Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ

1. Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ Jan Schmidtbauer Crona

2. Jan Schmidtbauer Crona

3. Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

4. Instruktion från regeringen Förkortas HaV 1 § Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. 2 § Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna. Jan Schmidtbauer Crona

5. Vägen dit • Vattenförvaltning • Havsförvaltning • Fiskeriförvaltning • Fysisk planering till havs Jan Schmidtbauer Crona

6. Grattis Sverige! Havsplanering en ny fysisk planeringsform! • Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet • Ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av områdena • Området 1 nautisk mil (1852 m) från baslinjen inkl. ekonomisk zon • Miljöbalken 4 kap §10 Jan Schmidtbauer Crona

7. Ny lagstiftning i miljöbalken 1 september 2014 • Syftet med havsplanerna är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling • Beslutas av regeringen • Regeringen får meddela föreskrifter om förbud eller begränsningar som behövs för att uppnå syftet med planen. • Detaljer för genomförande i havsplaneringsförordning (bereds) Jan Schmidtbauer Crona

8. Tvärsektoriell Jan Schmidtbauer Crona

9. Ju fler kockardesto sämre… Jan Schmidtbauer Crona

10. Delaktighet Jan Schmidtbauer Crona

11. Överlappande förvaltning och planering Jan Schmidtbauer Crona

12. De olikastegeniplaneringen Plan Förutsättningar Analys Jan Schmidtbauer Crona

13. Tidplan och arbetsprocess framöver SLUTLIG NOV 2014 Jan Schmidtbauer Crona

14. EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) • Ramlagstiftning • Stödja blå tillväxt och hållbar utveckling • Stödja sektorpolitik och åtgärder för bevarande och skydd • Ekosystemansatsen ska tillämpas • Minimikrav för havsplanering(sektorer, gränsöverskridande, land/hav, deltagande, data, översyn) • Havsplaner senast 2021 Jan Schmidtbauer Crona

15. Regeringens arbete med en maritim strategi • Koppling till EU:s integrerade havspolitik • Syftar till att bygga en bättre samordning mellan olika sektorsområden för att nå gemensamma mål • Blå tillväxt – fler jobb, ökad välfärd och livskvalitet utifrån en hållbar användning av våra kust- och havsområden • ”Havsplanering för jobb och utveckling” • Dialog under våren 2014, beslut under 4e kvartalet 2014 Jan Schmidtbauer Crona

16. Nulägesbeskrivningen • Ger en överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser (hav – kust – land) • Intressen och anspråk idag • Förväntad utveckling • Avstamp för nästa planeringsfas

17. Ekosystemansatsen – The Ecosystem Approach • En strategi för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser. • Har sitt ursprung i FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD). • Bygger på 12 principer (Malawiprinciperna, 1995, CBD 2000) Jan Schmidtbauer Crona

18. Varför? • Stort politiskt genomslag globalt, inom EU och nationellt • Fiskepolitiken, havsmiljödirektivet och havsplaneringen • Behov • Möjligheter • Potential Jan Schmidtbauer Crona

19. Ekosystemansatsrecept • Gemensamma mål och delaktighet • Naturens förmåga att producera varor och tjänster är överordnad; försiktighetsprincipen ska tillämpas • All slags kunskap ska beaktas • Värdera ekosystemen samhällsekonomiskt • Avgränsningar i tid och rum • Flexibel och anpassningsbar Smaktillsats: engagemang, glädje, lyhördhet, nyfikenhet Jan Schmidtbauer Crona

20. Ekosystem- ansatsen Du Jan Schmidtbauer Crona

21. SEA as a tooltoimplement the Ecosystem Approach • The Ecosystem Approach canprovide: • A fitting policy context for applicationofSEA • Politicalincentive for environmental considerations (politicalwill) SEA canprovide: • Scoping – focus, ecosystembasedobjectives • Framework for a systembased holistic approach • Development and aggregation ofknowledge, forecasting • Consultations and participation • Alternative development – plan alternatives, scenarios • Itegrationof social economicevaluationofecosystem services Jan Schmidtbauer Crona

22. Lagkrav miljöbedömning/MKB Dokumentfokus I MKB identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöpåverkan inklusive rimliga alternativ. • Miljöbalken 6 kap.11-19§§, MKB-förordningen 4-11§§ • SEA-direktiv 2001/42/EG ”Om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan” • Internationella samråd: Esbo- konventionen och SEA-protokollet 1.Underrättelse 2.Samråd Jan Schmidtbauer Crona

23. Miljöbedömning med utgångspunkt i ekosystemansatsen Dokumentfokus I MKB identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöpåverkan inklusive rimliga alternativ. • Processfokus/integration • Miljötillståndet som utgångspunkt • Systematisk kunskapsuppbyggnad • Proaktivt förhållningssätt • Miljöbedömningen genererar förslag • Återkopplingar/iterativ process • Ekosystemtjänster länk mot samhällsekonomisk konsekvensanalys + Processfokus/integrering Underrättelse - Samråd + avgränsningssamråd Jan Schmidtbauer Crona

24. Varför viktigt med alternativ? NU KOMMER ALTERNATIVDELEN! • Tillföra dynamik, visa möjligheter och valsituationer – Kombinationen: Alternativ + Konsekvensbedömning = • Bidra till dialog om framtiden • Transparens - både i och efter processen Jan Schmidtbauer Crona

25. VAD för alternativ? • SYFTET utgångspunkt för alternativ formulering • HUR kan syftet uppnås? • Med olika Mål? • Med olika Strategier? • Med olika Planförslag? Jan Schmidtbauer Crona

26. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025Underlagsrapport – miljökonsekvensbeskrivning Syftet med alternativ är att hitta olika lösningar på brister i transportsystemet, exempelvis bristande måluppfyllelse enligt uppdraget. Det är, enligt miljöbalken: ”den betydande miljöpåverkan som planens … genomförande kan antas medföra (som ska) identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas.” (förfanm).1 Begreppet ”alternativ” behöver nödvändigtvis inte uppfattas så att flera planalternativ måste utformas Jan Schmidtbauer Crona

27. TRV-Målstyrd planering Strategiska val Dokumentation Avgränsningssamråd för miljöbedömning av nationell transportplan 2014-2025 Jan Schmidtbauer Crona

28. GES Genomförande av havsmiljödirektivet 2012: Hur mår havsmiljön? 2012: Vart vill vi komma? (definition av god miljöstatus) 2012: Hur kommer vi dit? (delmål i form av miljökvalitetsnormer) 2014: Övervakningsprogram 2015: Vad ska vi göra? Åtgärdsprogram 2016: Påbörja åtgärder 2018: Ny bedömning av miljötillståndet Jan Schmidtbauer Crona

29. Alternativ i HMD Åtgärdsprogram • Nollalternativ – BAU 2050 • Programalternativet- Uppdelat i olika teman utgående från miljökvalitetsnormer. • Vatten ÅP alternativdiskussion- grundläggande åtgärder resp. grundläggande + kompletterande • Svårighet Åtgärdsprogram havsmiljön – första gången, indirekta åtgärder, styrmedelskaraktär Jan Schmidtbauer Crona

30. Olika planförslag (samma syfte?) Litauens havsplan som exempel - Olika målbilder/politiska inriktningar gav två planalternativ Jan Schmidtbauer Crona

31. Concept A Concept B Jan Schmidtbauer Crona

32. Jan Schmidtbauer Crona

33. Jämför arkitektur -parallellt uppdrag • Syftet definierat i ett program med önskade funktioner • Ca tre kontor får uppgift att ”lösa” programmet • Skala upp till planering? • Organisations- och storleksproblem?- en planeringsansvarig aktör -”Det blir för stort att göra två planer” Jan Schmidtbauer Crona

34. Scenarioanalys • Vilka är de möjliga framtidsbilderna (framtidsalternativen)? som planens syfte och innehåll relateras till Ur MKB- Nationell Transportplan 2014-2025 Känslighetsanalys för klimatscenario med minus 20 procent biltrafik och oförändrad lastbilstrafik, jämfört med dagens nivå. Resultatet om klimatscenariot skulle vara utgångspunkt för planeringen skulle knappt 40 procent av de analyserade projekten vara lönsamma (Nettonuvärdeskvot, NNK, ≥0,5) Jan Schmidtbauer Crona

35. Krav på redovisning av framtidsalternativ? • Nollalternativet- den passiva framtidsbilden Frågan om planens kraft att påverka framtiden -”Stark plan” - framtidscenarier som planen reagerar ”emot” försöker förändra ex. trafiköknings-scenarier/prognoser? -”Svag plan” - framtidscenarier som planinnehållet dimensioneras efter ex. marina klimatscenarier - Framtidsscenarier kan vara minst lika viktiga som planalternativ Jan Schmidtbauer Crona

36. Slutsatser Fortsätt jobba/experimentera med ALTERNATIV! Rimliga sådana ska redovisas och de gör NYTTA! Glöm inte DOKUMENTERA! Jan Schmidtbauer Crona