MultifunC Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö

1. MultifunCMultifunktionell behandling på institution och i närmiljö Martin Lardén Psykolog/projektledare Statens institutionsstyrelse

2. InstitutionsprojektetSamarbetsprojekt finansierat av BFD, SiS og IMS • Forskningsgenomgång omkring behandling av beteendeproblem på institution. Publicerad 2003. • Utveckling av en institutionsmodell för behandling av antisociala problem hos ungdomar baserat på forskning (2003-2004). • Implementering av institutionsmodellen i Norge (Bufetat) och i Sverige (SiS) (2005). • Implementeringsstudie och evalueringsstudie av behandlingsmodellen (2006-2009?)

4. Behandlingsprinciper Intensiva insatser till högrisk individer • Riskprincipen • Behovsprincipen • Responsivitetsprincipen Fokusera på kriminogena behov, t.ex. ilska, missbruk Anpassa pedagogiken till målgruppen. Mer konkret pedagogik till den som tänker konkret.

5. Riskprincipen • Hög-risk ungdomar har fler kriminogena behov • Använd validerade riskbedömnings-instrument; ungdomar – YLS/CMI, SAVRY • Ge behandling till hög-risk ungdomar

6. Behovsprincipen • Fokusera på de faktorer som predicerar återfall • Robusta prediktorer: antisociala attityder/värderingar, prokriminella bekanta, impulsivitet/bristande självkontroll • Svaga prediktorer: självförtroende, depression, ångest

7. Responsivitetsprincipen • Använd potenta förändringsstrategier som utgår från operant psykologi • Ersätt antisociala kognitioner med prosocialt orienterade kognitiva/sociala färdigheter • ”Specifik responsivitet” – ta hänsyn till bristande motivation, intellektuella svårigheter, ångestkänslor eller nedstämdhet

8. Förändringav beteendeproblem √Förstå samspelet mellan ungdom & omgivning. Förändra omgivningen för att förändra ungdomen Strukturera omgivningen för förändring (även institutionsmiljön!) √ Ungdomar är aktiva deltagare i samspelet. Nödvändigt att påverka tankar, beteenden & färdigheter. De mest effektiva metoderna är baserade på social inlärningsteori & kognitiv beteendeterapi.

9. Kännetecken för effektiva institutioner • Fokuserar på ungdomar med hög risk för fortsatt negativ utveckling om de inte får hjälp • Ger ungdomen träning i sociala färdigheter • Involverar familjen i behandlingen • Har fokus på skola/arbete • Är nära anknutet normalsamhället och bidrar til kontakt med prosociala kamrater • Ger adekvat uppföljning

10. Familj • Färdigheter • Kommunikation • Samspel • Vänner • Minskad kontakt med avvikande • Ökad kontakt med prososiala Mål för Behandling • Ungdom • Beteende • Färdigheter • Attityder • Skola • Deltagande • Färdigheter • Beteende

11. Kontakt med samhället • Kommunikation • Föräldra- • färdigheter Familj • Personal- • enighet • Autonomi/ • kontroll Ungdomskultur • Ökning av • prosocial. • Reduktion • av antisoc. Metoder för beteende- förändring Vänner Ungdom Beteende Färdigheter Skola • Kognitiv • beteendeterapi • Social inlärningsteori • Beteende • Färdigheter • Deltagande Anpassat till individ Hantering och reduktion av våld • Träning • Enighet Viktig för att upprätthålla beteendeförändring • Registrering • Vägledning

12. MultifunC i Sverige Chef Utrednings- team 3 Miljöteam 12 Pedagogiskt team 2 Familje-/uppfölj- ningsteam3 Ut- redning Beh.- planer ART Miljö- arbete och Tecken- ekonomi Under- visning Skola Familje- arbete Öppenvård

13. MultifunC in Sweden Margrete- lund Brätte- gården

14. Utredning Statiska riskfaktorer Beteende& Risk-bedöming Val av målgrupp Dynamiska riskfaktorer Behandlings-mål & -planer Traditionell utredning Val av behandlings-metoder & mål Responsivitets-faktorer/personlighetsfaktorer

15. YLS/CMI undersöker riskfaktorer • Tidigare och nuvarande lag- & regelbrott, • Familjeförhållanden & uppfostringssätt • Utbildning/skolfunktion • Relationer till vänner • Alkohol/drogmissbruk • Fritid/rekreation • Personlighet & beteenden • Attityder & värderingar

16. Riskhantering i sju steg • Del I: Bedömning av risker och behov • Del II: Sammanfattning av riskfaktorer och behov • Del III: Bedömning av andra behov och speciella överväganden • Del IV: Din bedömning av ungdomens generella risk-/behovsnivå • Del V: Omhändertagandenivå • Del VI: Behandlingsplan • Del VII: Uppföljning av behandlingsplan

17. 2. Familjeförhållanden/-föräldraskap a. Inadekvat tillsyn b. Svårigheter att kontrollera beteenden c. Olämplig uppfostran d. Inkonsekvent föräldraskap e. Dålig relation (pappa - ungdom) f. Dålig relation (mamma - ungdom) Styrka x x x x

18. Sammanfattning av riskfaktorer och behov x x x x x x x x

19. Bedömning av andra behov och speciella överväganden • Deprimerad • Dåligt självförtroende • Icke adekvata sexuella aktiviteter • Rasistiska/sexistiska attityder • Dåliga sociala färdigheter • Ägnar sig åt förnekande • Suicidförsök • Psykosdiagnos • Hot från tredje person • Historia av sexuella/fysiska övergrepp • Historia av överfall på auktoritetspersoner • Historia av vapenanvändning

20. Din bedömning av ungdomens generella risk-/behovsnivå Generell total risknivå Summa kolumn A och summa kolumn B Total= Låg (0-8) Måttlig (9-22) Hög (23-34) Mycket hög (35-42) Gör en bedömning av risknivån för detta fall utifrån all tillgänglig information. OM din riskbedömning skiljer sig från inventoriets, var god ange varför.

21. Behandlingsplan • Mål ett………………… aktiviteter för att uppnå målet …………………………………………………………………………………………………………………………. • Mål två………………… aktiviteter för att uppnå målet ………………………………………………………………………………………………………………………….

22. Uppföljning av behandlingsplan x x x x x x x x x x x x x x x x

23. Analyscirkeln Vidmakthållande faktor Vidmakthållande faktor Vidmakthållande faktor Problematferd Problembeteende Vidmakthållande faktor

24. Funktionell analys

25. Uppföljning av behandlingsplaner Problemområde Hinder Lösning/åtgärd Målutvärdering

26. Miljöteam • att aggression inte lönar sig & att prosocialt beteende lönar sig • att ungdomen kan kontrollera ilska & aggressivt beteende • Att ungdomen disponerar en alternativ beteendereportoar • att ungdomen övertygas om att aggressivt beteende är oriktigt. • Brister något av dessa områden kan det vara tillräckligt för att förhindra frånvaro av aggressivt beteende teckenekonomi Ilskekontroll Social färdighets-träning Moraldiskussions-grupper

27. Miljöteam • Påverka ungdomsmiljön på institutionen i positiv riktning • Reducera möjligheter till negativ påverkan ungdomarna emellan • Reducera möjlighetet till kontakt med ungdomar med problembeteenden utanför institutionen • Skapa möjligheter till ökad kontakt med positiva ungdomsmiljöer utanför institutionen

28. Pedagogiskt team • Pedagogisk kartläggning & stöd för ungdomen under institutionsvistelsen • Bistånd till extern skola under institutionsvistelsen • Bistånd vid utflyttning från institutionen • Fortlöpande kontakt mellan skola & institution • Strategier för att bemöta problembeteenden

29. Familje-/uppföljningsteam • Begreppet ”familj” inkluderar biologisk familj, adoptivföräldrar, fosterföräldrar eller andra som har eller kommer att ha omsorgsansvar för den aktuella ungdomen.

30. Familj-/uppföljningsteam • Utredning av familjesituation/-funktion • Föräldraträning under institutionsvistelsen • Stöd till föräldrar under uppföljningstiden

31. Familj-/uppföljningsteam • Reducera tvångspräglade samspelssmönster i familjen • Öka förmågan att hantera ungdomens beteende • Upprätthålla fasta & tydliga gränser för beteende • Förbättra positiva samspelsmönster & kommunikation mellan föräldrar & ungdom

32. KONTRAKT PROBLEMLÖSNING KOMMUNIKATION SAMVARO SiS-KOMET

33. Samvaro • Tid tillsammans • Följa initiativ • Hantera avvisande • Hålla kontakt

34. Kommunikation • Förbereda, påminna, uppmana • Öka uppmärksamheten för positiva beteenden • Minska uppmärksamheten för negativa beteende • Lyssna och bekräfta

35. Problemlösning • Problemlösningsmetoden • Säkerhetsplaner

36. Kontrakt • Beteendekontrakt • Poängsystem

37. Bilagor att använda vid behov • Samarbete mellan hem och skola • Hantera ilska • Prioritering och rutiner • Sömnsvårigheter • Hävda sin vilja • Medling

38. Contingency management • Teckenekonomi/poängsystem/kontrakt • Från generell till individuell • Kopplat till faser i MultifunC • Tillämpas av varje team • Administreras av personal, föräldrar & lärare • Bred meny med förstärkare: -materiella, sociala & aktiviteter

39. Nivå I: Intensiv Teckenekonomi

40. Nivå I: Dagliga Back-up förstärkare

41. Nivå II: Generell teckenekonomi

42. Nivå II: Förstärkare • Veckobasis • Aktiviteter (sport, utflykter, etc.) • Attraktiva varor (Hårtoning, mat, etc.) • Fickpengar

43. Nivå III-V: Individuell teckenekonomi/kontingenskontrakt • Baseras på individuella funktionella analyser • Individuella förstärkare • Mindre av tecken, mera kontrakt • Förädrarna involveras • Fokus på beteenden utanför institutionen

44. Behandlingsfaser & förstärkningsnivåer Intagsfas Behandlingsfas Överföringsfas Eftervård KK (forts.) Familjekontrakt Kontingenskontrakt Individuell TE Generell TE Intensiv TE

45. Utflyttning från institutionen • Frånvaro av våldsamt & störande beteende • Frånvaro av missbruk & kriminalitet • Accepterar vuxenregler/gränssättning • Tillräckliga sociala färdigheter för prosocialt fungerande • Uttrycker förståelse för återfallsrisk i avvikande miljöer • Positiva återkopplingar från permissioner från ungdom & föräldrar • Föräldrarna upplever positivt samspel med ungdomen • Föräldrar upplever kontroll över ungdomens beteende

46. Förändringsprocessen Förändringsinsatser Upprätthållande och fortsatt påverkan Ungdom Miljö Behandling Institution Uppföljning Miljö Ungdom Antisocialt beteende och funktion Förstärker/upprätt-håller negativt beteende och attityder • Beteende • Färdigheter • Attityder • Miljö / • omgivning Miljö / omgivning Förstärker/-upprätthåller positivt beteende och attityder Prososial funktion ?

47. martin.larden@cvp.se Martin Lardén Leg psykolog/doktorand SiS – forskning & utveckling

48. Familje-/uppföljningsteam • Föräldrarna ska involveras i ungdomarnas behandling & visas respekt. Detta innebär att föräldrar ska ges information om behandlingen & om ungdomarnas utveckling. Föräldrarna ska inkluderas i diskussioner kring målsättningar & de skages tillfälle att uttrycka egna synpunkter. • Generellt ska familjearbetet fokusera på att stärka föräldrarnarollen. Även om fokus måste ligga på områden av föräldrafungerandet som bidrar till vidmakthållande av ungdomarnas beteendeproblem, så ska det aktivt sökas efter områden som föräldrarna bemästrar & sådana områden ska ges positiv uppmärksamhet.