Makroekonomi med tillämpningar

1. Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 10: Den öppna ekonomin

2. Dagens föreläsning • Vad innebär det att en ekonomi är öppen? • Vad bestämmer valet mellan: • utländska och inhemska varor/tjänster? • utländska och inhemska tillgångar? • Hur påverkar växelkursen den aggregerade efterfrågan? • Hur bestäms BNP och handelsbalansen i en öppen ekonomi?

3. Öppenhet på olika marknader • Med öppenhet menas vanligen frånvaro av betydande hinder för transaktioner över nationsgränserna • Öppenheten är ofta olika stor vad gäller olika marknader • Varumarknader • Restriktioner i form av tullar och import- eller exportkvoter • Finansiella marknader • Regler för kapitalflöden reglerar i vilken grad individer i ett land kan äga finansiella tillgångar som aktier eller obligationer i andra länder • Faktormarknader • Olika regler påverkar möjligheterna för arbetskraft och kapitalägare att välja var tjänsterna skall erbjudas • Hur skall vi se på tjänster? • Traditionellt sett skyddade från internationell konkurrens, men inte längre

4. Handel som andel av BNP Amerikansk export och import som andel av BNP sedan 1960 Export och import ökat betydligt sedan slutet av 1960-talet Sedan början av 1980-talet betydande underskott i handelsbalansen

5. Handel som andel av BNP, forts. Svensk export och import som andel av BNP 1950-2006 Export och import på betydligt högre nivåer Överskott i handelsbalansen

6. Exportandelar i några andra länder • Variationen beror framförallt på ekonomins storlek och geografiska läge • Det är möjligt att ha högre export än BNP eftersom exporten kan inkludera värdet av insatsvaror som importerats medan dessa inte inkluderas i BNP

7. Graden av öppenhet • Graden av öppenhet fångas inte så väl av handelsandelar i BNP • Ett bättre mått är andelen av all produktion som är utsatt för utländsk konkurrens genom att den kan exporteras/importeras (”tradable goods”) • Den sektor som producerar sådana varor kallas den konkurrensutsatta sektorn • För USA beräknas att den konkurrensutsatta sektorn står för ca 60% av BNP

8. Nominell växelkurs • En växelkurs anger relativpriset mellan två valutor • Den nominella växelkursen kan definieras på två sätt: • priset på utländsk valuta i termer av den inhemska valutan • T.ex. SEK/USD • Vanligaste definitionen i tidningar etc. • priset på den inhemska valutan i termer av den utländska valutan • T.ex. USD/SEK • Används i Blanchard • Medför att en appreciering (”appreciation”) eller förstärkning av den inhemska valutan medför att växelkursen ökar • En depreciering (”depreciation”) eller försvagning av den inhemska valutan medför att växelkursen minskar • Under fasta växelkurser talar man om revalveringar/devalveringar (”revaluation/devaluation”) istället för apprecieringar/deprecieringar

9. Hög variabilitet i nominella växelkurser SEK/USD källa: euroinvestor

10. Hög variabilitet i nominella växelkurser, forts. SEK/EUR källa: euroinvestor

11. Real växelkurs • Relativpriset mellan inhemska och utländska varor bestäms av den reala växelkursen • Antag att priset på en Big Mac i Stockholm är 25 SEK och 3 USD i New York och att växelkursen är 1/6 USD/SEK • Hamburgaren i New York kostar: 3/(1/6) = 6  3 = 18 SEK • Relativpriset (inhemskt/utländskt) är: 25/(3/(1/6)= 25/18 = 1.39 • För att fånga relativpriset på en varukorg kan vi använda ett prisindex • T ex KPI eller BNP-deflatorn • Den reala växelkursen ges då av:  = PE/P* P* = prisindex för utländska varor P = prisindex på inhemska varor E = nominell växelkurs

12. Reala växelkursförändringar • Om  ökar så blir utländska varor billigare relativt de inhemska • Detta kallas för en real appreciering • En real appreciering uppstår om: • inflationen är densamma i båda länderna och den nominella växelkursen stiger • den nominella växelkursen är konstant men inflationen är lägre i utlandet • Om istället  minskar så blir utländska varor relativt sett dyrare • Detta kallas för en real depreciering • Reala och nominella växelkurser följer ofta varandra åt • Nominella växelkurser ändras snabbt, priser är trögrörliga

13. Bilaterala och multilaterala växelkurser • Bilateral växelkurs: kursen mellan två valutor • Multilateral växelkurser: kursen mellan ett visst land och flera andra länder • Utgörs av vägda genomsnitt av flera bilaterala växelkurser • Oftast används handelsvikter

14. Kronan börjar flyta Handelsvägd kronkurs (SEK/utländsk valuta) källa: http://www.riksbank.se

15. Öppenhet på finansiella marknader • Fördelar med finansiell öppenhet: • Möjliggör en högre grad av diversifiering av tillgångar • Möjliggör under- och överskott i handeln med omvärlden • Dvs möjliggör att konsumtion/investeringar överstiger/understiger den löpande inkomsten

16. Betalningsbalansen • Betalningsbalansen (”balance of payments”): systematisk uppställning över ett lands transaktioner med omvärlden • De samlade betalningarna ut ur ett land måste motsvara det samlade betalningsinflödet • I Sverige delas betalningsbalansen in i: • Bytesbalansen (”current account”): visar handel i varor och tjänster, överföringar av löneinkomster, avkastning på finansiella tillgångar och skulder, samt löpande transfereringar som t.ex. EU-bidrag och avgifter • Kapitalbalansen: omfattar EU-bidrag och U-bistånd för reala investeringar och köp och försäljning av rättigheter, såsom t.ex. patent • Den finansiella balansen (”capital account”): visar förändringar i finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Innefattar direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övrigt kapital och valutareserven

17. Betalningsbalansen, forts. • Den finansiella balansen mäter nettoutlåningen gentemot omvärlden • En förändring i bytesbalansens saldo motsvaras av en likartad förändring i den finansiella balansen, fast med omvänt tecken • Antag att Sverige köper mer tillgångar utomlands än vad som säljs till utlandet • Kapitalutflöde, nettot av den finansiella balansen är negativt • Då måste Sverige samtidigt sälja mer varor och tjänster till utlandet än vad som köps från utlandet • Överskott i bytesbalansen • Lånar ut till omvärlden genom att placera i utländska tillgångar

18. USA:s betalningsbalans

19. Sveriges betalningsbalans 2007

20. År 0 År 1 Svensk 1000(1+it) 1000*Et*(1+it*)/Eet+1 1000*Et 1000*Et*(1+it*) Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångar • Valet mellan att investera i utlandet och hemma beror på • skillnader i räntor/avkastning • förväntningar om framtida växelkurser • Jämför den förväntade avkastningen på två investeringar: • Svensk ettårig statsskuldsväxel som kostar 1000 kr • Amerikansk ettårig statsskuldsväxel som kostar 1000 kr 1000 Amerikansk 1000

21. Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångar • Om vi bortser från skillnader i risk måste den förväntade avkastningen på statsskuldsväxlarna vara densamma • Förväntad avkastning lika på grund av arbitrage • Kan approximeras som Öppen ränteparitet

22. IS-kurvan i en öppen ekonomi • Efterfrågan på inhemskt producerade varor (och tjänster) i en öppen ekonomi: • Notera att importen divideras med den reala växelkursen • Görs för att översätta importen till något som går att jämföra med den inhemska produktionen

23. Ett räkneexempel… • Antag att: • Sverige bara tillverkar Ericssontelefoner och har bara en importrelation • Importerar Nokiatelefoner från Finland • I och G är båda 0 • Vi konsumerar 900 Ericssontelefoner och 100 Nokiatelefoner • 100 Ericssontelefoner exporteras • Ericssons telefoner kostar 1000 kronor och Nokias €50. • Den nominella växelkursen är 0,1 €/SEK • Vi räknar först ut e • 10000,1/50=2 • Dvs. det går två Nokiatelefoner på varje Ericsson • Vi kan inte bara summera ”äpplen” och ”päron” (Ericsson och Nokia). • Att konsumera 100 Nokiatelefoner är ”lika” med att konsumera 50 Ericssontelefoner. • Uttryckt i Ericssontelefoner är därför • C=950 (900 ”riktiga” Ericsson och 50 ”Ericssonekvivalenta” Nokia) • X=100 • IM/e=50 • Därmed får vi Z = C+X-M/e = 950+100-50 = 1000 • NX = X-M/e = 50

24. Växelkursen och aggregerad efterfrågan • Den reala växelkursen kan antas påverka hur stor andel av konsumtion och investeringar som består av inhemskt tillverkade varor respektive utländska varor • Men påverkar inte nödvändigtvis själva nivån • Högre inkomst och en appreciering av den reala växelkursen leder till mer import (det senare gör utländska varor relativt sett billigare) • En ökning i utländsk BNP och en real depreciering (lägre ) ökar exporten (det senare gör utländska varor relativt sett dyrare)

25. Inhemsk efterfrågan (C+I+G) DD AA Import, IM/e Efterfrågan på inhemsk produktion Efterfrågan på inhemsk produktion Inhemsk efterfrågan, DD, ökar med Y (inhemsk produktion/inkomst) Genom att dra ifrån importen får vi den del av DD som avser inhemskt producerade varor – AA-kurvan. Notera att importen måste mätas i samma enheter som produktionen och därför är importen IM(Y, )/ . Efterfrågan Produktion/inkomst, Y Nästa steg blir att lägga till exporten

26. ZZ AA Export Handelsbalansöverskott Handelsbalansunderskott 0 Nettoexport, NX Z-D=NX Y YTB Efterfrågan på inhemsk produktion, forts. Inhemsk efterfrågan (C+I+G) Inkludera exporten i efterfrågan på inhemsk produktion DD När vi adderar exporten får vi total efterfrågan på inhemskt producerade varor och tjänster, ZZ. Notera att exporten inte beror på Y. Notera också att ZZ är flackare än DD. Efterfrågan Nettoexporten, NX, (handelsbalansen) är X-IM/e, vilket är lika med Z-D. Vid YTBär NX=0. Vid lägre (högre) Y är den positiv (negativ).

27. Inhemsk efterfrågan på inhemska och utländska varor ZZ Inhemsk och utländsk efterfrågan på inhemska varor Nettoexport, NX 0 NX Y Jämvikt på varumarknaden och nettoexporten Är NX=0 vid jämviktsproduktionen? DD Jämvikt på varumarknaden uppstår när efterfrågan på inhemsk produktion (högerledet i ekvationen ovan) är lika med produktionen Y, dvsdär ZZ skär 45-graderslinjen. Efterfr./Prod., Y 45o Handelsbalansen är noll där DD och ZZ kurvorna skär varandra. Den inkomstnivå detta sker vid YTB Slutsats: Nettoexporten kan vara positiv eller negativ vid jämvikt på varumarknaden. Här är Y<YTB vilket innebär ett handelsbalansöverskott NX>0. YTB Y

28. Sammanfattning • En öppen ekonomi är inte begränsad att konsumera/investera för de löpande inkomsterna • Kan låna eller låna ut till omvärlden • Ekonomiska transaktioner med utlandet följs i betalningsbalansen • Överskott i bytesbalansen motsvaras av kapitalutflöde och vice versa • Efterfrågan på inhemsk produktion påverkas av den reala växelkursen • En öppen ekonomi är mindre känslig för förändringar i aggregerad efterfrågan än en sluten