serviceproducenter • Inom den finländska handikappolitiken har man gått i riktning mot aktivt medborgarskap, spec. med tanke på att serviceplanerna, som ska uppgöras tillsammans med klienten, numera fått en förstärkt ställning i lagstiftningen

21. FUNKTIONSHINDRADE OCH AKTIVT MEDBORGARSKAP (FORTS.) • Funktionshindrades aktiva medborgarskap förstärks dessutom av t.ex.: • Stöd och service som samhället ger, t.ex. personlig assistent, färdtjänst, tolktjänst • Funktionshindrade fungerar själva som arbetsgivare åt sina assistenter • Nedmontering av institutionsvården • Handikappolitikens ökade synlighet, Handikappolitiska programmet VAMPO 2010-2015 • Funktionshindrades egen syn på aktivt medborgarskap har studerats bl.a. i en studie¹ bland australiensiska unga med CP och fyra viktiga aspekter framträdde: • att kunna bidra till samhället genom att hjälpa andra och dela med sig av sin kunskap • att vara inkluderad i samhället och känslan av att man tillhör en gemenskap • att man har lika möjligheter • att omgivningen är fri från både fysiska och attitydmässiga hinder • Enl. studien var olika rättigheter en möjliggörare för funktionshindrade att vara fullvärdiga aktiva medborgare, och att de hade viljan till aktivt medborgarskap ¹ Yeung, P., Passmore, A. & Packer, T. L. (2008). Active citizens or passive recipients: How Australian young adults with cerebral palsy define citizenship. Journal of Intellectual & Developmental Disability, 33, (1); ss. 65–75

22. FINLÄNDSKA POLITIKERS SYN PÅ AKTIVT MEDBORGARSKAP FÖR FUNKTIONSHINDRADE • Analys² av riksdagens remissdebatt om Statsrådets redogörelse om handikappolitiken från maj 2006 • Politikerna framhöll allas jämlikhet och möjligheter till delaktighet • Synen på funktionshindrade var tvetydig: sågs både som aktiva, ochsom beroende av stöd och service. • Offentliga sektorns traditionellt betydande roll för handikappolitiken betonades (men det finns stora kommunvisa variationer inom handikappservicen) • En stark ’socialdemokratiskt’ influerad tradition inom handikappolitiken märktes, men också en småningom tilltagande vändning mot ett mer aktivt medborgarskap • Tecken på aktivt medborgarskap syntes bl.a. i att • Sysselsättningsfrågor betonades (rättigheter och möjligheter till utbildning och arbete) • Idéer om att olika inkomstöverföringar till funktionshindrade kunde bindas till en arbetsprestation och bli mer aktiverande och rentav löneliknande ² Hästbacka, E. & Nygård, M. (2012). Disability and citizenship. Politicians' views on disabled persons' citizenship in Finland. Scandinavian Journal of Disability Hästbacka, E. (2010). Funktionshindrade i ljuset av aktivt medborgarskap. En studie av finländska politikers syn på funktionshindrades delaktighet i samhället. Pro gradu, Åbo Akademi, SVI, Vasa.

23. TACK! FRÅGOR? / DISKUSSION Elisabeth Hästbacka, PM, doktorandÅbo Akademi I Vasa, Socialpolitik, rum B606tel. 06-324 7660e-post: elisabeth.hastbacka@abo.fi