140 likes | 284 Views
Pikettys kritik mot kapitalismen. Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi, Stockholms Universitet 19 augusti, 2014. Kritiken och dess roll i boken.
E N D
Pikettyskritik mot kapitalismen Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi,Stockholms Universitet 19 augusti, 2014
Kritikenochdess roll iboken • Kritiken: liksom Marx pekarPikettypåinneboendekrafterimarknads-ekonominsomgerhögreochhögreojämlikhet (Kuznets hade motsattsyn) • Min tolkning: stortgenomslagi media just pågrundavkritiken. • Bokensempirii all ära men framföralltangelägetattgranskakritiken.
Grundernaförkritiken • Vad ligger bakomkritiken? Hurkan vi utvärderaPikettysprognos om ökandeojämlikhet under “le vingt et unième siècle”? • Mitt svar: detsom ligger bakomkritikenochprognosenärframförallt • teori, matematisktformulerad… • …somgörantagandenlikt all nationalekonomiskteori… • …men somskiljer sig påväsentligapunkterfrångängseteori. • Med andraord: detärinteempirinsom “automatiskt” ledeross till slutsatser om vare sig tolkningellerprognoser! (Såärdettyvärraldriginomvårtområde…)
Teori 1: “Kapitalismenstvåfundamentalalagar” • Med dennateoridrarPikettysinahuvudsakligaslutsatser; detärockså den Tony och jag hargranskatspeciellt. • Intuitivtinnebärteorinatt anta ettextremtaggressivtsparande vid lågtillväxt. • Lag 1 (en definition): kapitalinkomstensomandelavnationalinkomsten= rk/y (rärkapitalavkastningen). • Lag 2 (enteori): kapitalkvoten, k/y, bestämspålångsiktavs/g, där • särnettosparkvoten, dvsökningenikapitalstockensomandelavnationalinkomsten (BNP minus kapitalförslitning); och • gärtillväxttaktenibefolkningochproduktivitet • Lag 2 kanhärledasenkeltfrånantagandetattsochgärkonstanta.
Pikettyanvänderteori 1 för sin prognos • Anta att: • rintekommerändras • sintekommerändras • gkommerfalla (lägrebefolkningstillväxt, lägreproduktivitetstillväxt), säg 0,03 => 0,01 • Dåkommerrk/y = rs/gstiga med enfaktor 3! • Om gföll till nollskullekapitalkvoten, ochkapitalinkomstandelen, explodera. • Problem med högtk/y: kärmerojämntfördelatäny => högojämlikhet • Dettaär, enligtPiketty, marknadsekonominsinneboendekrafter mot ökadojämlikhet: närtillväxtenavtarblirsparandetmerochmeraggressivtochojämlikhetenstörreochstörre!
Min och Tony Smiths utvärderingav Lag 2 • Vi pekarpåendistinktionmellanPikettysgrundantagandeochdetsomgängse (logisktochempiriskttestad) teoribyggerpå: • (Piketty) nettosparkvotenärkonstant • (gängseteori) bruttosparkvotenärkonstant • bruttosparande – kapitalförslitning = nettosparande • bruttosparkvot = bruttosparande/BNP • Skillnadenkantyckashårfin men blirstornärtillväxten faller. • Vi visarattkapitalkvotenintealls faller dramatisktutifrångängseteori: med konstantbruttosparkvotskeringentingkonstigtens vid nolltillväxt!
GrundproblemetiPikettysteori • IntuitivtbyggerPikettysteori, somsagt, påantagande om extremtöversparandedåtillväxteng faller. Som illustration, anta attgblirnoll. • Attdåfortsättaattnettospara, såattkapitaletsökningärenkonstant proportion avinkomsten, innebärattkapitaletblirstörreochstörreiförhållande till inkomsten, ochdettautangräns (k/ygår mot oändligheten). Konsumtionengår mot noll. • Dettaär (naturligt nog) inteförenligt med hur vi observeraratthushållensparar. Utantillväxtiarbetsinkomstenhåller de förmögenhetenförhållandeviskonstant. • Aggregeradeamerikanska data talarsammaspråk!
Teori 2: “r-g” • Teorin: ojämlikhetenökarnärr-gökar. • Idén, intuitivt: • de rikaskapitalväxeritaktr (om de intehararbetsinkomstochspararallt) • de fattigasresurserväxeritakt med lönerna, dvsitakt med g; de spararinte • alltsåväxerkvotenav de rikasoch de fattigasresurseritaktenr-g. • Problem 1 (teori): gängseteorisägerattr-gintenämnvärtpåverkasavattgminskar: rgårnermarkantnärggårner. Alltsåkommerinter-g påverkas om, somPikettytror, g faller framöver. • Problem 2(empiri): stödjergängseteori. • Problem 3 (empiri): tillväxttaktenkorrelerarpositivtmed ojämlikhet • under högtillväxtökarlönespridningen, vilketökarförmögenhetsspridningen.
Annan kritik mot boken • Financial Times: felkodning, problem med data. Min syn: ingenallvarligkritik. • Uppgångenikapitalkvotenärpgaattbostäderinkluderatsiförmögenhetsmåttetsamtidigtsom vi haft en “bostadsbubbla”. Min syn: stämmer, ochgörattgrafernapåstigandekapitalkvoterintekantolkassomökatsparande, samtattdetinteärorimligtattdessabubblorbrister/slutarväxa => kapitalkvotenfortsätterinteväxa. • Förmögenhetsmåttetintebrett nog: om t ex pensioner inkluderadesskulleojämlikhetenblimindre.Min syn: stämmer, siffrornabordejusteras (åtminstoneskönsmässigt). • Ändradeskatteregleri USA: harskapatincitamentattklassificera om inkomst/väljainvesteringsalternativsomgöratt den egentligauppgångeniförmögenhetsspridningenöverskattasiboken.Min syn: stämmer, men USA-specifikt; dock är just uppgångensynligastdär.
Summa summarum • Dataproblemgörattuppgångeniförmögenhetsspridningförmodligenöverskattats. • Mer relevant: Pikettyshuvudteshållerinte.
Vadförklarardå den ökadeojämlikheten? Fundamentalabestämningsfaktorer: • Ökadlönespridning. • Varför: snabbtekniskutveckling, globalisering. • Storaskillnaderikapitalavkastningmellanhushåll. • Varför: olikaportföljval(inklusivebostäder) ienalltmerkomplexfinansiellmarknad med storaprisrörelsersomtillåtit “arbitrage” ochhögtrisktagande; private equity. • Skillnaderisparbenägenhetmellanhushåll (dock oklartom dennafaktorfåttökadbetydelse). • Lägre grad avomfördelningiskatte- ochtransfereringssystemen. • Varför: bred politisk trend, skattekonkurrensmellanländerialltmerglobaliseradvärld.
Vadgöra? Piketty: global förmögenhetsskatt.Min syn: snedvridermeränrättvrider, men framföralltbättreattfokuserapåfundamentalaorsakernaänpåsymptomen. Attgöraåt de fundamental orsakerna: • Utbildningssystemet: • Höglägstanivå(men satsaocksåpåhögreutbildning). Befrämjar social rörlighet, integration, stärkerdemokratin. • Kanskeockså “privatekonomiskutbildning”, dvsekonomiiskolan. • Flexibelarbetsmarknad med socialttrygghetssystem: • Gördetmöjligtattbytaspårikarriären, främjarhumankapitaluppbyggnad. • Viktigtspeciellt under strukturomvandling. • Regleringavfinansiellamarknader? Svårt, kanfåmotsattaeffekter. • Begränsaprivatadonationerinompolitiken (följinte USAs exempel).
Slutkommentarer om boken • Vadgällerkritiken mot kapitalismen: den hållerinte. • Deträckerinteattbry sig; detärviktigare med rättanalys! • Men bokenbidrarändåpåflerasätt: • Nya historiska data, kommersäkertanvändasavmånga. • Nyttkapitalmått: viktigt ta hänsyn till bredareförmögenhetsmåttivissasammanhang. • Värdefulltfokuspå de allrarikaste: viktigaförmakroekonomin just föratt de stårfördetmestaavsparandet. • Bred samhällsvetenskaplig metod (t ex kopplingen mellan ojämlikhet och demokrati). • Litterära referenser/anekdoter gör analysen levande, kan bli stilbildande. • Engagemang för ojämlikhet som säkert kommer attrahera många unga till ämnet. Blir förmodligen det största och mest bestående bidraget.