Studiestöd för att studera utomlands

1. Studiestöd för att studera utomlands En nordisk modell?

2. Studiens syfte • att beskriva och analysera regelverk för offentligt studiestöd och studentströmmar för att besvara frågan: • vilken betydelse kan regelverken ha för studentströmmarna?

3. Studerandeströmmar- en övergripande bild Totalt antal studerande utomlands läsåret 2003/04[1] [1] Statistiken om Färöarna baseras på situationen läsåret 2004/05. [2] Varav 5 758 språkstuderande. [3] Uppgifter saknas. [4] Uppgifter saknas.

4. Utgifter Utgifter för studiestöd till studerande utomlands läsåret 2003/04[1], miljoner Euro[2] [1] Statistiken om Färöarna baseras på situationen läsåret 2004/05. [2] De nationella valutorna är omvandlade enligt den gällande växelkursen 29 augusti 2003 (Färöarna 31 augusti 2004). [3] Uppgifter om utbytesstuderande saknas för Danmark, Färöarna och Island. [4] BNP för 2003 (Färöarna 2004). [5] Tabellen visar bidragsandelen exklusive det bidrag som är beroende av studieresultatet. Bidragsandelen ökar troligen till cirka 60 procent när detta inkluderas. [6] Utbytesstuderande ingår även i statistiken för studerande i hemlandet..

5. Studerandeströmmar- vilka studenter läser utomlands? • Främst kvinnor • Främst mellan 20 – 24 år • Främst 25 år och uppåt (Danmark, Färöarna och Island)

6. Studerandeströmmar- i vilka länder läser studenterna? • Främst Norden (Färöarna och Island) • Främst engelskspråkiga länder (Norge och Sverige) • Främst övriga länder (Danmark och Finland)

7. Studerandeströmmar- vad läser studenterna utomlands? • Främst Social sciences, Business and Law (Danmark, Finland och Norge) • Främst Health and Welfare (Färöarna) • Främst Engineering, Manufacturing and Construction (Island) • Främst Humanities and Arts (Sverige)

8. Regelverk för offentligt studiestöd Analys av regelverk utifrån åtta kategorier: • Krav på sökande • Administrativa rutiner • Krav på utbildning • Krav på geografi • Särskilda krav på utbildningar • Finansiering • Utbetalning • Belopp

9. Regelverk för offentligt studiestöd- likheter och skillnader • Fler likheter för examensstuderande i jämförelse med utbytesstuderande • Få likheter, som • krav på den sökande • krav på utbildning • krav på geografi

10. Regelverk för offentligt studiestöd- belopp Jämförelse av studiestödsbelopp (minimum och maximum) per månad för examensstudier i några exempelländer läsåret 2003/04, Euro[1] [1]De nationella valutorna är omvandlade enligt den gällande växelkursen 29 augusti 2003 (Färöarna 31 augusti 2004). [2] Årsbeloppet dividerat med 12 månader. Bidraget är skattepliktigt. [3] Årsbeloppet dividerat med 9 månader. Bidraget är skattepliktigt. [4] Årsbeloppet dividerat med 12 månader. [5]Årsbeloppet dividerat med 9 månader. Skolavgift är endast möjligt att låna till om den studerande läser på Masters- eller PhD-nivå. [6]Årsbeloppet dividerat med 10 månader. [7] Årsbeloppet dividerat med 9 månader.

11. Regelverk för offentligt studiestöd- belopp Jämförelse av studiestödsbelopp (minimum och maximum) per månad för examensstudier i några exempelländer läsåret 2003/04, Euro[1] [1]De nationella valutorna är omvandlade enligt den gällande växelkursen 29 augusti 2003 (Färöarna 31 augusti 2004). [2] Årsbeloppet dividerat med 12 månader. Bidraget är skattepliktigt. [3] Årsbeloppet dividerat med 9 månader. Bidraget är skattepliktigt. [4] Årsbeloppet dividerat med 12 månader. [5]Årsbeloppet dividerat med 9 månader. Skolavgift är endast möjligt att låna till om den studerande läser på Masters- eller PhD-nivå. [6]Årsbeloppet dividerat med 10 månader. [7] Årsbeloppet dividerat med 9 månader.

12. Regelverk för offentligt studiestöd- likheter och skillnader, belopp • Vissa likheter mellan olika länder och självstyrande områden, exempelvis Danmark och Finland som har • hög bidragsnivå • lågt totalt belopp • liknande totala belopp oberoende av studieland • inte stöd till skolavgifter och resor

13. Vilken betydelse kan regelverken ha för studentströmmar? Förhållandet andel extra stöd och andelen studerande med studiestöd för utlandsstudier

14. Nordisk modell? • Hur stora likheter och med avseende på vad, förutsätter en nordisk modell? • Få likheter i faktiskt utformning av regelverk • Likheter på principiell nivå

15. Varianter av den nordiska modellen Fyra varianter av den nordiska modellen för studiefinansiering Differentiering Sverige Norge Färöarna Relativt hög andel bidrag Relativt hög andel lån Finland Island Danmark Enhetlighet

16. Varianter av den nordiska modellen • Den enhetliga bidragsvarianten (Danmark och Finland) • Den enhetliga lånevarianten (Island) • Den differentierade bidragsvarianten (Färöarna och Norge) • Den differentierade lånevarianten (Sverige)