Varför fungerar Scrum – Egentligen? Ett gruppdynamiskt perspektiv

1. Varför fungerar Scrum – Egentligen?Ett gruppdynamiskt perspektiv Jörgen Fors PMP, Fujitsu Services AB

2. Vem är jag, Jörgen Fors? • Certifierad projektledare (PMP), projektrevisor, utbildare inom projektledning • 17 år inom IT/Telecom, varav 13 som projektledare • Bakgrund som teknisk officer inom flottan • Sambo, tre barn, två hundar, fyra katter, en kanin och villa utanför Karlskrona. Det finns att göra även utanför jobbet...  • Tel: 0733-356508 • Mail: jorgen.fors@se.fujitsu.com

3. What happens here? Why? Scrum@Yahoo case study 90 projects, 900 people, 30 months 85% of team-members stated that they would continue using Scrum if the decision were solely up to them. Team productivity increased an average of 36%, based on the estimates of the Product Owners. http://www.scrumprimer.com/scrumprimer.pdf (Henrik Kniberg)

4. Vad ger Scrum (inte) teamet? Process Ramverk Vision Avgränsning OrganisationOrganisation Scrum Ledarskap 4

5. Lite teori, gruppen Fundamental InterpersonalRelationship OrientationWill Schutz

6. Lite teori, gruppen FIRO ”Vilken roll har jag i gruppen?” ROLLSÖKNING TILLHÖRA SAMHÖRIGHET ”Hur hjälper jaggruppen bäst?” ”Får jag varamed i gruppen?”

7. Tillhöra-fasen:”Får jag vara med i gruppen?” Individen: • fokuserar på att tillhöra eller inte tillhöra gruppen • är mycket artig • försöker orientera sig inom gruppen • försöker få acceptans för sig själv • beslutar sig för att acceptera eller inteacceptera andra inom gruppen • motiveras av att känna sig tillräckligt viktig för att tillåtas vara medlem av gruppen

8. Rollsöknings-fasen:”Vilken roll har jag i gruppen?” Individerna: • fokuserar på att bestämma sin relativa position inom gruppen • har ofta ett konfronterande eller avvaktande beteende gentemot övriga i gruppen • motiveras av att känna sigtillräckligt kompetent för att kunna påverka gruppen

9. Samhörighets-fasen:”Hur hjälper jag gruppen bäst?” Individerna: • fokuserar på hur nära eller långt ifrån andra i gruppen de vill vara • agerar öppet och delar både tankar och känslor • motiveras av att känna sig älskade och omtyckta av den övriga gruppen

10. Gruppens effektivitet • Gruppen blir fullt effektiv först sedan den nått samhörighet • Gruppen är, per definition, inte i nästa fas förrän alla individer i gruppen nått denna fas ROLLSÖKNING TILLHÖRA SAMHÖRIGHET

11. Mera teori, Individuellt beteende Relationship AwarenessTheoryElias Porter

12. Mera teori, Individuellt beteende RAT • Alla människor vill ha relationer med andra människor. Interaktion med och relationer till andra ger vår värld mening • Därför uttrycker vårt beteende, vår innersta önskan att umgås med andra

13. RAT-axiom RAT tittar på hur vi etablerar och underhåller relationer, för att få en positiv självkänsla och värde som människa • Beteenden är verktyg som används för att nå resultat eller bekräfta vår självkänsla • Beteenden används också för att ”mota bort” saker vi inte tycker om • Motiv kommer ur vår önskan om stark och positiv självkänsla • Vårt individuella värdesystem för motiv är lika hela livet och är grunden för allt beteende

14. Triangeln RAT delar in individuellt beteende i tre huvudtyper Resultorienterad- styrande Osjälvisk -vårdande ”S:t BERNHARD” ”LEJON” ”UGGLA” Analytisk - självständig

15. Jörgen Triangeln Alla har lite grann av varje huvudtyp Resultorienterad- styrande Osjälvisk -vårdande Analytisk - självständig

16. En Jörgen i konflikt Triangeln Beteendet ändras vid konflikt Resultorienterad- styrande Osjälvisk -vårdande Analytisk - självständig

17. Triangeln Beteendet är (nästan) alltid likadant och förutsägbart! Resultorienterad- styrande Osjälvisk -vårdande En lugn uggla blirett styrande lejon... Analytisk - självständig

18. Svag eller stark? • Alla beteende kan vara en styrka hos individen och en tillgång för gruppen! • Överdrivna beteenden ses av andra som en svaghet • En vanlig källa till konflikter är att individer med olika beteende-typ försöker värdera och döma varandra • S:t Bernhard och lejon ser t ex ofta ugglor som ointresserade och känslokalla

19. Individen: motiveras av att känna sig tillräckligt viktig för att tillåtas vara medlem av gruppen behöver tydligt ledarskap, för att känna trygghet och våga ta steget till Kontroll behöver uppgiftsstyrning, snarare än målstyrning Scrum ger: avgränsad grupp - Teamet avgränsad uppgift - ”Vad” Scrum ger inte: tydlig uppgiftsstyrning - ”Hur” tydligt ledarskap aktiviteter/process för att klargöra målet! Scrum & Tillhöra-fasen Resultatorienterad& styrande LEJON TILLHÖRA

20. Principer Transparens Kort feedback loop Strikt prioritering Ständig förbättring Själv-organiserande team Timeboxing Face-to-face kommunikation Enkla verktyg Tät & regelbunden leverans av komplett system Planer behövs, men är alltid fel Kärnor 3 roller: Produktägare Scrummaster Team 3 artefakter: Product backlog Sprint backlog Sprint burndown 3 aktiviteter: Sprintplaneringsmöte Daily scrum Sprint review Demo Återblick Avgränsad grupp Tydlig ”Vad” Stöd i Tillhöra-fasen

21. Principer Transparens Kort feedback loop Strikt prioritering Ständig förbättring Själv-organiserande team Timeboxing Face-to-face kommunikation Enkla verktyg Tät & regelbunden leverans av komplett system Planer behövs, men är alltid fel Kärnor 3 roller: Produktägare Scrummaster Team 3 artefakter: Product backlog Sprint backlog Sprint burndown 3 aktiviteter: Sprintplaneringsmöte Daily scrum Sprint review Demo Återblick Utpekat ledarskap Tydlig ”Hur” Saknat stöd i Tillhöra-fasen

22. Individen: motiveras av att känna sigtillräckligt kompetent för att kunna påverka gruppen tar direktiv som en utmaning av sin egen rang i gruppen får absolut inte uppgiftsstyras, uppgifter behöver ”säljas in” Scrum ger: tydligt ramverk & rutiner tidsbegränsning (=press att prestera) Scrum ger inte: konflikthantering! aktiviteter/process för att klargöra roll i gruppen Scrum Scrum & Rollsöknings-fasen ROLLSÖKNING UGGLA Analytisk & självständig

23. Principer Transparens Kort feedback loop Strikt prioritering Ständig förbättring Själv-organiserande team Timeboxing Face-to-face kommunikation Enkla verktyg Tät & regelbunden leverans av komplett system Planer behövs, men är alltid fel Kärnor 3 roller: Produktägare Scrummaster Team 3 artefakter: Product backlog Sprint backlog Sprint burndown 3 aktiviteter: Sprintplaneringsmöte Daily scrum Sprint review Demo Återblick Konflikthantering/Rangordning/Rollfördelning Saknat stöd i rollsökningsfasen

24. Individen: motiveras av att känna sig älskade och omtyckta av den övriga gruppen ger och får respekt grundat på egenvärde och kompetens vill ha målstyrning och hjälp att riva hinder Scrum ger: tydligt ramverk & rutiner för målstyrning förstärkning av samhörighet (daily scrum, co-location) realistiska mål (gruppen har ju satt dom själva!) Scrum & Samhörighets-fasen Osjälvisk &vårdande S:t BERNHARD SAMHÖRIGHET

25. Scrum, fördelar och fällor • Dagliga rutiner och tydligt mål ger snabb övergång till Rollsökning • Press att prestera kan göra att svagare individer förskjuts • Gruppen kan inte lämna Tillhöra innan alla är i Rollsökning eller svaga är utstötta/bortlyfta • Scrummastern måste, i högre grad än andra ledare, kunna byta ledarstil • Scrums syn på SM som ”tjänare till teamet” passar enbart i Samhörighet • Varje förändring av gruppsammansättning kastar tillbaka gruppen till Tillhöra • Tid för återhämtning beror på gruppens mognad

26. Så varför fungerar Scrum då?

27. så varför fungerar Scrum då? • Scrum skapar en mycket effektiv gruppdynamisk miljö: • Tydlig grupp • Inbyggda förstärkningar av grupptillhörighet • Tydlig målstyrning • Självbestämande • Scrum innehåller fällor: • Tar inte hänsyn till gruppdynamik/-mognad • Ställer stora krav på anpassat ledarskap • Målstyrning fungerar bäst i Samhörighet