Samspelet förvaltningsledning, rektor, lärledare och medarbetare

1. Samspelet förvaltningsledning, rektor, lärledare och medarbetare • Hur kan ett samspel mellan de olika nivåerna skapas och hur kan det se ut? • Vad ger det för spår i vardagen?

2. Skolledare Vad är angeläget att som skolledare utveckla för kompetens som bidrar till lärares lärande? Pedagogen Vad är ängeläget att som pedagog utveckla för kompetens som bidrar till elevens lärande? Eleven Vad är angeläget att träna, utveckla, öka förståelse och kunskap om? Lärande Skolledare Hur kan den göra för att på bästa sätt underlätta för sina pedagoger? Pedagogen Hur skall den göra för att underlätta för eleven i sitt fortsatta lärande? Eleven Hur skall den nå upp till sina mål, resultat? Resultat Behärskande

3. Tankar för dagenBengt Gustavsson ”Människan är som allra bäst när hon grips av samma allvar som barnet när det leker.” Herakleitos

4. Motivation – movere – att röra sig Motivationsforskningens huvudfråga: Vad är det som får människor att vilja röra sig?

5. Vad är det som får pedagoger att vilja jobba med skolutveckling?

6. En röst från vardagen.. ”Det pratas så mycket om att vi lärare ska utveckla allting tillsammans, vi lärare och elever, och vi tillsammans med rektor och med föräldrar. I verkligheten springer man ju som en råtta fram och tillbaka, från den ena lektionen till den andra, löser konflikter, avstyr bråk och är någon slags hjälpgumma eller kvackande kurator samtidigt. Vi har knappt näsan ovanför vattenytan.”

7. Hur kan man få till ett ”inifråndriv” i skolutvecklingsprocessen? Hur kan vi jobba pedagognära?

8. Viktigt att hela tiden kommunicera….. Hur hänger allt ihop egentligen och till vilken nytta?

9. Mikael Alexandersson • Vad går det hela ut på egentligen? • Vad behöver jag då behärska?

11. Övergripande syfte: Att göra verksamheten bättre genom att vi tillsammans blir bättre.

12. Lärande och utveckling • Lärande och utveckling mot ökad måluppfyllelse inom Barn och Ungdomsförvaltningen i Hjo tar sin utgångspunkt i behov som uppstår i vardagen. • Bättre förutsättningar för att kunna hantera de svårigheter och utmaningar man ställs inför skapas genom att man mer medvetet och systematiskt lär i och om sin verksamheten på såväl individ- som grupp- som organisationsnivå.

13. Målet är att skapa en så god lärmiljö som möjligt för alla i förvaltningen. Detta kan sammanfattas i följande punkter: • Det erfarenhetsbaserade lärandet betonas. • Goda förutsättningar för medarbetares lärande skapas. • Erfarenheter sprids och görs till föremål för gemensam reflektion.

14. Vardagsverksamheten Uppdraget Vad? Kunskap om uppdraget Lärandeobjektet Lärande Hur? Didaktisk kompetens Social utveckling Hur? Relations-kompetens

15. Viktiga frågor att ställa sig: Vad är det barnen/eleverna skall kunna, vilka färdigheter och förmågor skall de behärska? Vilka värden skall de utveckla? Hur skall detta iscensättas via verksamhet/undervisning? Hur kan vi bygga goda respektfulla relationer? Hur kan vi bedöma resultatet?

16. Skolverkets nationella utvärderingen av grundskolan (NU-03): • ”I de skolor där rektor samtalar och ställer frågor om kunskapsinnehåll kopplat till kursplanerna med sina arbetslag, fanns det tendenser till att elevernas resultat förbättrades.”

17. Hur går lärande till? Inlärning – Lärande ”Inlärning utgår från något på förhand givet, ett antal fakta. Lärande däremot, förutsätter en aktiv bearbetning, en konstruktion av kunskap.” (Svensson, Åberg; Att leda projekt och utvecklingsprocesser)

18. Från novis till expert : Förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning- av Lars-Erik Björklund Linköpings universitet

20. ”Hä gå int å förklar för den som int begrip” ”Mina ben tänker fortare än jag” (Ingemar Stenmark). ”Jag åker bara dit pucken kommer att vara om en stund, inte där den är” (Wayne Gretzky).

21. Det här betyder, menar Lars-Erik Björklund, att vi aldrig kan läsa eller räkna oss till alla de kunskaper och förmågor vi behöver i yrkeslivet. Medvetet lärande utifrån praktisk erfarenhet är oundgänglig och behöver uppvärderas.

22. ”Som pedagoger har vi läst mycket och har mycket kunskap – ändå känner vi oss osäkra. Varför?”

23. Lärande samtal Skall det verkligen behövas?? Kan vi inte bara snacka med varandra?

24. Lärande samtal är ett processverktyg. • Ett verktyg som bearbetar vardagen och underlättar för önskvärda förändringar. Mötet mellan vardagen och uppdraget.

25. Teori Praktik Arbetsplats- lärande

26. Struktur:Vad behöver vi bli bättre på? - ! + ? Styrdokument Kollegors erfarenheter Forskning Utm. rektor Vad och hur gör vi egentligen? Vad skall vi hålla fast vid? Vad behöver vi förändra? Handlingsutrymme Handling, initiativ,risktagande Tillämpningsinriktad lärprocess Nya förhållningssätt, arbetssätt prövas. Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Kritisk granskning Ompröva? Omprioritera?

27. PBS Uppdraget Forskning Utvärderingar Undersökningar Observationer Förändringar, förbättringar i vardagen Andras erfarenheter Egna erfarenheter VARDAGEN

28. Allmänna råden för kvalitetsredovisning: Huvudmannen och ledningen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola har alla ett ansvar att se till att det finns fungerande system för att styra mot uppsatta mål.

29. Kvalitetsredovisningen för skolor,förskolor och fritidshem i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar: • Vilka lärområden (målområden) har skolan själv, utifrån egen problematisering av sin verksamhet, arbetat med under verksamhetsåret och varför? • Vad har gjorts? • Vilka lärdomar har gjorts utifrån detta arbete? ( lärares lärdomar ) • Vad har lärdomarna resulterat i som gynnat elevers lärande? (spår i vardagen?) • Vad är klokt att utveckla inför framtiden? • På vad sätt har lärares förståelse av målen för verksamheten inom detta område förändrats och varför?

30. Kvalitetsredovisning • Utifrån vårt uppdrag… • Vad har vi arbetat med att bli bättre på? • Vad har vi gjort? (Beskrivning av utv.arbetet) • Vad har det inneburit för oss som pedagoger?( lärares lärdomar) • Vad har det inneburit för eleverna? (Spår i vardagen) Dessutom: Vad är klokt att utveckla i framtiden?

31. Under hela läsåret: Kontinuerlig dokumentation av lärgruppsarbetet och respons, matchning från rektor och utvecklingsledare. Lärledarträffar där erfarenheter bryts och byts samt input av olika slag via forskning, styrdokument mm. Återkommande utvecklingsdialoger med skolledningen. Vid vårterminens slut: Gemensamt arbete på enheterna med att sammanställa kvalitetsredovisningen. Lärstämma för all pedagogisk personal. September: Kvalitetshearings på alla enheter. Hösten: Central bearbetning av materialet som underlag för kommunens redovisning. Våren: Sammanställning av kommunens redovisning. Redovisning för Barn och Ungdomsutskottet samt Kommunstyrelsen

33. Lärledardilemman • Hur kan vi undvika att hamna i försvarsställning? • När skall man avsluta och gå vidare med andra områden? • Inskolningen från att leda lärande samtal till att driva ett lärområde? • Hur kan vi få en tydlig struktur och arbetsgång i samtalen? • Från lärande till görande – hur kommer man till görande? • Hur vet vi att vi är på rätt spår? Indikatorer på ett lyckosamt utvecklingsarbete? • Hur bearbetar man intryck, input utifrån tex föreläsningar, studiebesök m.m. så att det ger spår i vardagsarbetet och för arbetet framåt? • Hur kan man komma på djupet i tänket? Samtalsteknik – processinriktade frågor? • Hur driver vi arbetet vidare till nästa tillfälle? • Hur håller man i en utvecklingsprocess? • Hur kan vi få våra medarbetare att springa till lärsamtalen med glädje?

34. Rektors stödstrukturer Kvalitetsredovisningen – avslut och avstamp Inledande träff med verksamheternas lärledare. Medarbetarsamtal – Målsättningar inför läråret – Uppföljning av uppsatta mål Kontinuerliga lärledarträffar under året. Uppföljande lärledarmöte vid slutet av läsåret inför kvalitetsredovisningen.

35. Mina utmaningar Helhet och delar Göra tydliga delavslut och låta processer avlösa varandra. Synliggöra processer respons – återkoppling

38. Hej! Jag tycker att det är kul att läsa era kommentarer som är som ett adderande samtal. Ni har i huvudsak fokuserat på vad ni själva som pedagoger kan göra för att få eleverna att lyssna bättre – för att jobba med sig själv och det man själv kan göra något åt är själva kärnan i PBS! Bra att ni använde verktygen (förståelsekarta) för att fördjupa förståelsen, jag tror att det leder till att så många olika tankar kommer fram och blir så tydligt formulerade. Nu när jag nu varit på kursen om ledarskap i klassrummet med John Steinberg ser jag att mycket av det ni kommit fram till är samma saker som han betonade hade stor betydelse för eleverna och gruppen. Jag tycker att det känns kul att vi skall jobba vidare med detta tillsammans framöver. En fråga: Hur tänker ni hålla fast och vidareutveckla det ni kommit fram till är klokt att göra? Vad fokuserar var och en på, och hur återkopplar man till gruppen hur det går – och får feedback och utmaningar framåt? Hälsningar och lycka till – ser fram emot nästa protokoll /Anna

39. Bekräftelse Återkoppling Utmaning

40. Exemplet Duvan/Fjädernoch språktråden.Elevers läs-och skrivutveckling PBS Uppdraget planer Tester Diagnoser

41. ”Det känns som om gruppen förlorat fart och energi. Även dokumentationen haltar. Nu är gruppen redo att ta nästa kliv..... Planer,diagnoser/kartläggning men sen då..? Hur ser pedagogens hantverk ut? Jag skulle vilja uppmuntra dig att utmana ordentligt här. Jag tror det är läge för det.”

43. Vad bekräftade det jag redan gör i dag? Vad utmanade? Vad blir mitt nästa steg i min/vår utveckling?

44. Angeläget dilemma, pedagognära • Reflektion – undersöka, kritiskt granska. • Input utifrån forskning inom området, studiebesök, utmanande ledarskap mm • Handlingsutrymme • Experimenterande och prövande av nya lösningar. Handling, initiativ och risktagande • Uppföljning, återkoppling, spår i vardagen • Klokt att göra – skolans samlade lärdomar

45. Blir det bättre eller??? Vad har vi gemensamt blivit bättre på? Spår i vardagen? Orsaker?

46. Spår i vardagen • Vi är mer gemensamt fokuserade på utvecklingsarbetet med barnen. • Ökad medvetenhet kring uppdraget. • Större öppenhet, vi vågar ta upp problem och vi äger dem gemensamt. • Bra klimat, ok att komma med dilemman. • Fler är delaktiga och engagerade. • Vi har blivit bättre på att arbeta med barn i svårigheter.

47. Att mitt bidrag är viktigt känns bra. • Nyttigt att få respons. • Vi vågar komma med förslag och idéer. • Vi har fått en mycket större förståelse för varandra. • Mer gemensam syn på uppdraget. • Vi ser lärandet, samspelet barn-pedagog. • Mindre av prestige. • Ökad nyfikenhet på både kollegors och elevers tänkande. • Vi fångar mer de lärprocesser som pågår.

48. Ökad lyhördhet. • Vi är mer schema- och resursflexibla. • Vi är ett homogent arbetslag som har ett tillåtande klimat. • Mer lust och inspiration i dag.

49. Vi har diskuterat olika metoder för att optimera vår resursanvändning. • Individanpassning i klassrumssituationen i större utsträckning än tidigare. • Större arbetsbörda i fråga om planering (tid) men det fungerar i längden bättre på lektionerna.

50. Arbetet med förförståelse har varit ett vinnande koncept. Kraven på pedagogerna är större för att kunna möta elevers speciella behov. Vi har blivit bättre på att se vad vi kan göra istället för att klaga på vad vi inte kan göra. • Individanpassning har varit avgörande för om en elev har nått målen eller ej. • Vi har försökt möta elever med behov på deras nivå genom kommunikation med klassföreståndare. Detta har gjort att vi kan arbeta mer från ett individuellt tänkande med eleven redan tidigt under läsåret innan vi haft möjlighet att lära känna eleven.