Ekonomirådgivning i skogsbruket

Ekonomirådgivning i skogsbruket Arto Koistinen och Olli Mäki (redaktörer) Översättning: Johnny Sved och Gerd Mattsson-TurkuSkogsbrukets utvecklingscentral Tapio2013

Helheterna i ekonomirådgivningen • Placera i skog 3–34 • Investeringar i skogsvård 35–53 • Avverkningsintäkter 54–72 • Sammandrag 73

Skogsfastigheten, en resultatenhet • Inkomster • Virkeshandel • Försäljning på rot • Leveransförsäljning • Stöd och ersättningar • Kemera-stöd • Försäkrings- och älgskadeersättningar • Andra inkomster • Utgifter • Investeringar i skogsvård • Förvaltning • Riskhantering • Finansiering Hur mycket kapital finns bundet i skogsfastigheten?  Förenklad värdekalkyl Placera i skog

Skogsfastigheten, en resultatenhet • Skogsbruk är kapitalintensivt, arbete och andra kostnader utgör en liten del av kostnaderna • Intäkter och utgifter vid skilda tidpunkter • Mål för en företagsmässig verksamhet: • effektivt utnyttjande av produktionsfaktorerna (skog och annan egendom, eget arbete) • avkastning på placerat och bundet kapital • Inkomster från virkesförsäljning viktigaste källan, även andra möjligheter till förtjänst: • avverkning och utkörning av virke • jaktarrenden och turism • byggrätter, marksubstans • frivilligt skydd mot ersättning Placera i skog

Skog jämfört med aktier och fastigheter Placera i skog

Ägarformens ekonomiska betydelse Placera i skog

Beslutvidförvaltning av skogsegendom Investera i skog, om: • Du är beredd att binda upp dig till skog för en längre tid • Du uppskattar de rekreations-, natur- och nyttjandevärden som skog erbjuder • Du vill ha ett tryggt placeringsobjekt med stabil avkastning Bilda en samfälld skog, om: • Du vill planera ett generationsskifte • Du inte hinner eller kan utföra skogsvårdsarbeten • Du vill ha regelbundna inkomster och ett yrkesmässigt skogsbruk utan egen arbetsinsats Sälj din skog, om: • Skogen inte har något känslovärde eller annat nyttjovärde • Fastigheten är liten eller splittrad • Du inte är nöjd med den avkastning skogen ger och • Du redan har en bra spridning på dina placeringar eller om du behöver kapitalet t.ex. för att finansiera en bostad Placera i skog

Egnamålstyrbesluten i skogsbruket • Vilken roll har skogen i den egna ekonomin? • Vilka är de egna målen och vilken betydelse har ekonomin i det egna hushållet: • Flera mål • Hög avkastning • Ekonomisk trygghet • Natur- och landskaps-värden • Rekreation och andra värden Placera i skog

Vad är lönsamhet ”En verksamhets förmåga att generera vinst”1 Absolut: • Lönsamhet = Inkomster – Utgifter • Intäkter – Kostnader = Vinst Relativ: • Avkastning på investerat kapital = • Avkastning på bundet kapital = vinst kapital investerat i skogsbruk (t.ex. inköpspris) vinst skogsfastighetens värde Placera i skog ¹ Kuuluvainen & Valsta 2009

Absolut och relativ lönsamhet • Absolut lönsamhet mäter eurobelopp, relativ lönsamhet procent! • Absolut och relativ lönsamhet kan ge olika uppfattning om lönsamheten. • Maximering av nettointäkterna (absolut avkastning, högsta skogsränta) uppnås med långa omloppstider, • hög avkastning på kapitalet (relativ lönsamhet) med korta omloppstider. Avkastning, % Kapital I underproduktion Placera i skog

Absolut och relativlönsamhet – jämförelse av tvåskötselprogram En 50 hektarsskogsfastighet i södra Finland Absolut avkastning • Avverkningar enligt rekommendationerna ger regelbundet genomsnittliga inkomster. Relativ avkastning • Nästan en fjärdedel högre. Det bundna kapitalet är mindre.  Inkomster från skogen har kunnat placeras om för högre avkastning. Absolut avkastning • Längre omloppstider  högre inkomster vid avverkning, men avverkningar görs mer sällan. Den absoluta avkastningen är alltså på samma nivå som när fastigheten sköts enligt rekommendationerna. Relativ avkastning • Lägre än normalt. Mycket bundet kapital som inte är i effektiv användning. • Omloppstid som i rekommendationerna • Medelvolymen på en normal nivå, ca 100 m3/ha  fastighetens värde ca 200 000 € • 20 år längre omloppstid • Förlängd omloppstid ökar medelvolymen till ca 130 m3/ha  fastighetens värde ca 260 000€ Placera i skog

Kumulativakassaflöden Normalomloppstid Förlängdomloppstid Placera i skog

Håll ett öga på värdetillväxtprocenten • Förnya skogen när värdetillväxtprocenten (kom ihåg att både mark och virkesförråd binder kapital) underskrider ditt räntekrav eller när du får högre avkastning på alternativa placeringar. Beståndets ålder, år Placerai skog

Avkastning på alternativa placeringar • Alternativ: • Intäkterna från en slutavverkning som gjorts enligtrekommen-dationerna, 43 400 € placeras för 20 år med 3 % årsränta • Omloppstiden förlängs med 20 år • En förlängning av omloppstiden innebär ekonomiska förluster om avkastningen från den alternativa placeringen är större än skogens värdetillväxt. • Dessutom ger en tidigare slutavverkning snabbare inkomster från nästa trädgeneration. Placera i skog

Resultat- och balansräkning • Resultaträkning = sammanställning av intäkter och kostnader under räkenskapsperioden, visar omsättningen dvs. verksamhetens omfattning och resultat. • En del uppgifter fogas till bokslutet. • Balansräkning = uppställning av ett företags till-gångar och skulder. Indelas i aktivsidan (egendom, kassatillgångar, andra fordringar) och passivsidan (eget kapital och skulder), som ska vara lika stora. • Balansräkningen ger en bild av företagets/ skogsfastighetens ekonomiska ställning. Placera i skog

Skog i en placeringsportfölj • Om skogsägaren försöker öka sin förmögenhet, ska allt kapital användas så effektivt som möjligt. • Kapitalet ska flytta mellan skog och andra placeringar enligt situation. • Avkastningen på förnyelsemogna bestånd ska jämföras med avkastningen på alternativa placeringar. Motsvarande investeringar i skogsvård eller förhöjd produktion kan ge en högre avkastning på kapitalet. Depositioner Masskuldebrev Aktier Placeringsbostäder Slutavverkningar Plantskogsvård Gödsling m.m. Placera i skog

Kalkylräntans betydelse i skogsbruket Räntekravet och den optimala omloppstiden i ett tallbestånd Räntan påverkas av: • Egen tidspreferens • Ju högre kalkylränta, desto mera uppskattas tidigare inkomster. • Avkastning på alternativ placering • Varför binda pengar i gammal skog om förnyelse eller deposition ger bättre avkastning? • Krav på avkastning i förhållande till osäkerhet gällande placeringen. Omloppstid, år Ränta, % Källa: Kuuluvainen & Valsta 2009 Placera i skog

Uppföljning av skogsbruketslönsamhet • Virkesförsäljningsintäkter och virkesbalans • Likviditet • Utgifter för skogsvård • Ränteutgifter för främmande kapital • Eget arbete • Pris för arbetsinsatsen • Investeringar • Maskiner och utrustning • Delvis eget kapital som bör avskrivas i rater • Alternativa placeringar • Högst avkastning från skogen eller från aktie- eller räntemarknaden? Med virkesbalans avses en kalkyl som granskar skogsbrukets resultat och ekonomiska uthållighet. Beroende på beräkningsmetod tas även skogsegendomens ickerealiserade värdeförändring i beaktande. Virkesbalans med lagervärdesmetoden: + Virkesförrådets värdeförändring + avverkningsintäkter - skogsvårdskostnader Placera i skog

Exempelpåvirkesbalanskalkyl Virkesbalans med lagervärdesmetoden: Placera i skog

Skogsbruketslönsamhet i statistiken • Virkesproduktionens reella* avkastning består av (%-andel): • Virkesförsäljning (45 %) • Förändring i rotpriset (40 %) • Kostnader för att producera virke (9 %) • Värdet på virkesförrådets nettotillväxt (4 %) • Statliga stöd (2 %) Virkesproduktionens reella avkastning, tre års medelvärde under åren 1985-2011 och trend Källa: Skogsforskningsinstitutet *Inflationen har eliminerats genom att deflatera intäkter och kostnader med levnadskostnadsindex Placera i skog

I verkligheten är avkastningen från skogen rätt jämn, då den realiseras i små partier Real avkastning per år Medeltal för placeringen gjord 1985 Placera i skog

Virkeshandel • Virkespriset påverkas av: • Virkessortiment och fördelning (stock/massaved/energived trädslagsvis) • Avverkningssätt (gallring/slutavverkning) • Avverkningsduglighet (vinter-, sommar-, menföresstämpling) • Transport (sträcka för skogstransport och fjärrtransport) • Stämplingsposten som helhet • Stora stämplingsposter mer lockande • Låga avverkningskostnader kan höja rotpriset • Grovt virke har högt förädlingsvärde Foto: Olli Mäki Placera i skog

Virkeshandel • Konkurrensutsättning • Det lönar sig att be om anbud av flera köpare • Köparna utnyttjar sortimenten olika  påverkar apteringen och därigenom totalpriset • Ett annat alternativ är långtidsavtal för förvaltning och skötsel av skogen • Stampris • Ett fastslaget pris per kubikmeter  Priset påverkas inte av apteringen Placera i skog

Riskhantering 1 NATURSKADOR • Storm, snö och andra skador • Staten ersätter skogsodlingsmaterial efter naturskada (Kemera-lagen). Skogsodlingsarbetet ersätts delvis. Inkomstförluster ersätts inte. • Älgskador • Skador förorsakade av älg ersätt med statsmedel till den del de överskrider skogsägarens självrisk. • Rotticka • Betydande skador i granskogar i södra Finland, även i tallskogar i sydöstra Finland • Rotrötan förstör den värdefulla rotstocken • Trädslagsbyte vid skogsförnyelse (t.ex. vårtbjörk) • Stubbehandling sommartid. Placera i skog

Riskhantering 2 MARKNADS- OCH POLITISKA RISKER • Svårt att förutspå virkesmarknaden på lång sikt • Hurdant virke efterfrågas om 20 eller 60 år? • Hur regleras skogarnas nyttjande i framtiden? Riskhanteringens viktigaste metoder • Sköt skogen planmässigt • Skogen sköts i rätt tid och enligt rekommendationerna • Minskad skaderisk under hela omloppstiden • Använd olika strategier • Sprid risken som orsakas av virkesmarknaden. • Till exempel produktion av kvalitetsvirke, korta omloppstider, produktion av energived, masurbjörk – i vissa fall kan strategin ändras under omloppstiden. Placera i skog

Olikaskötselstrategier • Kort omloppstid: • Få gallringar, högt virkeskapital. • Fördelar: maximering av markens produktionsförmåga, hög relativ avkastning. • Risker och nackdelar: storm- och snöskador, små ”tidsfönster” för åtgärder • Genomsnitt, enligt skogsvårdsrekommendationerna: • 2–3 gallringar vid mallens nedre gräns. • Fördelar: snabb omsättning på kapitalet, snabb grovlekstillväxt, säker avkastning, gott om tid att planera avverkningar. Säker för naturskador. • Risker och nackdelar: ’genomsnittlig’, ingen maximering. • Kvalitetsproduktion (förlängd omloppstid): • Täta plantbestånd, många gallringar, förlängd omloppstid. • Fördelar: specialvirke av hög kvalitet (högt rotpris), bygger på ökad efterfrågan och prisstegring för kvalitetsvirke. Förlängd omloppstid betjänar naturvård och rekreation. • Nackdelar: osäker prisutveckling för specialvirke. Placera i skog

Riskhantering: skogsförsäkringar • Försäkringar är en väsentlig del av riskhanteringen. Statens skadeersättningar är knappa. • Det finns ett flertal olika försäkringar från brandförsäkring till tomtskogsförsäkring.  Statens ersättningar dras av från försäkringens ersättningar. Foto: Olli Mäki Placera i skog

Skogsbruketskostnader • Allmänna kostnader och förvaltning – små bäckar, men en stor å! • Skogsvårdsavgift, försäkringar • Bokföring och annan förvaltning • Fastighetsbesök, studieresor • Facktidningar och -litteratur • Maskiner, utrustning och service • Det lönar sig att bokföra alla utgifter som hör till skogsbruket så att de kan dras av i beskattningen. • Leveransarbetets värde är avdragbart Placera i skog

Självverksamhetellerköptatjänster? • Självverksamhet är bra om skogsägaren har tid och intresse. • Skogsarbete kan samtidigt vara rekreation. • Enkla men nödvändiga arbeten, som gräsbekämpning glöms ofta. Det är arbeten som skogsägare lätt kan utföra själv. • Självverksamhet kräver utrustning. • Tänk efter vilka redskap du verkligen behöver och satsa på kvalitet. Foto: Arto Mutikainen Placera i skog

Statligastöd • Stöden riktas till skogsvård och investeringar med lång verkan. • Förbättrar lönsamheten för enskilda investeringar. • Täcker endast en del av de verkliga kostnaderna! • Det lönar sig utnyttja stöden, men det lönar sig inte att trixa med skogsvården • (lönsamheten kan försämras om man koncentrerar sig på att maximera stöden) Stödobjekt: • Förnyelse av skogsskadeområden • Plantskogsvård • Torvmarksskötsel • Skogsvägar • Miljöstöd Placera i skog

Beskattning av skogsbruket • Skogsbrukets inkomster är kapitalinkomst och kan jämställas med andra placeringar. • Utgifter som hör till skogsbruket är avdragbara. • Investeringar med lång verkan (maskiner och utrustning, skogsvägar och diken) dras av genom avskrivning. • Skogsbrukets utgifter, till exempel en röjsåg (600 € inkl. moms. 24 %, netto 483,87 €) kan dras av från beskattningsbara inkomster. • Skattenyttan blir: 30 % * 483,87 € = 145,16 € Placera i skog

Beskattning av skogsbruket (2) • Eget leveransarbete är skattefri förvärvsinkomst upp till 125 m³ per år. • Skogsavdrag • Högst 60% av fastighetens anskaffningsvärde • Avdragets minimistorlek 1 500 € per år, motsvarar försäljning om 2 500 €. • Skade- och utgiftsreservering kan utnyttjas för att flytta fram en del av kapitalinkomsten så att den beskattas först i framtiden • Utgiftsreserveringen inkomstförs till exempel det år plantering eller röjning utförts Placera i skog

Mervärdesskatt (moms) • Om skogsägaren är momsregistrerad, utgör momsen ingen kostnad. Mervärdesskattens betydelse för skogsägaren • Anskaffning av röjsåg: 600 €, inkl. moms 24 %, momsregistrerade skogsägare får momsdelen 116,13 € som återbäring på basis av momsdeklaration. Placera i skog

Investeringar i skogsvård Skogsvård är en investering som ökar virkesproduktionen, förbättrar kvaliteten och höjer skogsbrukets lönsamhet. Investeringar som höjer tillväxten och kvaliteten (ju yngre skogen är, desto mer bör man satsa på omvårdnad) • Skogsförnyelse (markberedning, odling) • Slyröjning • Röjning, första gallring Produktionshöjande investeringar • Gödsling • Iståndsättningsdikning • Stamkvistning Andra investeringar • Naturvård, vattenvård • Vägbyggnad/grundförbättring av vägar(lagerplatser) Investeringar i skogsvård

Skogsförnyelse Genom att investera i skogsförnyelse tryggas uppkomsten av ett ekonomiskt värdefullt trädbestånd Rätt trädslag = det som klarar sig bäst på ståndorten Fulltät plantskog = tidiga avverkningsintäkter har stor betydelse för hela omloppstidens ekonomi Avgörande faktorer för lönsamheten Förnyelseresultat = en för ståndorten lämplig tillräckligt tät plantskog Tid som förnyelsen tar i anspråk Förnyelsearbetets kostnadseffektivitet Förnyelseåtgärderna påverkar varandra (följande steg) Kostnadstrycket kommer från hela förnyelsekedjan Investeringar i skogsvård

Skogsförnyelse • Investera mer på bördiga ståndorter än på karga • Tidigare inkomster, mer att sälja • Hög avkastning på bundet kapital • Skogsförnyelse kräver mer arbete på bördiga ståndorter • Förnyelse av karga och torra moar lyckas vanligen bra med förmånliga metoder, fröträd eller sådd • Lundartade och friska moar kräver större insatser, vanligen plantering • Utnyttja vitala grupper med underväxt om de är lämpliga på ståndorten, även vid sådd och plantering. Investeringar i skogsvård

Skogsförnyelse Foto: Erkki Oksanen och Hannu Jauhiainen • Markberedning • Minskar konkurrerande vegetation och snytbaggeskador • Snabbare start • Minskat behov av gräsbekämpning • Tidigare inkomster Plantskog som är värdefull för virkesproduktionen • Gräs- och slyröjning • Bättre överlevnad • Minskad risk för skador • Röjning • Högre kvalitet på virket • Tillväxten koncentreras till värdefulla stammar Investeringar i skogsvård

Skogsförnyelse Kostnadsstrukturvidskogsförnyelse – relativa kostnader¹ • ¹ Tallsådd, totalkostnader = 100 • Håll alltid en hög kvalitet på arbetet. • Om förnyelsen misslyckas flerdubblas kostnaden. • Metoderna med lägst anläggningskostnad har störst risk att misslyckas. Investeringar i skogsvård

Skogsförnyelse Plantöverlevnad Södra Finland, torrmo- markberedningmedharv Markberedningens betydelse för etableringen av tallplantor Investeringar i skogsvård

Markberedningsmetod och lönsamhet Harvning Längd, dm Gran, övrehöjd Längdutveckling för stubbskott av björk jämfört med planterade granar Gran Vårtbjörk Glasbjörk Fläckhögläggning Längd, dm Gran, övrehöjd Beståndetsålder (tidfrånmarkberedning), år • Välj rätt markberedningsmetod! • fläckhögläggning: en röjning är tillräcklig • harvning (’billigare’): två röjningar nödvändiga, högre totalkostnad. Gran Vårtbjörk Glasbjörk Beståndetsålder (tidfrånmarkberedning), år Investeringar i skogsvård

Skogsförnyelse • Förädlingsnytta genom att odla skog • Tall • Högre produktion ökar intäkterna med upp till 20 % (kortare omloppstid eller mer virke). • Högre kvalitet från förädlat skogsodlingsmaterial: klenare kvistar och bättre kvistvinkel. • För björk kan förädlingsnyttan vara till och med större än för tall. • Även för gran verkar vi ha en stor förädlingsnytta (testas ännu). Foto: Erkki Oksanen Investeringar i skogsvård

Skogsförnyelse Tallsådd torr mo • Förädlingsnytta: Omloppstiden förkortas från 86 år till 73 år Grönalinjer: Kvarställtbestånd Svartastreckadelinjer: Stämplat Grundyta Tid, år Investeringar i skogsvård 43

Gräs-ochslyröjning • Minska konkurrensen från gräs och sly • Gräs kan kväva plantorna. • Sly minskar tillväxten och kan till och med döda plantorna och sänka värdet på skogen. • De största förlusterna uppstår när en värdefull barrplantskog blir en glasbjörksskog. • Lönsammare första gallring • värdefullare träd • större stamvolym och uttag • För varje år som slyröjningen fördröjs ökar kostnaden med 10 %. • Beroende på objekt kan bekämpningsmedel vara ett alternativ till mekanisk bekämpning. Foto: Martti Rantanen Investeringar i skogsvård

Gräs-ochslyröjning • Glasbjörk kan med sin snabba etablering ta över en ståndort från värdefullare trädslag om gräs- och slyröjningen försummas. Nuvärde, €/ha Lundartadmo, Mellanfinland Gran (björkinslag 10 %) Glasbjörk (gran 10 %) Räntefot Lönsamheten beräknad för hela omloppstiden: Grandominerad skog jämfört med glasbjörksdominerad skog. Investeringar i skogsvård

Plantskogsvård €/ha • Större inkomster från första gallringen, • Lönsammare första gallring, större stamvolym och uttag. • Bättre trädslagsfördelning. • Förbättrar även lönsamheten i senare gallringar, • Grövre stammar. • Bättre kvalitet (dålig kvalitet gallras tidigt bort). • Minskad skaderisk (snöskador och speciellt för tall älgskador). • Tidigare och större inkomster från slutavverkningen. ObehandladPlantskogsvård granstock granmassa lövmassa tallmassa Odlad gran, plantskogsvårdens betydelse för nettoinkomsterna vid första gallringen. Investeringar i skogsvård

Plantskogsvård Uttagets medelstam och avverknings-kostnaderna vid första gallring Relativavverkningskostnad, 11 cm = 100 150 Brösthöjdsdiameternsbetydelse: d 1,3 = 9 cm, volym 35 l d 1,3 = 13 cm, volym 85 l 100 50 0 9 11 10 12 13 Brösthöjdsdiameter, cm Investeringar i skogsvård

Plantskogsvård • Plantskogsvård förbättar drivningsförhållandenai energivedsgallringar och/eller första gallringar • Lättare att säljastämplingsposten. • Högre rotpris. m³/ha Hoidettu Skött Energived Gagnvirke Alternativa produktionsstrategier och avverkningsförhållanden. Källa: Jari Hynynen, Metla. Gagnvirkes-produktion Kombineradgagnvirkes och energiveds-produktion Oskött Medelstamvolym, uttag 66 dm³ 46 dm³ 22 dm³ Medeldiameterpåbrösthöjd. 12 cm 10 cm 7 cm Investeringar i skogsvård

Priset för försummadskötsel Vad händer om virkesinkomsterna förskjuts med 10 år som följd av försummad skötsel? Exempelkalkyl på hur en försenad avverkning påverkar det ekonomiska resultatet,2 och 4 % ränta. + Inkomster - Utgifter *diskonterattillförnyelsetidpunkten Investeringar i skogsvård

Skötsel av torvmarksskogar • Förhindra avtagande tillväxt, överväg iståndsättning om • Vattenhushållningen inte är i skick(125 m³/ha ger tillräcklig avdunstning) • Beståndet är gallringsmoget • Näringsbalansen är dålig • Allt i skick på en gång • Alla åtgärder samtidigt • På iståndsättningsdugliga objekt är det ekonomiskt motiverat att låta nuvarande bestånd bli avverkningsmoget. • På virkesproduktionsdugligaobjekt är det lönsamt att förnya skogen och produktionen kan förbättras med olika investeringar som iståndsättningsdikning. Foto: Samuli Joensuu Investeringar i skogsvård

Ekonomirådgivning i skogsbruket