Värdering av miljövaror

1. Värdering av miljövaror Hur kan vi mäta en välfärdsförändring av en åtgärd som berör icke prissatta varor och tjänster?

2. Miljövärdering som beslutsunderlag • Kan man sätta ett pris på miljön? • Varför bör miljökvalitet värderas? • Miljökvalitet som resursfördelningsproblem • Väga för- och nackdelar i projekt som påverkar miljön, t ex utbyggnad av vattenkraft. Miljökvalitet vägs mot ekonomisk utveckling • Informationen kan användas som beslutsunderlag, ofta i samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar • Överutnyttjande av naturresurser om man inte värderar dem • Miljöräkenskaper, miljöskatter

3. Miljövärdering som beslutsunderlag • Argument mot miljövärdering • Svårt att uppskatta miljövärden • Svårt eller omöjligt att uppskatta hur olika individer påverkas av olika projekt • Miljökvalitet kan/bör inte mätas i pengar • Nackdelar med att inte göra någon värdering alls • Utebliven värdering kan misstolkas som att värdet är noll

4. Betalningsvilja • Ett centralt begrepp i miljöekonomin • ”Sätta pris” på miljön • Syftet med betalningsvilja är att mäta välfärdsförändringar • I en perfekt marknadsekonomi motsvaras betalningsviljan av marknadspriset för en vara • Priset är ett monetärt mått men man kan även mäta betalningsvilja i andra enheter än pengar • Pengar är ett känt begrepp

5. Samhällsekonomisk lönsamhet • Jämförelse mellan summa betalningsvilja och kostnaderna för ett projekt • Projektet bör genomföras om summan täcker kostnaderna • Hypotetisk kompensation till förlorarna • Betalningsviljan är kopplad till inkomstnivån • Beror därför på inkomstfördelningen i samhället • Goda skäl till att belysa hur olika grupper i samhället påverkas

6. Värdet av en naturresurs • Brukarvärden: nyttan en person upplever av att bruka en naturresurs • Direkta brukarvärden: direkt användning av en naturresurs, t ex fiske • Indirekta brukarvärden: indirekt användning av en naturresurs genom att till exempel läsa om den i böcker • Optionsvärden: möjligheten att använda en naturresurs i framtiden • Existensvärden: värdet av att spara en naturresurs utan att själv använda den • Altruistiskt värde: andra människors nytta • Bequestvalue: kommande generationers nytta

7. Metoder för miljövärdering • Indirekta metoder: Marknadspriser används för att värdera en förändring i miljökvalitet. Bygger på att det finns en koppling mellan en miljövara och en marknadsvara. Fångar enbart användarvärden. • Direkta metoder: Värden fastställs genom betalningsviljefrågor. Projektet som folk tillfrågas att värdera är ofta hypotetiskt. Fångar både icke-användarvärden och användarvärden.

8. Indirekta metoder Använder befintliga samband mellan miljökvalitet och någon marknadsprissatt vara. • Resekostnadsmetoden (Travel costmethod) Värdet av en plats, t ex en nationalpark, kan uppskattas till besökarnas resekostnader.

9. Resekostnadsmetoden (zon-metoden) De olika stegen i resekostnadsmetoden är: • Insamling av data. Antal besökare, var de kommer ifrån etc. • Definiera zoner som besökarna kommer från och räkna ut kostnaderna för att resa från varje zon. • Samla information om befolkningen i varje zon (inkomst, utbildningsnivå etc). • Skatta samband mellan resekostnader från varje zon och antal besök etc. • Beräkna efterfrågan och konsumentöverskott för varje zon • Beräkna totala konsumentöverskottet genom att summera alla zoner

10. Exempel på resekostnadsmetoden Tabell 1 presenterar avståndet till en nationalpark i kilometer (km) för tre zoner A, B och C. Tabellen presenterar även populationsstorleken och antal besök i nationalparken per år för varje zon. ZonAvstånd till parken (km)* Population Besök /år A 0 50 000 25 000 B 40 100 000 12 500 C 80 400 000 0 * Tur och retur Tabell 2 presenterar de kostnader som uppstår vid ett besök till nationalparken. Bensin 3 kr per km Parkering 20 kr per bil Resetid 60 kr per timme Tid i parken 40 kr per timme

11. Totalkostnaden per besök i respektive Zon A, B, C: Det tar 0 timmar att resa till parken från Zon A (dvs har ingen bil), 1 timme från Zon B (tur och retur) och 2 timmar från Zon C (tur och retur). Varje besök varar i 2 timmar. Zon A: Tid i parken: 2 h *40 kr/h= 80 kr Zon B: Bensin: 3 kr/km*40km=120 kr Parkering: 20 kr Resetid: 1h*60kr/h= 60 kr Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr Totalkostnaden: 280 kr Zon C: Bensin: 3 kr/km*80km=240 kr Parkering: 20 kr Resetid: 2h*60kr/h= 120 kr Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr Totalkostnaden: 460kr

12. Konsumentöverskottet per capita i respektive zon A, B och C. Kostnad (kr) 460 Zon A= area a+b+c Zon B= area a Zon C= - a 280 b c 80 Besök/capita 0,5 0,125 Zon A: 25000 besök per år/50 000 personer=0,5 besök/capita. Zon B: 12500 besök per år/100000personer=0,125besök/capita Zon C:0 besök/capita Zon A: Area a: ((460-280)*0,125)/2=11,25kr/capita Area b: ((280-80)*0.125)=25kr/capita Area c: ((280-80)*(0,5*0,125))/2=37,50 kr/capita Totalt: 73,75kr/capita Zon B: Area a: ((460-280)*0,125)/2=11,25kr/capita Totalt: 11,25 /capita Zon C:Totalt: 0 kr/capita

13. Totala konsumentöverskottet Zon A: 73,75 kr/capita*50000 invånare= 3687500 kr Zon B: 11,25 kr/capita*100000 invånare=1125000kr Zon C: 0 kr  Totalt: Zon A+B+C = 4812500 kr

14. För- och nackdelar med resekostnadsmetoden Fördelar: • Skattningarna baseras på observerat beteende • Metoden är relativt billig och enkel att genomföra Nackdelar: • Resan kan ha flera mål • Alternativkostnaden för resetiden antas vara lika med marknadslönen • Endast användarvärden kan uppskattas • Preferenserna antas vara likadana i varje zon

15. Individualtravelcostmethod • Använder information om varje individs beteende istället för uppgifter om andel besökare från varje zon • Samlar även in uppgifter om tidigare resor

16. Fastighetsvärdemetoden (hedonisk prismetod) • Tillgången och kvaliteten på miljövaror (t ex luftkvalitet) påverkar priset på fastigheter • En vara ses som bestående av olika attribut eller egenskaper • Uppgifter om huspriser, husens egenskaper (storlek, antal rum), bakgrundsfaktorer (avstånd till centrum) och områdens luftkvalitet används för att skatta ett indirekt marknadspris på ren luft

17. De olika stegen i fastighetsvärdemetoden • Samla information om husköp i ett visst område under en bestämd period • Samla information om olika variabler som kan beskriva husens egenskaper och den miljövara man är intresserad av • Formulera en hedonisk prisfunktion för att skatta sambandet mellan huspriser och hus- och områdeskarakteristika, samt beräkna det implicita marginella priset för varje attribut p = f(brottslighet, storlek, ålder,…, luftkvalitet)

18. Hedonisk prismetod

19. Sammanfattningsvis Fördelar: • Man kan skatta miljövärden • Man använder faktiska marknadspriser och transaktioner • Man använder uppmätta skillnader i en miljövariabel Nackdelar: • Man måste ha en väl fungerande marknad • Kan vara svårt att få uppgifter om alla variabler • Köpare och säljare måste ha fullständig information om miljövaran

20. Fler indirekta metoder • Faktorproduktivitet • Miljökvalitetsförändringar kan påverka produktionsförmågan inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske Exempel: Försurning påverkar skogsproduktion på lång sikt Intäktsbortfallet räknas som en uppskattning av kostnaden för försurning • Inkomstförluster • Relationen mellan miljökvalitet och inkomstförändringar. Exempel: Minskade svavelutsläpp leder till mindre sjukfrånvaro och därigenom till inkomstökning

21. Fler indirekta metoder • Återställandekostnad (av en miljötillgång) • Exempelvis, vad kostar det att återställa ett försurat våtmarksområde? • Fördelar: enkel att använda och relativt billig • Nackdel: alla skador går inte att återställa • Skyddsutgifter • Exempelvis kostnaden för att installera fönster som stänger ute buller eller filter för att rena dricksvatten

22. Direkta metoder • Ger en möjlighet att uppskatta det totala värdet av en naturresurs, både användarvärden och existensvärden • Vanligtvis genom intervjuer och/eller enkäter där man frågar individer om deras betalningsvilja • Experimentmarknader eller hypotetiska marknader används

23. CV-metoden (ContingentValuation) • Använder hypotetiska marknader där man med hjälp av intervjuer eller enkäter beskriver en förändring i en miljövara. Sedan frågar man olika personer om deras betalningsvilja för att förändringen ska ske. • CV-metodens uppkomst: • Utvecklades i USA • 1947: Ciriacy-Wantrup var den förste som föreslog användningen av intervjuer för att skatta betalningsvilja • 1963; Robert K. Davis presenterade den första akademiska studien • 1979: Bishop & Heberlein introducerade budgivning istället för att använda öppna frågor för betalningsviljan

24. 1980-talet: Nya lagar och regelverk i USA ledde till upprättande av manualer kring samhällsekonomiska analyser. Under denna period spred sig metoden även till andra länder • 1989: Exxon Valdez gick på grund utanför Alaskas kust och orsakade ett stort oljeutsläpp. • 1990: Oil Pollution Act ger möjlighet att stämma den som orsakar miljöskador genom oljeutsläpp. • 1993: NOAA-panelens rapport och riktlinjer för användning av CV-metoden i juridiska mål

25. Faserna i en CV-studie Fas 1, utveckling • Planera den tänkta förändring man vill studera • Bestämma betalningsinstrument (skatt, fond etc.) • Urval (endast de som berörs av projektet, hela befolkningen?) • Information (vilken typ och hur mycket) • Utveckling av scenario • Teoretiskt konsistent • Policyrelevant • Trovärdigt • Lätt att förstå • Beskrivning av den hypotetiska marknaden

26. Faserna i en CV-studie • Konstruera betalningsviljefrågan • Öppen fråga • Budgivning • Sluten fråga. Delurval där personer får ta ställning till olika bud • Bivariat binär fråga. Samma som ovan men varje person får ta ställning till två olika bud • Spikmodellen. Frågar först om individen vill betala något alls • Hur ska den tänkta miljöförändringen ske?

27. Faserna i en CV-studie Fas 2, konstruktion • Handlar om att skapa och distribuera frågeformuläret • Ofta uppdelat i 3 delar med en beskrivning av miljövaran man vill värdera, betalningsviljefrågan och frågor som handlar om respondenternas attityder och karakteristika (ålder, kön etc.) • Fokusgrupper och pilotstudier • Brev, intervju, telefon, web-undersökning Fas 3, analys och rapportering • Svarsfrekvens • Karakteristika hos de som har svarat

28. CV-metodens styrkor och svagheter Fördelar: • Möjlighet att specificera olika scenarion • Möjlighet att estimera existensvärden Nackdelar: • Strategiska svar • Betalningsviljan beror på betalningssätt och informationsmängd • Sympatiyttring eller en verklig vilja att bidra? • ”Part-whole” bias om respondenten värderar en delmängd av projektet lika mycket som hela projektet

29. Attributbaserade metoder (statedpreferences ) • ABMs är baserade på den hedoniska metoden där en vara består av olika attribut. Court’s (1939) studie om vad som styr efterfrågan på bilar • Baseras på svar från enkätfrågor om en miljövara bestående av olika attribut som kan anta olika nivåer. • Attributen kombineras ihop till olika alternativ som respondenten jämför mot varandra och väljer det alternativ som maximerar nyttan. Genom att inkludera ett kostnadsattribut kan man få fram olika välfärdsmått • Olika svarsformat kan användas: • Ratings • Rankings • Choice • I nuläget är choice experiment den vanligaste metoden

30. Delarna i en choice experiment studie • Identifiera och beskriva miljövaran/förändringen som man vill värdera • Identifiera och beskriva attributen • Kombinera attributen till olika alternativ förknippade med en kostnad • Antalet alternativ bestäms av hur många attribut man har och hur många nivåer det finns på dessa • Utformning av frågeformulär • Datainsamling och dataanalys • Tolkning av resultat för policyanvändning och/eller beslutsunderlag

31. Styrkor och svagheter Styrkor: • Man får mer information jämfört med en CV-studie • Respondenterna måste göra val där de tvingas välja mellan olika attribut (trade-offs) Svagheter: • Hypotetiskt • Kan vara krävande/svårt för respondenterna

32. Benefit Transfer • Är ingen värderingsmetod i sig • Används för att överföra resultaten från en situation till en annan • Betalningsviljan från en studie används för att uppskatta värdet på en annan liknande plats utan att göra en ny värderingsstudie • Varför? • Dyrt med en ny undersökning • Tiden räcker inte till