Det ny a medvetandet L okal kunskap s - och medvetandeutv e ckling – utblick ar i de europeiska ländern a.

1. Det nyamedvetandetLokal kunskaps- och medvetandeutveckling – utblickari de europeiska länderna. Csaba Varga President of Institute for Strategic Research

2. Min egen bakgrund • De smärtsamma omvälvningarna i Ungern och Centraleuropa och en växande framtidshunger inspirerar mig. Jag drivs således av starka både inre och yttre motivationer. • Istället för uppgivenhet, tanklöshet och vånda i nuet väljer jag att försöka förstå den nya världen och attbli det nya tänkandets budbärare – den nya verkligheten – den nya filosofin ochdet nya medvetandet. • Jag är utbildad sociolog, men i mitt inre är jag filosof och leder ett Forsknings- och utvecklings- institut sedan 15 år. • Vi har utvecklat en gränsöverskridande teori (metafilosofi). Parallellt har vi tagit initiativ till och driver lokala modellexperiment.

3. Vad förändras? • ”Nytt bord” – nya materialbegrepp • ”Ny Vintergata” – ny kosmosbild • ”En förenande Gud” – ny Gudsbild • ”Ny mosterAnna” – ny människobild • ”Nytt diplom” – ny kunskapsbild • ”Ny fabrik” – nytt näringsliv • ”Nyajobb” – nyarbetsmarknad • ”Nya byar” – ny samhällsbild • ”Nytt medvetande” – ny insikt • ”Vidgade horisonter” – ny framtidsbild

4. Ungerska utvecklingsprojekt • Strategiforskningsinstitutethar i min regi genomfört fyra regionala/kommunala utvecklingsprojekt och 20 mikroregionala utvecklingsstrategier 1999-2005. • Modellutvecklingsprojekt: Aba by (4500 inv) och region Sárvíz (11 byar); Hungerstrejk med borgmästare, en intelligent stads- och mikroregionstrategi, projekt Söderns Port, konstutbildning i mellanstadiet, intelligent ”bostadspark”,lokalt samhällsavtal och civilt magistrat.

5. Staten - intelligent stat Ekonomin- intelligens ekonomi Privata näringslivet- intelligent lokal- samhälle • Kunskap, vetenskap • intelligent kunskap, • som utvecklar medvetandet

6. Industrisamhället - ekonomi Socialismen – Staten Postsocialismen – Stat och ekonomi Informationsera – kunskap o. ekonomi Kunskapseran – intelligent Stat, ekonomi, lokalsamhällen och intelligent kunskap Vad händer vid övergången från informations- till kunskapseran? Svar; kunskapsledda samhällsrörelser ex:vis Kreaprenör. Vilka poler är drivande?

7. Innehåll→ • Några inledande teorier • Tre teoretiska huvudprinciper Ny kunskap och kunskapsteoriNy framtid och nya framtidsbilderEn ny global och en ny lokal värld • Det lokala Paradigmet • ”Timglasmodellen” • Kunskaps- eller medvetandesamhälle • Lokala utvecklingsmodeller • ”Om vi inte är förfega” • Till sist – ”Ett tillkännagivande”

8. Några inledande teorier↻

9. Framtidens hemligheter • Framtiden kan inteförklaras enbart med hjälp av normalvetenskap. • Det finns inte en enda framtid - utan flera parallella - liksom vi idag har flera parallella nutider. • Framtiden är ett nätverk av alternativ, och består inte bara av kända manuskript. • Framtiden är inte enbart att resa på en av dåtid och nutid”påtvingad väg”, utan i lika hög en resa på vägar, som stakasav kraven från vårt eget medvetande.

10. Framtidens hemligheter (2) • Framtiden är troligen förutbestämd, men vi får inte bortse från den fria viljan. • Framtiden kan inte längre betraktas enbartgenom kolonisatörernas glasögon. • Den förväntade framtiden blir mycket annorlunda än tidigare ”framtider”. • Framtidens begränsningar beror inte i första hand på de yttre villkorenutan på våra begränsade kunskaper. • Framtiden beror på vad enskilda människor och grupper av människor ”drömmer om” eller ”INTE drömmer om”.

11. Ny planeringsteknik (2005) • Europeiska länder med sina komplexa samhälls- och kunskapsstruktuerär i sig själva hindret för att skapa framtidsbilderna. • Framtidsplanering måste bygga på såväl globala som lokala framtidsbilder. • Den politiska eliten, kunskapseliten och det privata näringslivet klarar inte av den nya planeringen utan väl förankrade framtidsbilder. • Framtidsplaneringens grundvillkor kan inte baseraspå disciplinär och visionär forskning eller strategiska förklaringar.

12. De nya samhällsklyftorna • Ekologiskt fattigaeller rika(fördelning av integrerade ekologiska resurser) • Välfärdsfattigaeller rika(fördelning av samhällskapital) • Makt&Mediafattigaeller rika (fördelning av integrerade mediaresurser och skillnaderi statuskapital)

13. Samhällsklyftornai startenpå 2000-talet 1. Teknologifattigaoch rika. 2. Informationsfattigaoch rika. 3. Kunskapfattiga och rika. 4. Intelligensfattiga och rika. 5. Kulturfattigaoch rika. 6. Lägre och högregrad av medvetande. 7. Med eller utan gudsmedvetande.

14. Tre teoretiska huvudprinciperNy kunskap och kunskapsteoriNy framtid och nya framtidsbilderEn ny global och en ny lokal värld↻

15. Ny kunskap ochkunskapsteori↻

16. Nya förutsättningar • Kunskapsinnehålletskiljer sig totalt från vad vi vant oss vid de senaste 3-400 åren. • Vetenskap utvecklas från normal-till post-normal-vetenskap. • Vetenskaperna, religionen och konsten återförenas till en teori och anden gör ”come-back”. • Kunskapens funktioner utvidgasoch förvandlas till individuellt kapital och till samhällskapital. • Information/kunskap kan växlasfram och åter till pengar/makt/status. • Ny kunskap om framtiden och vägarna som leder dit.

17. Kunskapsdilemmat • Blir världen bättre närde nya kunskaperna når ut till människor i vardagen? • Bryts det statliga och det fria universitetsystemet ned om halv- officiella och ickeofficiella kunskapsproducenter börjar jämställas med dessa? • Är vi villiga att ägna en stor del av vår tid åt kunskapsanskaffning och förädling, när 20-30% av den arbetsföra befolkningen bara jobbar 4 timmar om dagen?

18. Kvantforskning • Det går inte skilja iakttagaren från den iakttagna händelsen. • Materien är både våg och partikel – samtidigt. • Olika kvantprocesser är sannolika händelser ex:vis sannolikhetsvågor. • Ej rumsbundna vektorereller sannolikhetsnät (=EWG-modell). • Superrumsteori - vi lever i parallella världar(John A. Wheelers teori). • Val mellan många universa eller ett universum, som påminner misstänkt om planerarens (Guds ?) skapelse. • En icke-rumsanknuten ordningsteori med ”gömd variabel” (Bohm-teori).

19. Nya fenomen på ”kunskapsmarknaden” • Tidigare var så mycket vetenskaplig kunskap och masskulturproduktersom idag helt otänkbar. • Personliga webb-sidor, tillgängliga för alla, där man kan publicera vad man vill. • Familjersoch små gruppersrätt. • Det är möjligt att skapa en virtuell Internetvärld i motsats till reell verklighet. • Språkliga begränsningar upphör med hjälp av översättningsprogram. • Individer kan träda in i globalsamhället och i olika kulturer utan statlig sanktion eller ekonomiskt stöd.

20. Jordbrukssamhället Hantverkarsamhället Industrisamhället Statskapitalism Penningkapitalism Post-industriellt samhälle Informationssamhälle Kunskapssamhälle Medvetandesamhälle Universiellt kapital Kreativt kapital (+ fysiskt kapital) Fysiskt kapital Maktens kapital (förbindelsekapital) Penningkapital Tillämpat intellektuellt kapital Informationskapital (+ penningkapital) Kunskapskapital Medvetandekapital Dominanta kapitalslag

21. Informations- och kunskapssamhälle • Informationssamhället:De artificiella signalernas samhälle, Internet-samhälletpå realtidsgrund, med mängder av information, som kan förvandlas till personligt eller kollektivt kapital. • Kunskapsamhället:Det ”tolkande” kunskapssystemets samhälle, som också kan vara kunskapsignalernas samhälle, där man med dels kunskap och dels med kunskapsignaler kommer att kunna omorganisera samhällen på den ”nära framtidsteorins grund” genom att förvandla kunskap till personligt kapital och samhällskapital.

22. Kunskapseran • Vi står inför en kunskapsfokuserad världsordning -iett globalt informationssamhälle. • Den kvalitativa och framför allt den kvantitativa kunskapsutveckling pågår – samtidigt med födelsen av en Ny Vetenskap och NyaVetenskapsteorier. • Inom 30-50 år kan vi förvänta oss att det finns en ny universell kunskap och kunskapanvändning. • Kunskap blir personlig-individen förstår och använder ny Kunskap.... • Och kunskap blir samhällskapital.

23. Ny framtid och nya framtidsbilder - en universell, global framtidsbild↻

24. Nya förutsättningar • Den universella världen har glokala egenskaper, som på ett annorlunda sätt blir kulturberoende. • I den universella framtidsbilden möts oförutsedda faror och oanade möjligheter – samtidigt. • De globala processerna påverkar små länders framtidschanser på ett revolutionerande sätt. • Vi vet inte vilken framtid vi kommer att möta det närmaste seklet, men det blir en totalt annorlunda ”verklighet”, somskiljer sig från dagens provinsiella nutidsuppfattningar.Varje lands framtid kan bara beskrivasmed hjälp av en sammansatt, global framtidsbild.

25. Framtidsdilemmat • Om vi vet vad framtiden frambringar, och vilken framtid vi vill ha fram till 2020, i vad mån lämpar sig de europeiska ländernas nationella utvecklingsplaner för dessa krav? • Om vi inte vet vilken framtid som väntar oss och inte heller vad vi vill, hur kan vi då - i brist på framtidsbilder - bygga ett genomgripande förädlingskoncept för de nationella utvecklingsplanerna? • Om vi bara vet lite grann om framtiden, och vi vet att det inte finns tid för djupare eftertanke, och om den politiska eliten saknar ett genomgripande koncept, vad skall vi då göra?

26. Ekonomin idag • I välutvecklade delar av Europa är industieran inte längre ett alternativ, men är ännu inte ett globalt misstag. • Kunskapseran och dess ekonomi är redan ett alternativ, men ett ännu intepraktiseratalternativ i Europa. • Kunskapsfokuserad ekonomi skulle åter kunna integreras merai samhällsekonomin. • Prestation mätsinte enbartmed BNP, utan också i vad mån man nyttjar det individuella, kollektiva och mentala kapitalet.

27. Den nya världen till 2020 (1) Mängden kunskap kommer mer än sexfaldigas. Vad innebär det för samhället? • Post-normal vetenskap (Ny Verklighetsbild, NyMedvetandebild, Ny Människobild). 2. Det blir minst 3 teknologiskarevolutioner i tät följd – med ofattbara förändringar. 3. De globala och kontinentala samhällena kan bara ibegränsad utsträckning klara av universellaekologiska och sociala kriser. 4. Artificiell Intelligens kan få en huvudroll i endigital stat, i medvetandeutveckling och ivetenskaplig forskningosv.

28. Den nya världen till 2020 (2) Vi räknar inte med inre söndring, meninte heller med att Europa vinnerkontinenternas kamp. • I EU fortsätterantingen nykapitalismen eller EU kanske når kunskap- och medvetande-samhällets första trappsteg. • För att klara av vardagen fordras universitets-utbildning och en ny kreativ attityd. • Jordensbefolkning kanske kan nå ett högre medvetandetillstånd. • Människan eller en intelligent ”robot” landar på Mars och kanske på någon annan planet. • Den europeiska människan återupptäcker sitt forna transcendentala jag.

29. Det nya cyberrummet • Ny, interaktiv, global e-regering, e-stat för att styra samhällen. • Ett globalt civilsamhälle med gemensamadministration och självstyre. • ”Kollektiv Intelligens” med hjälp av nya info-kommunikativa nätverk och tjänster. • På grund av ”empowerment” kan medborgarna lätt kommunicera och kontrollera både media och Staten. • Genom att självstyret sprider sig kan invånarna lokalt bygga upp ett nytt och samtidigt globalt, nationellt och lokalt samhällsnätverk på civil basis. • UNESCOs program förädlas genomen kombination av ovanstående alternativ.

30. Ny globaloch lokalvärld- den nya världsmodellen↻

31. Nya förutsättningar • Den gamla industri- och världsmodellen (Ford och post-Ford) och dess förädling (normal-vetenskapen) har överlevt sig själv och kollapsar. • En ny världsmodell, byggd på Informations-samhället,är inte tillräcklig – den post-informationella eran är redan här. • Den ”hållbara” utvecklingen som världsmodell tycks redan ohållbar. • I Europa experimenterar man förtvivlat med att integrera och effektivisera samtliga existerande modeller (se Strategi i2010). • Moderniseringsmodeller byter pardigm idag och post-moderniseringssmodellerna är redan här.

32. Europeiskt dilemma • Om en kunskapfokuserad världsmodell ska dominera Europa 2010, kan man då acceptera att ett europeiskt lands långtidsstrategi inte fokuserar kunskaps-”odling” och kunskapanvändning? • Om EU2010 eller 2015 varken blir eller bara delvis blir en hållbart innovations-fokuserad kontinent, hur ska då Sverigeoch andra europeiska länder reagera på en sådan försening? • Om det blir en ny modell på 2010-talet, hur ska man se och förbereda sig för den?

33. Nyaglobaliseringen • Nya begrepp • Globalisering och lokal utveckling samtidigt (=glokalisering) • Globaliseringens funktionalitet • Globaliseringens substans (förening) • Kvantitativ och kvalitativ globalisering • Början av 2000-talet; glokal värld

34. Nationen i informationseran • Nationsnivån får en förmedlande roll mellan den globala och den lokala världen. • Förmedling betyder vare sigtotal kontroll eller total frihet. • Nationen är inte längre Stat utanKunskapsrum. • Nationen kan inte upprätthålla rollen som stat-nation, utan övergår till att bli kunskaps/kultur-nation • Ett grundläggande villkor för nationens makt är digitalisering av alla nationella värden/kunskaper/vetenskaper.

35. Bönder Hantverkare Industrisamhället Statskapitalism (socialism) Penningkapitalism Postindustriellt samhälle Informationssamhälle Kunskapssamhälle Medvetandesamhälle Naturen och Gud Material och skönhet Material och pengar Material och makt Pengar och status Teknologi och kreativitet Information och teknologi Kunskap Medvetandetillstånd Viktiga drivkrafter

36. Moderniseringsmodeller Traditionella moderniseringssmodeller • Resursstyrning • Investeringsstyrning • Innovationsfokusering • Informationsbasering • Osv............. Post-moderniseringsmodeller • Kunskapsorienterad • Ny demokratimodell • Medvetandestyrd • Artificiell Intelligens • Integrerade nya modeller • Osv............

37. Den förväntade utvecklingskrisen2008-2009 • Först mot slutet av epoken Prodi-Barroso får vi veta om Europas senfärdighethar minskat. • Huvudorsaken är inte politikernas personligheter i sig eller i vad mån de är förberedda att tacklautvecklingsbehoven. • Ett misslyckande beror på att lösningarna inte står att finna med hjälp av normal-vetenskapliga, rationella, positivistiska nu- resp. framtidsbilder. • Det saknas f n alternativa utvecklingsstrategier för att råda bot på detta.

38. Det lokala paradigmet↻

39. Lokal utveckling- organisation • Övre värld (region, län) • Nedre värld: Omvärld (delregion, bosättning) Närvärld (familjen, individen) • Inre värld (personligheternas övre jag). • Globaliseringens verkningar – den lokala utvecklingens svar. • Informationens och kunskapens rumstrukturande funktion.

40. De nya förutsättningarna • Det gäller att övervinna lokalapati och tröghet i EU. • I den globala konkurensen tävlar Europa med kunskap och kultur. • Verktygetför att utväxla nya resurser är ökat individellt självmedvetande, som sätter igång processer som leder till en nödvändig reorganisation och omstrukurering av Europas lokala miljöer. • Vi måste få igång ”den lokala modellforskningen”. • Lokalt utvecklingsarbeteär beroende av Stateni samförstånd med lokala civilsamhällena. • Båda nivåerna måste uppfyllas med ny kunskap och ett nytt medvetande.

41. Det lokala dilemmat • Kan lokal utveckling ske oberoende av det globala rummet? • Är lokalnivåernassjälvstyreberoende på ekonomiska resurser och/eller använd kunskap? • Eller drivs utvecklingen inte uteslutande beroendepådessa faktorerutan på en tredje faktor: lokal innovation och kreativitet? • Vilken nivå spelar egentligen den avgörande rollen i utvecklingen av autonoma regioner i Europa? Staten eller den lokalanivån? • Eller kanske rentav ingen av dessa nivåer, utan civilsamhället och delaktighet i form av medvetna medborgare?

42. Det strategiska ”timglaset” GLOBALISERING SÖDERTÖRN LOKAL UTVECKLING Csaba Varga

43. Det strategiska ”timglaset” • DOMINANTA MODELLER DOMINANT SAMHÄLLSMEDVETANDE • INDUSTRIELL ERA (1850-1950/80) Rationellt, materiellt • NYKAPITALISM (1980-1995) Välstånd värderas i pengar • INFORMATIONS-ERAN (1990-2010) Pengar och info som värdemätare • INTELLIGENS-ERAN (2005-2020) Kunskap som värdemätare • MEDVETANDE-ERAN (2015-2030/50) Gemensam värdegrund

44. Den nya globala och lokala rummen GLOBAL NIVÅ 1.Kunskap (intelligens) 2.Teknologi 3. Natur & Miljö 4. Ekon, innovation, turism 5. Staten, självstyre 6. Utbildning 7. Kultur, konst 8. Välfärdsstaten (hälsovård, idrott) 9. Politik, demokrati 10. Samhällsmedvetande 11. Mediakommunikation 12. Individ, levnadsstandard LOKAL NIVÅ 1.Kunskap (intelligens) 2.Teknologi 3. Natur & Miljö 4. Ekon, innovation, turism 5. Staten, självstyre 6. Utbildning 7. Kultur, konst 8. Välfärdsstaten (hälsovård, idrott) 9. Politik, demokrati 10. Samhällsmedvetande 11. Mediakommunikation 12. Individ, levnadsstandard 6 1 5 7 2 9 4 10 3 8 11 12

45. Informationseran E-Innehåll E-Samhälle E-Ekonomi Teknologi 6 1 5 7 2 9 4 10 3 8 11 12

46. Intelligenseran Superintelligens Socialt ”kapital” Individuellt ”kapital” Ny intelligens 6 1 5 7 2 9 4 10 3 8 11 12

47. Projektutveckling Lokal utveckling SÖDERTÖRN GLOBALISERING Csaba Varga

48. Den nya lokala utvecklingsteorin • De lokala utvecklingsnivåerna är region, län och mindre regioner och bosättningar (städer och byar). • Den globala världens grundelement fungerar som motvikter (autonomi-paradigmet). • Det nya samhällets första trappsteg är den lokala nivån. • Nästa steg; virtuella lokalnivåer – den kvalitativa lokala utvecklingen. • Lokal utveckling leder till nya samhällenoch församlingar.

49. Kunskaps-ellermedvetandesamhälle↻

50. Förutsättningar • I perioden fram till 2020 är enda möjliga framtidsvision ”Det Nya Alternativet”– med fokus på kunskapsutveckling och att starta medvetandeutveckling. • Nu måste alla inspirera och stödja kunskaputveckling. • Inom 10 år kommer Sverige och övriga europeiska nationer att väljamedvetandesamhället som det gemensamma alternativet.