Kapitalbindning och investeringar ----- Øystein Fredriksen IEI

1. Kapitalbindning och investeringar ----- Øystein Fredriksen IEI

2. Finansiell planering • Ger upplysning om vilka kapital- eller finansieringsbehov företaget har • Visar ett företags kapitalanvändning och kapitalanskaffning • Visar företagets finansiella mål och den finansiella strategi som ledningen tillämpar för att uppnå målen. • Samt, matcha ett prognostiserat kapitalbehov med form av finansiering. • Konkret innebär det en beräkning av ett framtida finansiellt över/underskott.

3. Varför finns kapitalbehov i ett företag? • Kapital krävs för att företag ska kunna skaffa tillgångar och göra löpande utbetalningar • Finns företag utan kapitalbehov? • Kapitalbehovet finns p.g.a. tidsskillnaden mellan ”pengar in och pengar ut” • För att beräkna kapitalbehovet behöver vi känna till utbetalningarna

4. Kapitalbehov i företag - ett sätt att dela upp • Rörelsekapital Hantera variationer, ta vara på chanser • Anläggningstillgångar Maskiner etc. • Säkerhetskapital För oförutsedda händelser

5. Rörelsekapitalet • Utgångspunkt är att ”kapitalbindning kostar pengar” • RÖK= OT – KS, RÖK= E + LS – A

6. Rörelsekapitalet och den finansiella styrningen • Kapitalbehovsberäkning – hur mycket kapital binds? • Investeringskalkyl – är kapitalbindningen lönsam? • Utgångspunkten är att ”kapitalbindning kostar pengar”

7. Kapitalbehov och tillväxt • Är tillväxt alltid bra? • Tillväxt innebär som regel att delar i företaget påverkas olika. • Inga investeringar idag = investeringar imorgon • Ökning av kapacitet = ökning av fasta kostnader = volymkänsligt • Företaget växer = mer personal = mer fasta kostnader, utbildningskostnader • Företaget växer = mer KuFo, Varulager, risk för kreditförluster • Kapitalet växer, men med fler externt kapital = hög räntekänslighet

8. Storleksstyrda kapitalbindningar i relation till tillväxt • Kassa, bank För variationer, säkerhet, strategiskt kapital • Kundfordringar beroende av rutiner (kredit, administration, dröjsmål) • Varulager fler modeller = mer lagerutrymme, koordination

9. Finansiella ”bootstrapers” (Winborg & Landström, 1997) • Varför kan det vara svårt för små företag att få tillgång till kapital? • Ägarna har begränsade kunskaper om företagande och investerarnas processer, vilket kan leda till svag finansiell struktur och dålig CF samt likviditetsproblem • Produkter är ofta i tidig utveckling, hög risk = färre finansieringsalternativ • Försäljningshistorik saknas • Investerarnas preferenser kommer att styra

10. Finansiella ”bootstrapers” (Winborg & Landström, 1997) • I små företag kan det finnas olika sätt att finansiera verksamheten (fördröja betalningar, hålla inne lön till VD, gemensam användning av resurser) • Minimerande ”bootstrappers” - för företag med många kundtransaktioner • Företagen arbetar med att minimera KuFo = Cash management

11. Teknologibaserad företag Lång produktutveckling Nya marknader Begränsade tillgångar Åganderättsförhållanden = Försöka minimera projektkostnad (förbättra CF) genom att t.ex. använda tillfällig personal. Andra typer av företag Har ofta försäljningshistorik Genom mafö-undersökningar skapas försäljnings förväntningar = Försöker istället arbeta med att t.ex. minska hastigheten på CF genom att försena betalningar eller annat. Finansiella ”bootstrapers”Van Auken, 2005

12. Sätt som kan minska kapitalbindningen • Höj priset (istället för att höja volymen) • Lägg ut legoarbete • Köp halvfabrikat • Minska genomloppstiden • Begränsa sortimentet, specialisera • Håll inte lager bara för gardering mot brist • Förbättra kravrutinerna. Fakturera snabbt • Inför skiftarbete. • Hyr/leasa istället för att köpa/bygga själv • Låt leverantörerna svara för lagerhållning

13. Kapitalbindning kostar pengar Kapitalets kretslopp Metoder för att beräkna kapitalbehov genom; • Förändringar i rörelsekapital (genom ”kassaflödesanalys”) • Tidsmetod (genomsnittliga tider för befintliga kapitalbindningar) • Balansräkningsmetod (beräkning av värdet för befintliga kapitalbindningar)

14. Uppställning av finansplan Översätts till Kassaflödes analys Kassaflöde • Antaganden om • kredittider • lagringstider • utdelningar • amorteringar Resultat-prognos Finansiellt överskott eller underskott + Översätts till Kapital Balansanalys Om en finansiell planeringsanalys skall genomföras som en kassaflödes analys eller som en balansanalys är mer en fråga om form än innehåll, men för entreprenörsföretag måste ändock kassaflödesanalysen prioriteras.

15. Det finns två utfall!

16. Finansiellt under/överskott - ett exempel Vad har företaget för finansieringsbehov under de kommande 3 åren?

17. Kapitalbindning (inkl. rörelsekapital) • Kapitalbehovet är beroende av verksamhetens omfattning. Ju större verksamheten är, desto större kommer kapitalbindningen att vara. I vårt exempel är kapitalomsättnings hastigheten konstant. Ett sådant linjärt samband behöver emellertid inte gälla alla gånger. Det finns många tänkbara orsaker till att ett företags kapitalbindning inte behöver vara direkt proportionellt mot dess omsättning. • Om befintlig kapacitet är hårt utnyttjad kan även en liten omsättningsökning ställa krav på omfattande investeringar i anläggningar • Finns det däremot ledig kapacitet kan omsättningen öka utan att detta ställer krav på några investeringar alls i anläggningstillgångar • Lageromsättnings hastigheten kan vara olika för olika produkter. Det får till följd att en omsättningsökning som leder till en annorlunda produktmix även påverkar den genomsnittliga kapitalomsättnings hastigheten • Olika kundkategorier kan ha olika betalningstid. En omsättningsökning som leder till annorlunda kundsammansättning påverkar även den genomsnittliga betalningstiden och därmed även kapitalomsättnings hastigheten

18. Kapitalbindning (inkl. rörelsekapital) • Allmänt kan man förvänta sig ett starkare samband mellan omsättning och kapitalbindning i omsättningstillgångar än mellan omsättning och anläggningstillgångar. I det senare fallet inträffar förändringarna i kapitalbindningen språngvis. Det sker då tillgänglig kapacitet utnyttjas till fullo och en omsättningsökning därför måste mötas med nyinvesteringar i anläggningar. • I de fall en relativt stor andel av företagets tillgångar binds i anläggningstillgångar är antagandet om en konstant kapitalomsättnings hastighet en alldeles för grov förenkling. Som vi gör t.ex. i räkneexemplet. • De vanligaste tillgångarna där det uppstår kapitalbindning är kassa, kundfordringar, lager och anläggningstillgångar i form av maskiner och inventarier.

19. Kassa • Teoretiskt bestäms kassans optimala storlek av de kapitalkostnader som en stor kassa medför och de bristkostnader som en för liten kassa kan ge upphov till. Oftast används tumregler då det är svårt att bestämma och låta kassan vara en funktion av kortfristiga skulder eller av omsättningen.

20. Kundfordringar • Kundfordringarna är beroende av omsättningen och betalningstiden. Vi har tidigare definierat måttet. Vid upprättande av en finansplan kan man som en första åtgärd beräkna vad betalningstiden uppgått till under senaste året. • Om inte någon större förändringar förutses av kundsammansättning och betalningsvillkor bör man kunna använda sig av de samma genomsnittlig betalningstid måste den tidigare beräknade betalningstiden justeras för dessa förändringar. • Kundfordringar = årsomsättningen * (betalningstid/365)

21. Lager • Kapitalbindningen i lager bestäms av antal omsatta enheter, utbetalning per enhet och lagringstid. Om sortiment och lagringstid är oförändrad mellan två år kan man räkna med att eventuella lagerförändringar är direkt proportionella mot volymförändringar. Eftersom ett företag vanligtvis omsätter olika varuslag är det enklare att räkna med förändringen i total fakturering än i omsatt volym. • Den genomsnittliga lagringstiden kan förändras över tiden. Tänkbara orsaker kan vara nya: • inköps- eller leveransrutiner • förändringar i produktionen • en förändrad produktmix • Förändrad lagringstid påverkar kapitalbindningen i lager och måste därför uppmärksammas vid den finansiella planeringen. För att öka precisionen kan en uppdelning göras mellan råvaruförråd, lager av produkter i arbete (PIA) samt lager av färdigvaror. • Varulager = årsomsättningen * (lagringstiden/365)

22. Maskiner, inventarier och byggnader • Som vi redan konstaterat finns det vid finansiell planering en stark koppling mellan rörelsekapital och omsättning, även om ändrade lagrings- och kredittider kan medföra justeringar uppåt eller nedåt av kapitalbindningen. • Sambandet mellan anläggningstillgångar och omsättning är inte lika uppenbart. Med samma anläggningstillgångar kan ett företag ha liten omsättning (0) eller stor omsättning (då tillgångarna används maximalt). • Sambandet mellan anläggningstillgångar och omsättning är m.a.o. komplicerat, och det kan många gånger vara direkt missvisande att söka avbilda den relationen med något nyckeltal eller några ekvationer. • Anläggningstillgångarna sätter en övre gräns för omsättningens storlek. Om där inte finns någon relation alls mellan de båda variablerna i modellen finns det risk för att man heller inte upptäcker ologiska lösningar. Det skulle kunna innebära att man räknar med en omsättning som överskrider tillgänglig kapacitet. • Kapitalbindningen är värdet av nyanskaffade och tidigare anskaffade anläggningstillgångar.

23. Finansiellt över/underskott

24. Orsaker för kapitalinvesteringar

26. Investeringar • Begreppet används då någon resurs anskaffas som förbrukas vid någon senare tidpunkt. • Livslängd på åtminstone några år. • Alla inköp är inte att klassas som investeringar. • Den ”klassiska” investeringen är köp av anläggningstillgångar.

27. Investeringar • Alla investeringar ger inte nödvändigtvis upphov till kassaflöden eller intäkter senare, de kan också sänka kostnader. • Gäller t.ex. köp av kontor framför att hyra.

28. Olika typer av investeringar • Materiella vs. Immateriella • Immateriella kan vara uppbyggnad av försäljningsorganisation, kompetensutveckling, ny FoU etc. • Finns ingen principiell skillnad mellan investeringskalkylerna för de två typerna av investeringar.

29. Andra indelningar av investeringar är: • Reala investeringar • Anläggningstillgångar • Finansiella investeringar • Aktier i t.ex. dotterbolag/intressebolag • Strategiska investeringar • Produktionsutveckling, patent etc.

30. De behandlas dock olika • För materiella investeringar finns särskilda investeringsrutiner varvid medel äskas för det specifika investeringsobjektet. Ofta krävs att en investeringskalkyl bifogas till äskandet där investeringens finansiella konsekvenser har utretts. • Immateriella investeringar finansieras vanligtvis genom ramanslag i budgeten. Anslagens storlek avgörs ofta med hjälp av tumregler. Exempelvis kan forskningsbudgeten eller reklambudgeten uppgå till en viss procent av omsättningen.

31. Andra (delvis överlappande) indelningsgrunder kan vara: • Objekt (t.ex. anläggningar, rörelsekapital, finansiella tillgångar) • Ändamål (knuten till den specifika verksamheten) • Typ (t.ex. expansion, ersättning, rationaliseringar) • Funktion (t.ex. marknadsföring, produktion, FoU) • Omfattning (t.ex. strategiska, taktiska) • Organisationsnivå (knuten till rätten att fatta beslut om investeringar)

32. Investeringens kassaflöde • Grundinvesteringen (G) • Restvärde (R) • Utbetalningar (U) • Inbetalningar (I) • Inbetalningsöverskott I-U=A • Kalkylränta (r) • Diskontera (bakåt) och kapitalisera (framåt)

33. Investeringsbedömningar • De teoretiskt korrekt • Nuvärdesmetoden (kapitalvärdemetoden) • Annuitetsmetoden • Internräntemetoden • De teoretiskt felaktiga • Payback metoden • Bokföringsmässiga avkastningen

34. Payback (payoff) metoden • Sannolikt den vanligaste metoden. • Handlar om att relatera betalningsöverskottet till grundinvesteringen för beräkning av investeringens återbetalningstid. • Tiden bör vara så kort som möjlig, men det betyder inte att den nödvändigtvis är lönsam. • Säger mer om investeringens likviditetsmässiga konsekvenser. • Korta återbetalningstider är förstås önskvärda för företag med likviditetsproblem, eller sådana som finns i dynamiska miljöer.

35. Payback metoden • Vad är payback tiden för följande investering: • grundinvestering = 500 • kassaflöde år 1 = 200 • kassaflöde år 2 = 150 • kassaflöde år 3 = 100 • kassaflöde år 4 = 150

36. Eller följande exempel

37. Bokföringsmässig avkastning • Denna metod bestämmer den genomsnittliga lönsamheten på en investering över dess livslängd. Denna metod är speciellt dålig som en investeringsteknik eftersom den beror på vinst och inte kassaflöde. Visar investeringens avkastning.

38. Nuvärdestekniker • Tar hänsyn till pengars tidsvärde.

39. Nuvärdestekniker • Investeringens nuvärde beräknas genom en summering av diskonterade betalningsöverskott och eventuellt restvärde. Då grundinvesteringen subtraheras från nuvärdet erhålls investeringens resultat i form av ett kapitalvärde. • Kapitalvärdet anger om investeringen är lönsam. Eftersom där redan finns ett avkastningskrav inbyggt i kalkylräntan visar kapitalvärdet vad investeringen ger utöver avkastningskravet. • Med andra ord – ett kapitalvärde som är noll visar att investeringen är lönsam eftersom den exakt når upp till avkastningskravet. Ett negativt kapitalvärde visar att investeringen inte klarar avkastningskravet, men kan ändå uppvisa en bokföringsmässig vinst.

40. Nuvärdet av lika stora betalningar

41. Samma maskin exempel

42. Tolkningen av maskin exemplet: Om kapitalvärdet är positivt innebär det att; • Företaget har frigjort kapitalet för den ursprungliga investeringen (100 000) • Inbetalningsöverskotten täcker det satta avkastningskravet (15 %) • Dessutom har ett överskott genererats (28 559).

43. Annuitetskalkyler • Nuvärdesmetoden innebär att en investerings totala resultat under investeringens hela livslängd beräknas. I vissa beslutssituationer är de årliga betalningsöverskotten lika stora, och det kan vara intressantare att slå ut grundinvesteringen över hela investeringens livslängd för att beräkna det årliga överskottet.

44. Ett exempel • Ett företag köper en maskin för 8 miljoner som förväntas fungera perfekt under 9 år. Den förväntas ge ett betalningsöverskott på 2 miljoner per år. Man förväntar sig att underhållskostnaderna kommer uppgå till 500 000 kr per år, de 4 sista åren. Företaget har en kalkylränta på 12 %. • Hur stort blir det årliga överskottet av investeringen – räknat som en annuitet?

45. Annuiteter