Förändring och utveckling - om Mastersprogrammet i Karriärutveckling och Vägledning

1. Förändring och utveckling - om Mastersprogrammet i Karriärutveckling och Vägledning Karin Hirasawa och Fredrik Hertzberg, ”Teknologen i tiden – nya utmaningar för vägledare på tekniska högskolor”, Haninge, 2011-20-21

2. Varför har vi startat ett Mastersprogram i Karriärutveckling och vägledning? /

3. Förändring…. Ekonomisk förändring Ny arbetsmarknad Ideologisk Kulturella/diskursiva förändringar Individualisering Politisk Politisk förändring/reformer i off. sektor Valfrihet/konkurrens (Ball 2003) /

4. Studieochyrkesvägledarprogrammet 180 hp - en akademiskprofessionsutbildning Ett samhälls- vetenskapligt block Ett beteende-vetenskapligt block Ett kärnblock med inriktning på karriärvägledning Ett praktikblock

5. Dilemman i grundutbildningen • Teoretisk fördjupning kontra metodutveckling • Skolinriktning kontra ”nya marknader” • Gemensam struktur kontra valfria kurser • Sociologisk kontra psykologisk tonvikt • Karriärvägledning kontra personlig vägledning • Del av utbildningen kontra inskolning på arbetsplatsen

6. Varför Masterutbildning? • Alltfler utvecklingsområden – vägledning på arbetsplatsen, rehabilitering, coaching – ett fjärde år behövs! • Utveckla professionen – återkoppling till fältet • En master som fokuserar på professionens frågeställningar –annars risk att marginaliseras • Påbyggnad för att fördjupa kunskaper och på sikt öka ett forskningsunderlag - Ökar möjligheten att höras i ett forskningsinriktat samhälle

7. Mastersprogrammet i Karriärutveckling och vägledning - innehåll • Klassiska och moderna perspektiv på individ och samhälle • Karriärutvecklingsteorier och vägledning • Vetenskapsteori, metod och design • Valbar kurs • Vägledning i förändring • Utveckling och utvärdering av arbetsmarknads- och utbildningspolitisk praktik • Examensarbete (uppsats) (1-6 15: hp, 7: 30 hp) /

8. Klassiska och moderna perspektiv på individ och samhälle: kursens innehåll Med utgångspunkt i klassiska och moderna samhällsvetenskapliga perspektiv behandlar kursen olika aspekter av människors val av utbildning och yrke, inträde i arbetslivet samt karriärutveckling. Kursen behandlar även frågor om samhällelig reproduktion och förändring på makronivå och om villkoren för individers och gruppers liv, arbete och utbildning. /

9. Klassiska och moderna perspektiv på individ och samhälle: förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: – visa fördjupad kunskap om etablerade och centrala samhällsveten-skapliga perspektiv på villkoren för människors val av utbildning och inträde i arbetslivet– visa ökad förståelse för relationen mellan människors karriärutveckling och social reproduktion och förändring på makronivå– visa ökad förmåga att självständigt beskriva och analysera människors karriär­utveckling med utgångspunkt i etablerade och centrala samhällsvetenskapliga perspektiv och – visa öka insikt om hur olika perspektiv på villkoren för människors karriärut­veckling grundar sig i vitt skilda och ibland svårförenliga grundantaganden om människans och samhällslivets natur. /

10. Klassiska och moderna perspektiv på individ och samhälle: några teman • Social snedrekrytering till högskolan, det ”sociala arvets” betydelse för val av arbete och utbildning, den sociala reproduktionen (Pierre Bourdieu) • Valet och väljandet som social fenomen i senmoderniteten; självidentitet och reflexivitet (Anthony Giddens) • Den kapitalistiska andan (Max Weber), utbildning för demokrati och industrialism (John Dewey), makt och disciplinering (Michel Foucault) → framväxten av en institutionell och generell studie- och yrkesvägledning /

11. Karriärutvecklingsteorier och vägledning Kursen behandlar teorier om karriärutveckling ur psykologiska och pedagogiska perspektiv relaterade till den samhälleliga kontext de är sprungna ur. Kursen behandlar även olika vägledningsmodeller och deras teoretiska bas. I kursen läggs stor vikt vid att analysera relationen mellan vägledningsmodeller och karriärutvecklingsteorier samt aktuell forskning inom området. /

12. Kunskap om alternativen Kunskap om mig själv Vägledningens spänningsfält eller skingra dimmorna! Övergångs- kunskap Utsikt Insikt Framsikt Stöd för att genomföra Vägledning i snäv bemärkelse Vägledning I vid bemärkelse

13. Moving to the New Paradigm in Career Development and Planning Source: Phil Jarvis, Vice President National Life/Work Center

14. Den ”nya människan” i den ”nya världen”? (Gillberg augusti 2011) Avhandling: Individualiseringens villkor Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande • 80 talisterna: “Dagisgenerationen” som tror att allt är möjligt, som ifrågasätter allt, som är ständigt uppkopplade på nätet, men som också plågas av alla val som måste göras.

15. Vägledardilemman • Individen – samhället/systemet • Personlig vägledning – karriärvägledning • Rådgivning, styrning – mitt eget val • Rekrytering, reklam, marknadsföring – opartisk information • Information - utbildning • Personlig utveckling - arbetsmarknadsorienterad • Kort sikt – Lång sikt (Brytpunkt-process) • Overserving – underserving (Lovén -11)

16. Senmoderna karriärteorier • Från utvecklingsteoretiskt perspektiv – till konstruktivistiskt – och/eller systemteoretiskt perspektiv • Personlighet – identitet • Uppgradering av kontextens betydelse – samhälleliga strukturer har betydelse • Arbete utbildning går inte att särskilja från livet själv • Matchning – lärande – meningsskapande (emotionens betydelse) /

17. Emotioners roll ex. Vid karriärutveckling • Emotion hänger ihop med behov, önskningar, mål och mening kan ge energi och motivation • Emotioner är intentionella • Emotion är nära sammanlänkat med handling, stöder, reglerar och kontrollerar också handling • Emotioner är en ingång till projekt- och karriär-narrativ. • Karriärer och projekt konstrueras från ”issues of concern” i en människas liv.

19. Kaosteori och karriärutveckling Karriärteoretiskt perspektiv som försöka beskriva det komplexa system och dess känslighet för förändring som individer befinner sig i och där deras karriärutveckling äger rum. /

20. Attractors: ett sätt att beskriva en individs handlingsmönster • riktade mot enskildapunkter (point attractors), - mot mål • tvåmotsattapunkter (pendulum attractors) - • ettmönsteravhandlingarsomåterkommerövertid (torus attractors) • Strange attractors Bright & Pryor 2011

21. Changing one’s mind will be an essential skill in the future Gelatt 1989

22. Positive Uncertainty • Var fokuserad och flexibel i fråga om vad du vill • Var medveten om och försiktig med vad du vet • Var realistisk och optimistisk inför det du tror på • Var praktisk och magisk i allt du gör Gelatt

23. Begreppet Protean career • För att hantera och överleva i en föränderlig värld behöver individen bli självgenererande dvs ”protean”… Det inkluderar alla aspekter av en individs liv som relevant för karriärutvecklingen och placerar individen i centrum • Föränderliga karriärer (protean careers) för att understryka individens anpassningsförmåga och självständighet när det gäller att forma sin livsbana (Sullivan, 1999)

24. Vägledningens uppgift enlig Pryor mfl. • Empowerment – individen aktiv agent - • Utmana • Se möjligheter • Stödja planering • Lärande projekt - omsorgsprojekt Modeller/metoder: Narrativa, storytelling, coaching, lösningsfokuserat, sociodynamisk vägledning

25. Vägledning i förändring: innehåll Kursens övergripande syfte är att granska karriärvägledningens förutsättningar och vilka förändringar som pågår inom och utanför den institutionella ramen inom vägledning. Vidare studeras vad dessa förändringar innebär för vägledarrollen och för professionens kompetensinnehåll. Olika vägledningsmodellers teoretiska perspektiv och dess betydelse och användning i praxis granskas. /

26. Två teman • Spaning på ”nya” område inom karriärvägledning och studera hur vägledning bedrivs och organiseras. Reflektera analysera kring kompetenser och kompetensbegreppet • Samtalsanalys utifrån senmoderna modeller och metoder /

27. Samtalsanalys • Utgångspunkt – vad sker i vägledning? • Vilka förhållningssätt, antaganden, metoder, modeller och därmed teoretiska utgångspunkter kan skönjas • Utgår fråntidigare forskning (Lovén, Lindh, även forskning kring andra institutionella samtal) • Hur kan vi analysera samtalen? Begrepp? innehåll, metod, färdigheter, relation, /

28. Utveckling och utvärdering av arbetsmarknads- och utbildningspolitisk praktik: kursens innehåll Kursen övergripande syfte är att studenten ska fördjupa sina kunskaper om utbildningsväsendets och utbildningspolitikens förändringar under de senaste decennierna. Förändringarna relateras till arbetsmarknadens och näringslivets omstrukturering under samma tid. /

29. Utveckling och utvärdering: kursens innehåll (forts.) Studenten ska även fördjupa sina kunskaper om hur styrningen av utbildningspolitiken förändrats under denna tid, och de nya styrningsmekanismer som etablerats. Här ligger fokus på hur olika former av styrning, till exempel genom utvärdering, påverkar villkoren för och utveckling av karriärvägledande verksamhet. Studenten ska även fördjupa sin kunskap om betydelsen av utvärdering för utveckling av karriärvägledande verksamhet. /

30. Utveckling och utvärdering: förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten… • visa fördjupad kunskap om utbildningsväsendets och utbildnings-politikens förändring under de senaste decennierna • visa ökad förståelse för relationen mellan utbildningspolitikens förändring och arbetsmarknadens och näringslivets omstrukturering under samma tid • visa fördjupad kunskap om hur styrningen inom utbildningspolitiken utvecklats parallellt med ovannämnda förändringar • visa fördjupad kunskap om hur dessa förändringar påverkar villkoren för studie- och yrkesvägledning inom olika verksamheter • förmåga att självständigt utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledning /

31. Utveckling och utvärdering Två viktiga teman: • Utvärderingen som metod för styrning i en decentraliserad utbildningspolitik (vad håller vägledarna egentligen på med? Följer man läroplanen?) • Utvärderingen som pedagogiskt instrument – ett verktyg för och ett incitament för utveckling i arbetet (vad är det som funkar i mitt arbete, och vad skulle kunna bli bättre? Vad vet jag, och vad vet jag inte?) /

32. Utveckling och utvärdering • Vad vill/kan man ta reda på i en utvärdering? • Vad kan och/eller bör en utvärdering studera? • Hur bör en utvärdering vara utformad? • På vilka sätt kan en utvärdering vara en ”riktningsgivare” för professionell utvärdering? • Vad är skillnaden mellan utvärdering och forskning? /

33. Masterprogrammet, behörighet: Examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet • Startar nästa gång ht 12 på halvfart • Mastersprogrammet är på distans med ”Stockholmsdagar” 3 gånger per år ca 2+2+1 per kurs • Flera kurser går att läsa som fristående på halvfart. Vt 2012: Utveckling och utvärdering av arbetsmarknads- och utbildningspolitisk praktik: 15 hp och Coachande samtal I och II med inriktnign mot karriärutv. Och vägledning 7,5 + 7.5 hp • Information finns på www.edu.su.se under utbildning /