Hur påverkar det finska jordbruket Östersjön?

1. Hur påverkar det finska jordbruket Östersjön? Antti Räike Finlands miljöcentral Forskningsprojektet för skydd av Östersjön

2. Innehåll • Basfakta • Tillstånd • Eutrofiering • Belastning • Fosfor och kväve • Jordbrukets andel • Bedömningsmetoder • Framtid • Vattenskydd / belastning • Klimatförändring

3. Basfakta • Medeldjup • Östersjön 55 m • Finska viken 37 m • Skärgårdshavet 23 m • Avrinningsområde • Östersjön 1 603 000 km2 • Finska viken 413 000 km2 • Skärgårdshavet 9 000 km2 • Population • Östersjön 85 milj. • Finska viken 12 milj. • Skärgårdshavet 460 000 • Åkerarealen av den totala landarealen • Östersjön 30 % • Finska viken 20 % • Skärgårdshavet 30 %

4. Åkerareal • Jordbruk runt Östersjön • Åkerareal är störst i söder • Åkerareal (%) • Tyskland 72 • Danmark 66 • Polen 60 • Litauen 54 • Även Polens belastning betydelsefull för finska havsområdena • vattenströmmar transporterar näringsämnena norrut

5. Tillstånd • Klorofyllkoncentration • Påvisar växtplanktons biomassa • En bra indikator för eutrofiering speciellt i öppna havsområdena • Östersjön lider mest av eutrofiering • Finska viken är den mest eutrofa havsområdet av hela Östersjön Genomsnittlig klorofyllkoncentration i europeiska havsområden. Källa: Joint Research Centre, EEA

6. Blågrönalger i Östersjön • Förekommer allt oftare och i vidare utsträckning än förut • Hälften av blomningar är giftiga Källa: HELCOM

7. Sommartidens genomsnittliga klorofyllkoncentrationer i Finlands havsområdena 2001-2005 • I Finska viken ökar koncentrationer österut • Neva & S:t Petersburg • I Skärgårdshavet finns också höga klorofyllhalter • Vattenkvaliteten är bäst i Bottenviken • Eutrofieringssymptom syns ändå i inre vikar Samuli Neuvonen/Heikki Pitkänen, SYKE och MTL databaser

8. Förekomst av bottenfauna i Finska viken år 2007 • Finska viken lider av syrebrist • Den interna belastningen är också ett stort problem • I andra sjöområden är situationen bättre

9. Eutrofieringstrender i Finska viken och Skärgårdshavet • Tidserier från mitten av 1960-talet (näringsämnen) och från slutet av 1970-talet (klorofyll) • Vinterns fosfat och sommarens klorofyll har ökat • Fosfat: Den interna belastningen • Klorofyllhalterna har stigit också i Bottenhavet Källa: Pirkko Kauppila / SYKE

10. Östersjöns belastning • Älvar transporterar största delen av belastningen • Man måste iaktta hela avrinnigsområdet när man planerar vattenskyddsåtgärder • Östersjöns skyddskommission (HELCOM) samlar belastningsdata • Vart sjätte år (2000, 2006) en omfattande rapport • PLC-5 (2006) under beredning • År 2004 var Östersjöns fosforbelastning 28 000 t och kvävebelastning 654 000 t • År 2000 var den diffusa belastningens andel av den totala fosforbelastningen 44 % och 71 % av kvävebelastningen • Punktbelastningen har minskat markant • Ännu stora brister i Polens och Rysslands hantering av avloppsvatten • Inga betydliga förändringar i den diffusa belastningen

11. Östersjöns fosforbelastning (t) år 2000 Fosfor Punktkälla Diffus källa Source: HELCOM, Knuuttila/SYKE

12. Östersjöns kvävebelastning (t) år 2000 (+ nedfall 250 000 t/v) Kväve Punktkälla Diffus källa Source: HELCOM, Knuuttila/SYKE

13. Finlands total fosfor- och kvävebelastning av Östersjön (2000 – 2006) • Fosfor belastningen var 3 600 t och kväve belastningen 78 000 t • Jordbrukets proportionell andel var 43 % av fosforbelastningen och 35 % av kvävebelastningen • Punktbelastningen har minskat ännu på 2000-talet i Finland • Fiskodling och samhällenas avlägsning av kväve • Ingen större förändring i den diffusa belastningen

14. Finlands antropogena fosfor- och kvävebelastningar (t a-1) av Östersjön (2000 – 2006) Fosfor Kväve • Jordbrukets proportionella andel störst i Skärgårdshavet och minst i Bottenviken (fosfor) / Finska viken (kväve)

15. Hur bedöms jordbrukets belastningen i Finland? • Baserar sig på: • Basdata • Jordartdata (kommunal) • Växtartdata (kommunal) • Sluttningsdata (25 X 25 meter, SYKE) • Övervakningsresultat av små vattendrag • För att skala variation • Olika modeller • ICECREAM (fosfor), COUP/SOIL (kväve) • Också andra modeller används • För att få bättre spatial resolution • Till exempel SWAT och INCA

16. Basdata: Yläneenjoki Växtart Jordart Sluttningsdata

17. Jordbrukets fosforbelastning i relation till landareal • Belastningen är störst i södra och syvästra delar av landet • Kvävebelastningen är likartad som fosforbelastningen • Vattenskyddsåtgärder viktigast i dessa områdena Övervakning i jordbrukets belastade vattendrag • Små vattendrag: • Jordbruket dominerar markandvändningen • Inga puktkällor • Inga sjöar (ingen retention) • Huvudsakligen sädesodling • Areal: under 250 km2

18. Små vattendrag: Savijokis näringsflöde • Vattenskyddsåtgärdernas påverkan här borde märkas tidigare än i älvar • Vattenflödet har minskat • Kväveflödet har ökat • Fosforflödet har stannat på samma nivå

19. Finska älvarnas näringsflöde 1970 ─2006 Fosfor Kväve • Årliga variationen stor p.g.a. förändringar i vattenflödet • Svårt att skilja vädrets påverkan från mänskans • Inga tydliga tecken på minskande näringsflöden • Kväveflödet har ökat på vissa områden • Österbotten • Samma har hänt också i Sverige

20. Framtid Hur effektiva är olika vattenskyddsåtgärder? • SEGUE-projekt: • 4 skenarier för Finska viken och Skärgårdshavet • 1. Finland, riktlinjer för vattenvård • (c. 40 % minskning av Östersjöns belastning) • 2. S:t Petersburg, effektiv avloppsvattenhantering • 3. Polen, 21-25 % minskning av nuvarande belastning • (HELCOMs Ministerdeklaration) • 4. 1+2+3

21. 1. Finlands vattenskyddsåtgärder: växtplanktonsmängd efter 5 och >30 år av vattenskyddsåtgärder Belastning av Skärgårdshavet och Finska viken minskar 8 000 t/å N ja 540 t/å P Proportionell minskning N -33 %; P -45 % Pitkänen et al. (2007)

22. 4. (1+2+3) växtplanktonsmängd efter 5 och >30 år av vattenskyddsåtgärder Östersjöns belastning minskar: 66 000 t/v N 5 900 t/v P Proportion av Östersjöns totalbelastningen: N -7 % P -17 % Pitkänen et al. (2007)

23. Utmaningar nu och i framtiden • Klimatförändringen (milda, regniga vintrar) • Ökad erosionsrisk leder till ökad fosforbelastningen • mineralisering av organiskt kväve ökar • Den interna belastningen • Tillsvidare inga effektiva metoder för behandling för havsbotten Att minska den yttre belastningen det enda medlet • Intensifiering av ryska, polska och baltiska jordbruket • Ökad gödsling • Stora djurproduktionsanläggningar

24. Sammanfattning • Eutrofieringen av finska havsområdena har fortsatt • Den interna belastningen en av orsakerna (Finska viken) • Man måste minska näringsflödet till Östersjön för att reducera eutrofiering • I Finland har jordbruket en central roll • Reducering av det finska jordbrukets belastning skulle ha positiv påverkan på Skärgårdshavet och på våra kustvatten • I det öppna havet har belastningen från andra länder (speciellt Ryssland och Polen) en dominerande roll • Jordbrukets belastning har inte minskat från 1990 till 2004 • Något positivt ändå: erosion och åkrarnas näringsinnehållet har minskat

25. Sammanfattning (fortsätter) • Det tar tid innan positiva tecken av jordbrukets vattenskyddsåtgärder syns i våra vattendrag eller havsområden • Man måste ha tålamod • Klimatförändringen och belastningsutvecklingen i andra länder kan göra det svårare att uppnå målen gällande vattenskyddet i Finland