1 / 40

Exogena processer

Exogena processer. Vad är det och hur fungerar det?. Innehåll. Mål att arbeta mot och introduktion. Genomgång av olika begrepp kopplade till exogena processer. Särskilt fokus på fluviala processer. Presentation av övning. Kursplan – Geografi A.

iman
Download Presentation

Exogena processer

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Exogena processer Vad är det och hur fungerar det?

  2. Innehåll Mål att arbeta mot och introduktion. Genomgång av olika begrepp kopplade till exogena processer. Särskilt fokus på fluviala processer. Presentation av övning

  3. Kursplan – Geografi A kunna redovisa och förstå endogena och exogena processer och hur dessa processer ger upphov till skilda typer av naturlandskap Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall • kunna analysera och förstå rumsliga strukturer och processer med hjälp av geografiska teorier och modeller • ha kunskap om geo-biosfärens olika delar, såsom berggrund och jordar, vatten och luft, vegetation och topografi, som förutsättningar för människans verksamhet • kunna redovisa och förstå endogena och exogena processer och hur dessa processer ger upphov till skilda typer av naturlandskap • kunna redovisa, analysera och förstå lokala, regionala och globala klimatförhållanden, klimatvariationer och klimatförändringar samt beskriva orsaker till och konsekvenser av naturkatastrofer • förstå innebörden av ändliga respektive förnybara naturresurser och kretslopp • kunna jämföra och värdera olika alternativ för resursanvändning och resurshushållning samt förstå konsekvenserna av olika ställningstaganden och sätt att agera • kunna redovisa och analysera faktorer som kan leda till miljöförstöring av mark, luft och vatten • ha kännedom om faktorer som påverkar produktionens och konsumtionens lokalisering och hur detta leder till handel, kommunikationer och kontakter mellan områden • förstå hur tekniska och ekonomiska drivkrafter inom näringslivet påverkat och påverkar lokal, regional och global arbetsfördelning och därmed sysselsättning och levnadsvillkor i olika områden • kunna analysera och diskutera samband mellan befolkningsfördelningar, ökad resursförbrukning och omvandlingen av landskapet och se konsekvenserna därav för miljö och levnadsvillkor i olika områden • kunna samla in, bedöma, bearbeta och presentera geografisk information från kartor, databaser, flyg- och satellitbilder, genom mätningar och iakttagelser i fält, i laboratorier och på exkursioner samt ha kunskaper om geografiska informationssystem (GIS). Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt • Eleven redogör för rumsliga strukturer och samband med hjälp av modeller och centrala begrepp. • Eleven förklarar bakgrunden till skilda klimat och till olika typer av natur- och kulturlandskap. • Eleven visar med exempel på samband mellan ökad resursförbrukning, omvandling av landskapet och miljöpåverkan och reflekterar över långsiktiga konsekvenser därav. • Eleven redogör för hur några viktiga faktorer och drivkrafter påverkar näringslivets rumsliga struktur. Kriterier för betyget Väl godkänt • Eleven arbetar med modeller och visar på samband i natur och samhälle. • Eleven redogör för hur människors verksamheter på olika sätt påverkar naturgivna förhållanden och processer lokalt och globalt. • Eleven analyserar lokala eller regionala lokaliserings- och sysselsättningsfrågor med hjälp av geografiska informationssystem. • Eleven analyserar och diskuterar samband mellan förhållanden och förändringar lokalt, regionalt och globalt vad gäller resurs- och miljöfrågor. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt • Eleven använder teorier och modeller i eget arbete, bedömer tillförlitligheten i olika källor och material och formulerar sig på ett vetenskapligt strukturerat sätt. • Eleven analyserar samspelet mellan flera faktorer såsom naturgivna förutsättningar, befolkningsförändringar, ekonomiska aktiviteter och resursförbrukning och använder vanliga geografiska begrepp. • Eleven redogör för och diskuterar olika tolkningar av bakgrunden till storskaliga miljöproblem. • Eleven analyserar olika alternativ för resursanvändning och konsekvenserna därav i olika områden och för olika invånarkategorier.

  4. Ordförklaringar Exogena processer Naturlandskap Jordytans yttre terrängformande processer. Landskap enbart format av naturen (av de endogena och/eller exogena processerna). OBS! Naturlandskap finns egentligen inte längre… … människan påverkar hela jorden. Endogena processer Jordytans inre terrängformande processer.

  5. Undervisningsmål Tolkning kunna redovisa och förstå endogena och exogena processer och hur dessa processer ger upphov till skilda typer av naturlandskap Efter slutförande av arbetsområdet (exogena processer) skall eleven • kunna redogöra för huvudskillnaden mellan de endogena och de exogena processerna • kunna redogöra för en grundläggande basindelning av de exogena processerna. • ha fått se exempel på ett flertal landformer och fått förklaringar på hur dessa uppkommit • kunna namnge eller peka ut, samt kunna ge en enkel förklaring till uppkomsten av, följande spår i naturen: Delta, flodplan, meandrande flodmönster, flätat flodmönster

  6. Krafterna samverkar • Landskapet formas och omformas genom BÅDA processerna/krafterna. • Endogena processer är uppbyggande medan • Exogena processer är nednötande.

  7. Begreppskarta (Fritt efter Karl-Erik Perhans kompendium Exogena processer)

  8. Vittring Mekanisk vittring Kemisk vittring • Mineral finfördelas men behåller sin kemiska sammansättning • Exempel: Frostsprängning • Den kemiska sammansättningen hos mineralet förändras • Exempel: Kalkstensvittring

  9. Mekanisk vittring - Frostsprängning

  10. Kemisk vittring – Kalkstensvittring

  11. Karstlandskap

  12. Sluttningsprocesser Massrörelser Ytavspolning • Tyngdkraften är motorn. Exempel: • Skred • Bergskred • Jordskred • Lerskred • Ras • Vatten som inte hinner infiltrera genom ytan utan rinner av på ytan. • Nya vägar. Exempel: • Rännilar i sluttningar med löst material

  13. Sluttningsprocesser - Skred

  14. Sluttningsprocesser – Ras

  15. Sluttningsprocesser - Ytavspolning

  16. Erosionsprocesser De olika processerna… …kan förklaras likadant • Erosion • Transport • Avlagring Dessa tre fungerar lite olika i de medium som hör till respektive process

  17. Fluviala processer - Erosion

  18. Fluviala processer – Transport/Avlagring: Flätat flodmönster

  19. Fluviala processer – Erosion, transport och avlagring: Meandrande flodmönster i ett flodplan

  20. Fluviala processer – Avlagring: Delta

  21. Eoliska processer

  22. Kustprocesser

  23. Kustprocesser

  24. Glaciala processer – Erosion: Rundhäll

  25. Block transporterat av inlandsisen

  26. Rullstensås

  27. Repetion av viktiga begrepp

  28. Begreppskarta (Fritt efter Karl-Erik Perhans kompendium Exogena processer)

  29. Erosionsprocesser De olika processerna… …kan förklaras likadant • Erosion • Transport • Avlagring Dessa tre fungerar lite olika i de medium som hör till respektive process

  30. Övning exogena processer

  31. Syfte Efter slutförande av arbetsområdet (exogena processer) skall eleven […] kunna namnge eller peka ut, samt kunna ge en enkel förklaring till uppkomsten av, följande spår i naturen: Delta, flodplan, meandrande flodmönster, flätat flodmönster (Det fjärde undervisningsmålet för området)

  32. Hur? • Leta efter efterfrågade landformer i Google Earth. • Skapa tre olika ”platsmärken” för varje landform från olika flodsystem (namnge platsmärkena efter landformerna). • Skriv en enkel förklaring till hur respektive landform bildats i rutan för beskrivning (det räcker med en förklaring per landform). • Ordna platsmärkena i en mapp (kalla gärna mappen landformer) • Spara mappen som en .kmz-fil på lämplig plats (ex. Mina dokument) • Maila filen till danfr05@student.lnu.se och charlotte.hakansson@procivitas.se

  33. Hur? - fördjupning • Börja med att skapa en mapp. • Högerklicka på ”Tillfälliga platser” – ”Lägg till” – ”Mapp” • Namnge mappen till ”Landformer” • Tryck ”OK”

  34. forts. • Skapa ”Platsmärke” • Tryck på ikonen med en kartnål • En nål dyker upp i mitten av skärmen. Dra den dit du vill ha den. • Fyll i namn (ex. Procivitas) • Fyll i beskrivning (ex. En fristående gymnasieskola i Växjö) • Tryck ”OK”

  35. forts. • Spara som .kmz • Kontrollera att mappen ”landformer” är markerad. • Klicka på ”Arkiv” – ”Spara” – ”spara plats som” • Välj plats och döp filen till lämpligt namn.

  36. Hjälpavsnitt i användarhandboken för Google Earth För hjälp med att skapa platsmärken http://earth.google.com/intl/sv/userguide/v4/ug_placemarks.html För hjälp med att hantera platsmärken, ex mapphantering och spara på disk http://earth.google.com/intl/sv/userguide/v4/ug_places.html

More Related