Legitimitet, policyeffektivitet och individualiseringen av miljöarbetet

1. Legitimitet, policyeffektivitet och individualiseringen av miljöarbetet Simon Matti Luleå tekniska universitet simon.matti@ltu.se

2. Upplägg • Individualiseringen av miljöpolitiken • Behovet av policyeffektivitet • Policylegitimitet som ett (nytt) sätt att studera policy, och skapa effektivitet • Lite om resultat & slutsatser

3. Exploring Public Policy Legitimacy:Studying Belief-System Correspondence in Swedish Environmental Policy

4. Individualiseringssvängen • Nya målsättningar • Ny policy • Nya problem

5. Nya målsättningar • Målsättningen för miljöpolitiken berör i allt högre grad individen • Ekologisk hållbarhet innebär ett hållbart agerande också på hushålls- och individnivå • Ändrar vi konsumtionsmönster, resvanor och andra beteenden – kort sagt livsstilen – kan vi förbättra miljön (NV 5007: 56). • Miljöproblematiken som ett socialt dilemma • Inte bara stora punktkällor – också aktiviteter på individnivå • Miljöproblemen beror i högre grad än tidigare på de enskilda människornas dagliga livsföring (Skr. 1996/97:50, 49)

6. Ny policy • Lösningarna måste sökas på rätt nivå • The state cannot protect the environment if citizens are unwilling to reduce, reuse, and recycle in their own homes (Kymlicka & Norman, 1994:360) • I teorin: det ekologiska medborgarskapet • en utvidgad moralisk sfär och ny katalog av skyldigheter • Det privata är politiskt • Icke-territoriella och ej ömsesidiga skyldigheter • Social rättvisa som ledande princip • What we do in life…echoes in eternity • I praktiken: medvetna val • avfallshantering, konsumtion, persontransporter

7. Nya problem • En politisk utmaning: att skapa, förstärka och bibehålla miljöarbetet på individnivå • Hur designar vi policy som på ett effektivt sätt involverar enskilda människor i miljöarbetet, i ett långsiktigt perspektiv?

8. Piskor, morötter och policylegitimitet • Många sätt att angripa problemet med kollektivt agerande i miljöfrågan • Starkare demokrati: den gröna Leviathan

9. W.P. Ophuls (1977:152-4) Only a government possessing great powers to regulate individual behaviour […] can deal effectively with the tragedy of the commons. […] democracy as we know it cannot conceivably survive.

10. Piskor, morötter och policylegitimitet • Många sätt att angripa problemet med kollektivt agerande i miljöfrågan • Starkare demokrati: den gröna Leviathan • Svagare demokrati: decentralisering och deliberation • Policyinstrument • Lagstiftning • Ekonomi • Information

11. Piskor, morötter och policylegitimitet • Vad krävs för att policyinstrumenten ska fungera effektivt? • Förändra beteende • Heltäckande – olika aktiviteter • Långsiktigt stabilt – livsstilsförändringar • Policylegitimitet central faktor • En överensstämmelse mellan policy och mottagare i fråga om grundläggande värderingssystem och problemuppfattningar

12. Varför policylegitimitet? • Lagstiftning • Övervakning/uppföljning ger efterlevnad • Kostnad: ekonomisk och politisk • Men också om lagen i fråga upplevs som natural, rightful, expected and legitimate (March and Olsen, 2004:3) • Problemet med ghost policies (Fell, 2006) eller the inheritance effect (Rose, 1990)

13. Varför policylegitimitet? • Information • Motiverar frivilligt ansvarstagande • Legitimiteten för argumenten central

14. Varför policylegitimitet? • Ekonomiska styrmedel • Effektivt på kort sikt • Inget behov av legitimitet för motivation • Men, långsiktig hållbarhet ifrågasätts • Specifika beteenden • Reagerar på incitamentet, inte på målsättningen • Känslighet för svängningar i politisk vilja • Dessutom: crowding-out problematiken

15. Legitimitets/effektivitetsdilemmat • Uppfattningen om vad som är legitimt påverkar policyprocessen • Politiska nödvändigheter och omöjligheter • Måste vi välja mellan en legitim eller en effektiv policy? • I teorin: den gröna staten är sällan synonym med den liberala staten • I praktiken: • framing & emotive appeals • a pacification of the environmental issue;tom retorik; symbolhandlingar; green-washing; business-as-usual

16. Legitimitet och demokrati • Också en för stunden fungerande policy kan ha legitimitetsbrister • Demokratiteori: policy som beslut av representanter, i de representerades namn • Någon form av legitimitet krävs också för de enskilda besluten • Öppen fråga: Vad bör staten göra? • Inte revolution, men väl ifrågasättande av politisk auktoritet: framtida möjligheter att nå politiska mål (och omval)

17. 3 aspekter av policylegitimitet • Ex-post legitimitet (utfall): effektiviteten för styrmedel • Ex-ante legitimitet (beslut): L/E-dilemmat • Demokratisk legitimitet: framtida förtroendekapital och auktoritet • Legitimitetsbrist försvagar utfallet & effektiviteten samt minskar möjligheten att nå framtida mål

18. Vad är legitimitet? • Att göra saker rätt, eller att göra rätt saker? • Politisk legitimitet: rätten och förmågan att styra • legitimacy is significant not only for the maintenance of order, but also for the degree of cooperation and quality of performance that the powerful can secure from the subordinate; it is important not only for whether they remain ‘in power’, but for what their power can be used to achieve (Beetham, 1991:29). • Kausal koppling till policylegitimtet?

19. Politisk- och policylegitimtet • Allmän nedgång i politiskt förtroende (ex. Dalton, 2005) • Nätverk snarare än hierarkier • Ökad komplexitet & fler värdekonflikter • Demokratisk legitimitet: enskilda policys påverkar en regerings förtroendekapital • Policylegitimitet som en analytisk enhet i sin egen rätt, frikopplad från politisk- eller processlegitimitet

20. Vad är policylegitimitet inte? • Normativ • För svag verklighetskoppling • Social • För stark verklighetskoppling • Opinion vs. legitimitet: • Flyktigt eller stabilt • Demokratisk realitet eller demokratiskt problem • Legitimitet: varför människor protesterar mot eller accepterar ett beslut, inte att de gör så

21. Vad är policylegitimitet? • Överensstämmelse: policy/mottagare • Grundläggande värderingar (mål) • Verklighetsuppfattningar (problem, lösningar & strategier) • Without a common framework of belief, the rules from which the powerful derive their power cannot be justifiable to the subordinate; the powerful can enjoy no moral authority for the exercise of their power, whatever its legal validity; and their requirements cannot be normatively binding, though they may be successfully enforced (Beetham, 1991:69)

23. Alltså… • Legitimiteten central vid studiet av en policys utfall och funktion, och därmed vid utformandet av ny policy • Styrmedelseffektivitet, beslutsramar och framtida beslutskapacitet • Rätt saker, inte bara rätt sätt • Visar på möjligheterna och förutsättningarna för framgångsrik policy

24. Legitimiteten för svensk miljöpolicy 1994-2006 • SHARP (Sustainable Households: Attitudes, Resources and Policy) • Lider svensk miljöpolicy av ett legitimitetsproblem, och om så, i vilka avseenden och till vilken grad? • Vilka är möjligheterna och förutsättningarna för att konstruera framtida miljöpolicys med en hög(re) grad av legitimitet? • En tredelad studie: • Policydokument – textanalys • Massdata – enkäter • Överensstämmelse

25. Schwartz Value-Survey • New Ecological Paradigm-scale • AC/AR-frågor

26. Legitimitetsbrister • Välfärdsprioriteringar • Universell vs. territoriell altruism • Starkt vs. svagt miljöfokus • Problembeskrivning • Akut, globalt miljöproblem vs. välfärdsekonomiskt problem • Genomgripande vs. administrativa lösningar • Gränser vs. inga gränser

27. Legitimitetsproblem • Trovärdighet • Vad som adresseras i policy (och hur) • Motivation • Vad försöker vi uppnå? • Beslutssituation • Ett omvänt legitimitets/effektivitetsdilemma • Utrymme för en tydligare miljöskyddande politik

28. Framtida miljöpolitik • Möjligheter till tydligare miljöskyddande politik, och större individuellt ansvar • Förutsättningar • Uppmärksamma policylegitimitet som en påverkande faktor

29. Tack för mig! Simon Matti Luleå tekniska universitet simon.matti@ltu.se