Barnehagen som l æringsarena

1. Barnehagen som læringsarena Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet

2. Förskolan - barns första skola!

3. Vad betyder det att något är en skola? • Att något är ”institutionaliserat”, • att det finns en avsikt att påverka barn, • att det finns en läroplan, • att de som arbetar med barn är professionella.

4. Lärandets akt: Lärandets objekt: lek, arbete och lärande matematik, moral Fröbel

5. Resultatet Målet Lärandets objekt Processen

6. LEK  barns egna initiativ glädjerik, lättsam styrs av barns intresse processorienterad aktiva barn LÄRANDE planerat av läraren målorienterat kognitiva dimensioner produktorienterad aktiva lärare Den traditionella synen: LEK ÄR EN VIKTIG ASPEKT I BARNS LIV - OCH I FÖRSKOLAN

7. “Eager to Learn” Resultat och slutsatser: • Förskolebarn kan förstå och aktivt skapa kunskap. • Utveckling är beroende av och svar på erfarenheter. • Utbildning och omsorg är två sidor av samma mynt.

8. Kognitiv, socio-emotionell och fysisk utveckling är komplementärt och ömsesidigt stödjande områden av utveckling som alla förutsätter aktiv uppmärksamhet i förskolan. • Nära relationer med lärare ger näring åt barns dispositioner att lära och utveckla förmågor. • Ingen enskild läroplan eller pedagogisk metod har kunnat identifierats som den bästa.

9. Barn som deltar i välplanerade, högkvalitativa program i vilka läroplansmål är specificerade och integrerade över olika domäner, verkar lära mer och är bättre förberedda för att hantera de komplexa krav som skolan ställer.

10. Lek förefaller vara en aspekt av barns lärande som tas förgiven Ett redskap för lärande En obetydlig aspekt av alla läroplaner för förskolan

11. LEK Wittgenstein: Lek är inte en sammanflätat helhet - utan en variation av betydelser där alla definitioner tillsammans utgör en större helhet (min övers.).

12. Två motsatta diskurser om lek: 1) ökad acceptans inom vissa områden 2) leken försvinner till förmån för en mer skolinriktad förskola

13. Ett perspektiv i tiden • leken som en arena för lärande • barn har kontroll • emotionella och kognitiva fördelar • en förståelse av andra (theory of mind) • en variation av krav som fokuserar på samtidighet • leken skapar kollektiva improvisationer (Sawyer, 1997)

14. Ett perspektiv i tiden • metakommunikation (ATT) / metapragmatik (HUR) • lek som ”flow” • lärandegemenskap (Lave & Wenger, 1991) • lek som ett livslångt projekt (Sutton Smith, 1997) Lekbegreppet har vidgats och handlar om att på olika sätt skapa mening och överskridande.

15. Leken som lärandets objekt och akt • Leken innehåller alltid ett objekt – något som barnen fokuserar på (tankeobjekt). • Barn skapar variation och kommunicerar (riktadhet).

16. Det lekande lärande barnet – i en utvecklings-pedagogisk teori

17. Tre karaktärsdrag för ”lek – lärande” • Meningsskapande. • Kommunikation och interaktion på två nivåer. • Variation är källan till lek – lärande. • Kunskap är en intern relation mellan barnet och hans eller hennes värld.

18. Meningsskapande • Att ta barnets perspektiv – oavsett om initiativet kommer från barnet eller läraren.

19. Kommunikation och interaktion på två nivåer • I leken använder barn spontant: • kommunikation • meta-kommunikation. • I lärandet, med lärarens hjälp: • tänker de om någonting • tänker de på hur de tänker om någonting (metakognitiva dialoger).

20. Variation är källan till lek och lärande • Lek som variation • Lärande som variation • urskiljning • samtidighet

21. Lek är inte samma sak som lärandemen det finns en lekdimension i lärandet och en lärandedimension i leken KREATIVITET “SOM OM” UPPMÄRKSAMHET, MÖJLIGHETSTÄNKANDE

22. Lekande lärande barn!

23. Var finns då målen för lärandet? • I lärarens tankar. • I den konstruerade miljön. • I de erfarenheter läraren tillhandahåller. • I lärarens förmåga och skicklighet att fokusera barns uppmärksamhet och intresse.

24. Barn börjar sin livslånga lärandeprocess tidigt i livet • De lär sig: • värden och normer • skicklighet och förmåga • att förstå olika aspekter av sin omvärld SAMMA LÄRANDEOBJEKT - som senare i skolan

25. Lärandets akt är annorlunda Barn är alltid aktiva (pågående). Detta medför till speciella krav på läraren: • att göra barnen intresserade av specifika objekt • att fånga barns intresse • att tona in i barnets värld DELAT HÅLLBART TÄNKANDE

26. Lärarens roll är lika viktig i lek som i lärande! • för att ge support • för att inspirera • för att utmana • för att uppmuntra barns vilja och önskan att fortsätta processen

27. Ju större förmåga en lärare har att kommunicera med varje barn - desto större inverkan har hon på barnets värld.   Ju mer beroende en lärare är av sin egen planering - desto sämre blir hon på att kommunicera och guida barnens lärprocess.

28. Sammanfattning En förskoleansats byggd på ett målorienterat perspektiv relaterat till lek och lärande utmanar: • lärarna att vara barncentrerade och riktade mot lärandets objekt samtidigt. • barnen att upprätthålla sin rätt till självbestämmande och sin uppmärksamhet på lärandets objekt samtidigt.

29. - läraren att rikta barns uppmärksamhet mot … (det som vi vill att de skall utveckla en förståelse för)

30. Tre principer för lärandets objekt och akt • Att skapa och fånga situationer omkring vilka barn en kan tänka och reflektera. • Att stötta och främja barns tänkande, reflekterande och sätt att uttrycka sig (verbalt, i leken, teckningar etc.). • Att använda mångfalden av barns idéer som ett innehåll.

31. Stefans illustration av vad man behöver vatten till

32. Utvecklingspedagogik • Barns sätt att erfara världen börjar i en helhet som så småningom differentieras och urskiljs, för att åter integreras till en ny förståelse. • Barns perspektiv definieras i termer av erfarande och den innebörd som barn skapar.

33. Utvecklingspedagogik • Relevansstruktur ses som meningsfullhet och igenkänning för barn. • Reflektion och kommunikation, metakommunikation och metakognitiva dialoger som verktyg för lärandets akt.

34. Utvecklingspedagogik • Lärandets objekt som aspekter av vardagen och omvärlden. • Variationens fundamentala roll i lärandet. En variation kan skapas i gruppen som helhet och av det enskilda barnet (se vidare Marton & Morris, 2002; Runesson, 1999), men variationen kan också genereras av lärare genom att göra barns olika sätt att tänka synligt, genom att lufta fram olika nivåer av generalitet samt genom att variera ett och samma lärandeobjekt. • Lek och lärande är oskiljbara i barns värld och i förskolepedagogiken.