1 / 12

Disposition för närmaste föreläsningarna

Disposition för närmaste föreläsningarna • Föreläsning 2 (idag): Konsumentteori, marknadsefterfrågan (Pindyck & Rubinfeld, kap 3-4) • Föreläsning 3-4: Företagets teknologi och kostnader, marknadsutbud (PR, kap 6-8) • Föreläsning 5: Utbudsefterfrågeanalys av ekonomisk politik (PR, kap 9).

ismael
Download Presentation

Disposition för närmaste föreläsningarna

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Disposition för närmasteföreläsningarna • Föreläsning 2 (idag): Konsumentteori,marknadsefterfrågan (Pindyck& Rubinfeld, kap 3-4) • Föreläsning 3-4: Företagetsteknologi och kostnader, marknadsutbud (PR, kap 6-8) • Föreläsning 5: Utbudsefterfrågeanalysav ekonomisk politik (PR, kap 9)

  2. Efterfrågeteori • • Homo Economicus • • Förenkling: En konsuments valmellan två varor (X och Y, mat ochkläder, etc) • • Teorins struktur: • – Konsumentens preferenser (smak) • – Konsumentens budgetrestriktion • – Konsumentens konsumtionsval

  3. Konsumenten har preferenser övervarukorgar, och preferenserna är • Kompletta, dvs konsumenten kanrangordna alla varukorgar • Transitiva, dvs om konsumententycker att varukorg A är bättre änkorg B, och att korg B är bättre änkorg C, så är A bättre än C. • Innebär att mer är bättre (”ickemättnad”)

  4. Kombinationenerna B,A, & D • ger samma nytta. Dessutom, • E föredras framför U1 • U1föredras framför H & G B H E A D U1 G Preferenserna beskrivs avindifferenskurvan: Alla varukorgarsom är sådana att konsumenten fårsamma ”nytta” Kläder (enheter) 50 40 30 20 10 Mat (enheter) 10 20 30 40

  5. Om indifferenskurvorna vet vi att • de lutar negativt • de som ligger längre ut är förenligamed större nytta

  6. U1 U2 Konsumenten är (enligt grafen) indifferent mellan A, B och D. Men, B innehåller mer enheter än D. Alltså kan Indifferenskurvor ej korsa varandra. A B D • de inte kan korsa varandra Kläder (enheter) Mat (enheter)

  7. Mer om MRS: • MRS visar hur mycket av vara Y(varan på den vertikala axeln) somkonsumenten är villig att ge upp föratt få en enhet till av vara X (varan påden horisontella axeln) A MRS minskar från 6 till 1 -6 B 1 -4 D 1 E -2 G 1 -1 1 Kläder (enheter) 16 14 12 10 8 6 4 2 Mat (enheter) 1 2 3 4 5

  8. MRS = -∆Y/∆X > 0 • MRS minskar när vi rör oss efterindifferenskurvan (när vi ökar X).Intuition?

  9. Konsumentens valmöjligheterbestäms av budgetrestriktionen,som beskrivs av budgetlinjen. Budgetlinjen visar de olikavarukorgar som kan köpas om enviss given inkomst spenderas. Om budgetlinjen vet vi: • att den har negativ lutning • att lutningen bestäms avrelativpriset

  10. Budget linjen C + 2F = $80 A B 10 D 20 E G Clothes Pc= $2 Pf = $1 I = $80 (I/PC) = 40 30 20 10 Food (units per week) 0 20 40 60 80 = (I/PF)

  11. Konsumenten maximerar sin”nytta”, givet sin budgetrestriktion • Den bästa varukorgen måsteligga på budgetlinjen (Varför?) • Konsumenten har maximerat sinnytta när budgetlinjens lutningär lika med indifferenskurvans lutning, dvs när MRS = PX/PY

  12. Hur mäta konsumentersvälfärd i kronor och ören? • Def: Konsumentöverskottet ärskillnaden mellan det pris somen konsument maximalt ärvillig att betala för en vara ochdet pris hon faktiskt betalar • Går att beräkna både förindividen och för marknaden • Används ofta för att utvärderaeffekter av skatter, tullar, mm.

More Related