Barn och elever i behov av särskilt stöd

1. Barn och elever i behov av särskilt stöd Jonas Reinholdsson KommunLex AB

2. Skolförfattningarna • Att ansvaret för pedagogiska insatser åvilar skolan är givet. • Av 1 kap 2 § skollagen framgår att utbildningen skall ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. • Av grundskoleförordningen framgår bl.a. att särskilda stödåtgärder skall utformas när elever behöver detta.

3. Vad menas med elever i behov av särskilt stöd? • Vad som avses med elever i behov av särskilt stöd har inte närmare definierats i skollagstiftningen eller dess förarbeten. • Alla barn har rätt till utbildning och varje elev skall kunna nå målen för skolan, oberoende av skolform. • Skollagstiftningen utestänger inte någon grupp av barn eller elever med problematik av visst slag!

4. Alla elever med svårigheter omfattas • Följaktligen omfattas alla elever som har svårigheter att nå de mål som är formulerade i skolans styrdokument av rätten till särskilt stöd. • Dessa är mål som gäller såväl normer, värden som kunskaper. Med den utgångspunkten får begreppet elever i behov av särskilt stöd anses omfatta inte bara barn med funktionshinder såsom rörelsehinder, utvecklingsstörning, hörsel eller synskador utan också barn med känslomässiga eller psykosociala svårigheter, barn som far illa, barn med försenad språkutveckling och tal eller inlärningssvårigheter. Även de barn som har andra funktionsnedsättningar såsom koncentrationssvårigheter, motoriska eller perceptuella svårigheter omfattas. • Anledningen till barnets svårigheter är när det gäller rätten till särskilt stöd oväsentlig. Det spelar ingen roll om anledningen till svårigheterna är en följd av exempelvis social problematik i hemmiljön.

5. RÅ 1990:117 • Avgörandet gällde visserligen särskolan men får anses ge uttryck för vissa generella tolkningsprinciper när det gäller att avgöra vilken huvudman som är ansvarig. • Av domen framgår bl.a. att en målsättning med de stödinsatser som erbjuds inom skolans ram, t.ex. i form av elevassistenter, är knutna till utbildningsverksamheten och syftar till att underlätta för eleverna att tillgodogöra sig undervisningen. Det åligger skolhuvudmannen att ansvara även för åtgärder som inte kan betraktas som utbildningsinsatser om dessa behövs för att eleven skall kunna delta i undervisningen. • Vad som uttalas i domen markerar att skolans ansvar också omfattar annat än renodlade pedagogiska insatser. Avgörandet får anses ha fortsatt betydelse då socialtjänstlagen i sak är oförändrad. Skolans ansvar har efter avgörandet dessutom betonats ytterligare genom införandet av de ovan angivna bestämmelserna i skolförfattningarna om elevers rätt till särskilt stöd.

6. Familjehemsplacerade barn som är folkbokförda i skolkommunen • En i vissa fall förekommande missuppfattning är att skolans ansvar skulle vara annorlunda när barn placerats i familjehem i kommunen av socialtjänsten i en annan kommun. En första utgångspunkt är att barnet normalt skall vara folkbokfört i familjehemmet. Barnet har följaktligen samma rätt till särskilt stöd från skolan som alla andra barn som är folkbokförda i kommunen. • Ansvaret för den placerande socialtjänsten regleras i 16 kap 2 § socialtjänstlagen. Av bestämmelsen följer att den placerande socialtjänsten har ansvaret för bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen. I detta ingår olika behovsprövade sociala insatser såsom kontaktperson och andra socialtjänstinsatser som syftar till att barn skall få växa upp under goda förhållanden. I förarbetena (prop 1996/97:24 sidan 159) sägs visserligen att socialtjänstens ansvar kan omfatta särskilda stödinsatser såsom förstärkningsresurser i skola. Vad som sägs i förarbetena får dock inte feltolkas. Lagtextens utformning gör att socialtjänstens ansvar för placerade barn är avgränsat till särskilt stöd i form av socialtjänstinsatser. Åtgärder som omfattas av skollagens bestämmelser kan aldrig ses som en socialtjänstinsats.

7. RÅ 1994 ref 25 – barn som placerats i familjehem för sin utbildning behövde en speciallärare • Av domen framgår att eleven hade ett ostridigt behov av speciallärare och att detta behov fanns redan innan placeringen. • Med hänvisning till skollagens bestämmelser om folkbokföringskommunens ansvar på skolområdet uttalade Regeringsrätten att socialtjänsten i den placerande inte kan åläggas att utge bistånd för att tillgodose behovet.

8. Familjehemsplacerade barn som är folkbokförda i annan kommun • För barn i som placerats i annan kommun men som av någon anledning fortfarande är folkbokförda i hemkommunen gäller följande. • Enligt 4 kap 8 § skollagen är en kommun skyldig att ta emot en elev om han med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Den mottagande kommunen har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. • Ett exempel på särskilda skäl enligt skollagens bestämmelse är att ett barn har placerats i HVB-hem. Ett annat exempel är att ett barn vistas i utredningshem i annan kommun. I dessa fall får den placerande kommunens ansvariga nämnd för skolan bära kostnaderna för barnets skolgång och det särskilda stöd som skolan har att ansvara för. Skolan i den mottagande kommunen skall alltså göra sin framställan om ersättning för sina kostnader för det särskilda stödet till skolverksamheten i den placerande kommunen.

9. Förskoleklassen • Samma principer för gränsdragningen och ansvarsfördelningen som gäller för skolan gäller också för förskoleklassen.

10. Förskolan • Verksamheten i förskolan skall vara anpassad till alla barn som finns där. Av förskolans läroplan (Lpfö 98) framgår bl.a. att barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få stöd utformat efter egna behov och förutsättningar. Det är alltså fråga om ett individuellt utformat stöd som skall ges. I fråga om vilka barn som skall ges stöd hänvisas till avsnittet ovan om skolan. Förskolans ansvar att ge individuellt stöd omfattar alla barn som finns i verksamheten oberoende av anledningen till stödbehovet. • Till skillnad från vad som gäller för skolan finns en särskild författningsreglering i skollagen för barn som placerats av socialtjänsten i en annan kommun. Enligt 2 a kap 9 § tredje stycket skollagen har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret för det individuellt behovsprövade stöd som barnet kan behöva under tiden i förskolan. Vilken nämnd i den placerade kommunen som skall ansvara för det individuella stödet bestäms av reglementena i den kommunen. Om reglementena inte lägger ansvaret på socialtjänsten så faller ansvaret på den för förskolan ansvariga nämnden i den placerande kommunen.

11. Skolbarnomsorgen • Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt att erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Den läroplan (Lpo 94) som gäller för det obligatoriska skolväsendet skall enligt Skolverkets rekommendation så långt möjligt tillämpas av skolbarnsomsorgen. Verksamheten skall följaktligen utgå från varje barns behov. Kommunen har ett särskilt ansvar för barn som behöver särskilt stöd för sin utveckling och att verksamheten är av sådan kvalitet att barnet får sitt behov av särskilt stöd tillgodosett. • Den särskilda bestämmelsen i 2 a kap 9 § tredje stycket skollagen om barn som är placerade av socialtjänsten i andra kommuner (se ovan om förskolan) omfattar också skolbarnsomsorg i form av fritidshem. De övriga skolbarnsomsorgsformerna (familjedaghem och öppen fritidsverksamhet) omfattas däremot inte av bestämmelsen. För dessa avgörs ansvaret utifrån samma principer som för skolan (se avsnittet om skolan ovan om placerade barn).

12. Avgränsning mot hälso- och sjukvården • Åtgärder som kräver hälso- och sjukvårdspersonalens särskilda kompetens • Legitimation • Delegering • Mer omfattande instruktion och handledning • Egenvårdsåtgärder (under skoltid)…