Evidensbaserad praktik – vad handlar det om?

Evidensbaserad praktik – vad handlar det om? Jenny Nybom

Program • Syfte och innehåll i en evidensbaserad praktik - Lokal uppföljning - Metoder och bedömningsmetoder • Implementering av evidensbaserad praktik • Vad gör socialstyrelsen för att bidra till EBP

EVIDENSBASERAD PRAKTIK(Haynes et al, 2002) ”Evidens fattar inte beslut – det gör människor” Personens situation samt kontextuella faktorer Professionell expertis Bästavetenskapligaevidens Den berörda personens önskemål

Några argument för en evidensbaserad praktik Brukarfokus Ökad transparens (bedömningar och beslut går att se och följa) Undvika metoder som saknar effekt eller är skadliga Utvecklingsbefrämjande förhållningssätt

Olika slags kunskap behövs i EBP • Kunskap om metoder och deras evidens på det sociala området • Kunskap om standardiserade bedömningsmetoder och deras evidens • Kunskap om den egna verksamheten genom lokal uppföljning

Lokal uppföljning ”beprövar” den professionella erfarenheten Kan bestå av: • Grundläggande verksamhetsbeskrivningar av klientgrupper, bedömningar och insatser (klienter och insatser) • Analyser av vem som får vilka insatser och kunskap (= kopplingen mellan behov och insatser) • Att söka och granska metoder och bedömningsmetoder för verksamhetens behov • Före- och eftermätningar synliggör förändring • Sammanställningar av resultat på gruppnivå

Fördelar med att dokumentera och följa upp systematiskt • Gör verksamheten synligare för brukare, beslutsfattare och professionen • Möjliggör kvalitetsutveckling genom att utvecklings- och förbättringsområden tydliggörs • Ökar kunskapen om resultat av bedömningar och insatser • Ger en informerad utgångspunkt i granskning av nya bedömningsmetoder och metoder

Standardiserade bedömningsmetoder (SoS definition) ”Standardiserade bedömningsmetoder är baserade på forskning och beprövad erfarenhet. De har prövats för relevans och tillförlitlighet och innehåller instruktioner för användning” • Består av ett formulär (instrument/checklista) och en manual • Innehåller på förhand fastställda frågor

Standardiserade bedömningsmetoder i en evidensbaserad praktik • Underlättar lokal uppföljning • Gynnar likvärdiga bedömningar • Ger uppgifter om klientförhållanden som kan jämföras för olika grupper eller kommuner • Synliggör kopplingen mellan behov och insatser • Kan användas för uppföljning av förändring för klienten • Involverar klienten i bedömningen

Hur värdera en standardiserad bedömningsmetod Kriterier att uppmärksamma: • Vilken syfte och målgrupp har bedömningsmetoden! • Bygger bedömningsmetoden på forskning och beprövad erfarenhet • Har man prövat om frågorna fångar det som ska mätas (validitet) • Har man prövat om frågorna fångar det som ska mätas på ett tillförlitligt sätt (reliabilitet) t ex oavsett vem som frågar • Är bedömningsmetoden prövad i svenska förhållanden • Ger manualen gott stöd för användning och tolkning av resultat

Metoder och andra åtgärder – exempel på definitioner • Metoder – insats som är strukturerad och replikerbar och används för att reglera klientarbetet (dvs. med syfte att åstadkomma en viss förändring) • Arbetssätt - kan men måste inte vara riktat till klienter (kan vara ett nytt sätt att organisera verksamheten) • Insats – åtgärder riktade direkt till klienter

Följande slags studier (deras design) ger inte evidens om en insats effekter Kliniska erfarenheter Klienters tillfredsställelse Undersökningar utan direkta mått på utfallsvariabeln Konsensus om att en metod är effektiv Att en utvärdering publicerats i en vetenskaplig tidskrift För- och eftermätning utan jämförelsegrupp

Andel av insatser som framstod som effektiva utifrån design 5 Randomisering 4 Jämförelsegrupp med stat kontroll 3 Jämförelsegrupp utan stat kontroll 2 Före – efter utan jämförelsegrupp 1 Sambandsstudie vid ett tillfälle 37% 61% 66% 74% 80% Sämst - - - - - - - - - Bäst

Implementering centralt för allt förändringsarbete Implementering är de procedurer som används för att införa nya metoder och arbetssätt i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att dessa används som avsett och med varaktighet.

Vanliga missförstånd som rör förändringsarbete Om en metod/bedömningsmetod är spridd måste den vara bra Information räcker för att åstadkomma förändring Utbildning leder till användning Förändring sker snabbt Det räcker att man tror på det man gör för att det ska bli bra

Generella steg vid implementering Inventering av behov (av exempelvis nya metoder eller bedömningsmetoder) Förankring Planering Utbildning Handledning när metoden börjar användas Säkra att metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod) (Fixsen m fl, 2005) 2-4 år

Några faktorer som underlättar implementering Förändring som motiverats genom utvärdering/lokal uppföljning Att börja där förutsättningarna är bäst – exempelvis inte där motståndet är starkt Processperspektiv – lång tid och kontinuerligt stöd Lokalt ägande av förändringsarbetet Aktivt ledarskap Demonstrationsexempel som en del av utbildningen – underlättar förståelse Hänsyn till betydelsen av sociala nätverk –t ex individer på andra arbetsplatser kan spela roll Utvärdering av den lokala verksamheten

Vad gör SoS för att främja EBP • Utvecklar webbaserat stöd för en evidensbaserad praktik • Medverkar i uppbyggnaden av regionala plattformar • Granskar metoder och bedömningsmetoder på metodguiden • Utvecklar bedömningsmetoder • Utvärderar metoder • Bygger upp erfarenheter av lokal uppföljning • Tar fram vägledande material, nationella riktlinjer, nationella indikatorer, öppna jämförelser • Behandlar termer och begrepp för ökad enhetlighet

Webbstöd till evidensbaserad praktik • Syfte att utveckla ett nationellt stöd för att underlätta implementering av EBP samt förbättringsarbete av socialtjänsten • Målgrupper: politiker, chefer och professionen på lokal nivå • Sammanställer internationell forskning, egen forskning och erfarenheter av implementering av evidensbaserad praktik från CUS, IMS och SoS • Lanseringen på kunskapsguiden som sammanställer kunskap för professionella inom vård och omsorg (Idag omfattas Vård & omsorg om äldre och Psykisk ohälsa)

Ledarskapet s roll i implementering av en evidensbaserad praktik Vidmakthåll förändring 7 Motivera medarbetare och bygga allianser Uppmuntra lärande och utveckling Föregå med gott exempel 4 5 6 Ta fram en vision 1 Mät för- ändrings- beredskap 2 Bestäm riktning och utveckla en strategi 3

Exempel på ett verktyg i webbstödet som ingår i ”Att leda EBP”

Regionala plattformar: Överenskommelse mellan stat och kommun att stödja evidensbaserad praktik i socialtjänsten (SKL) • Syftet är att stärka socialtjänstens möjligheter att skapa och använda relevant kunskap • Regionalt stöd till kunskapsutveckling • Lokalt stöd till utvecklingsarbete • Webbaserad dokumentation • Samordning av utbildning, samverkan Utformningen av plattformarna pågår – SKL är ansvarig

METODGUIDEN - insatser • Webbaserad informationstjänst på socialstyrelsens hemsida: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide • Insatser, bedömningsinstrument och övrig kunskap (ex systematiska översikter om verksamma ”mekanismer”) • Målgruppen: främst professionella och andra beslutsfattare • Ej rekommendationer utan ett transparent beslutsunderlag • En process under kontinuerlig uppbyggnad och revidering • Bygger generellt på metodik för genomförande av systematiska översikter (ex Higgins & Green, 2008)

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni • Exempel på insatser i riktlinjerna som har vetenskapligt stöd är • Social färdighetsträning, • Insatser som är inriktade mot hela familjen • Arbetslivsinriktad rehabilitering (Supported Employement)

Evidensbaserad praktik – vad handlar det om?