1 / 14

Motivation och emotion

Motivation och emotion. Psykologprogrammet, PI Experimentell psykologi, 101203 Arne Öhman. Vad menas med motivation?. Motivation svarar på frågan ” varför ” ? ” Motivation styr beteendet och har vanligtvis två sidor: den aktiverar beteende och leder det mot ett mål ”.

minor
Download Presentation

Motivation och emotion

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Motivation och emotion Psykologprogrammet, PI Experimentell psykologi, 101203 Arne Öhman

  2. Vad menas med motivation? • Motivation svarar på frågan ”varför”? • ”Motivation styr beteendet och har vanligtvis två sidor: den aktiverar beteende och leder det mot ett mål”

  3. Motivationens två sidor (1) • ”Bakifrånstyrning”:Vi knuffas framåt av inre motivationskällor (motivation aktiverar beteende) • ”Framifrånstyrning”: Vi dras framåt av mål (motivation riktar beteende)

  4. Motivationens två sidor (2) • Motivation: En disposition att handla på visst sätt • Emotion: En reaktion på stimuli asocierade med motiverade handlingar

  5. Olika sidor av samma sak?

  6. ForskningstraditionerInstinkt/drift/behov. Fokus på organisation av den inre motivationskällan. • Instinktsteorier: James, McDougall: långa listor av instinkter; Freud: livsdrift (sex, libido), och dödsdrift • Driftsteorier. Behavioristisk inlärningsteori: Generell drift (summan av hunger, törst, etc); driftsreduktion som belöning • Behovsteorier. Maslows behovsteori

  7. Forskningstraditioner”Incentive”, mål, motiv • Utgår från att organismer är naturligt aktiva. Fokuserar på hur mål drar till sig beteenden. • Knyter ihop motivation och emotion. Det emotion målet utlöser bestämmer handlingen. • Ger en central roll åt hjärnans belöningssystem i motivation och emotion. Stimuli som triggar detta ger lust och glädje och suger åt sig beteenden

  8. ForskningstraditionerKombinationsansatser Inre tillstånd sensitiserar responser till stimuli som svarar mot tillståndet, t ex: • hunger ger uppmärksamhet mot mat (som lindrar hunger), • sexuell lust fokuserar uppmärksamheten mot erotiska stimuli (som ökar lusten), • Rädsla fokuserar uppmärksamheten på hot, osv.

  9. Motiverat beteende • Forageringsbeteende, dvs motivationstillstånd som sätter igång instrumentellt sökande efter målobjekt • Konsummatoriskt beteende, dvs instinktivt beteende som bemäktigar sig målobjektet (t ex äta upp maten; ha sex) • Dessa beteendeformer har olika organisation och neurobiologisk bas

  10. HomeostasprincipenGenerella reglerprinciper Setvalue Korrektions-system Korrektions-signal (+-) Jämförelse-system Avvikelsesignal Aktuellt systemvärde Reglerat system

  11. Homeostas som analysverktyg för motivation • Vilket är det reglerade systemet? • Vilken är den reglerade parametern? • Hur fastställs ”set value” (börvärde)? • Vilket är jämförelsesystemet? • Vilket är kontrollsystemet? • Homeostatisk och icke-homeostatisk motivation

  12. Socialitetens två poler • Kärlek • Intimitet • Livsdrift • Samarbete, tillhörighet, prosocialt beteende • Makt • Överordning - underordning • Dödsdrift • Konkurrens,dominans,antisocialt beteende

  13. Sociala Motivationsdimensioner • Affiliation (Tillhörighet) • Behov av relationer präglade av tillgivenhet, värme och vänskap • Attachment (Anknytning) • Behov av ansvarstagande, tillitsfulla relationer • Assertion (Självhävdelse) • Behov av makt, inflytande och dominans

  14. Emotions and Social Dimension of Motivation Anger Assertion Affection Affiliation Shame Sadness Anxiety Trust Attachment Fig 9.1 i Oatley et al. (förbättrad)

More Related