Transporter av farligt gods

1. Transporter av farligt gods Cecilia Sandström Tyréns

2. Transporter av farligt godsHandbok för kommunernas planering Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer

3. Handbokens innehåll • Ökad kunskap kring transport av farligt gods • Ökad kunskap kring hanteringen av frågan i samhällsplaneringen • Attraktiv utformning av riskreducerande åtgärder

4. Farligt gods • Ämnen och föremål vars transport är antingen förbjuden eller endast tillåten under vissa angivna villkor. • Ämnen som på grund av kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på människor, djur, miljö och egendom. • T.ex. fyrverkerier, etanol, bensin m.fl.

5. Men också… Vissa färger, lacker, lösningsmedel, rengöringsmedel mm.

6. Farligt gods Gods bestående av ämnen med vissa egenskaper, t ex • Explosiva • Gaser, tryckkondenserade • Brandfarliga • Oxiderande • Giftiga • Frätande

8. Var får farligt gods transporteras? • Lokala trafikföreskrifter utfärdade av länsstyrelsen och i enligt med Vägtrafikkungörelsen(SFS 1972:603) • Rekommenderade transportleder (väg) –primära samt sekundära. Ej tvingande. Utfärdade av länsstyrelsen • Till och från avsändare och mottagare • Järnvägnätsbeskrivningen (JNB) • Tunnlar (beroende på godsets klassificering samt tunnelns klassning)

9. ”Rekommenderad färdväg för fordon lastade med farligt gods” samt ”Förbud mot märkningspliktiga fordon (försedda med orangefärgad skylt) lastade med farligt gods”

10. Ansvarsfördelning avseende transport av farligt gods och dess risker Flera aktörer och flera myndigheter: • Producenter och tillverkare • Avsändare och transportör • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) • Den kommunala räddningstjänsten • Transportstyrelsen • Kustbevakningen • Polisen • Kommunen har ansvar för bebyggelseplanering –inkl. att ta hänsyn till riskerna med transporter av farligt gods på väg och järnväg. Ett flertal olika förvaltningar. • Länsstyrelserna • Boverket, Naturvårdsverket • Trafikverket

11. Risker med farligt gods • Bränder, explosioner, utsläpp av giftig gas, stänk av frätande vätska etc...

12. Klass 1 utgör ca 0,02 % utav total mängd farligt gods på aktuell väg (syns ej i diagrammet). Utav dessa transporteras endast en mindre andel som fullastade bilar, dock är andelen ej känd. Exempelväg Illustrerande bild över andelen farligt gods samt andelen klass 1

13. Exempel på möjliga nyttor/positiva värden

14. Huvudprinciper för god planering • Skyddsavstånd • Åtgärder

15. När behövs en riskanalys? • Nationella riktlinjer saknas. • De regionala samt lokala riktlinjer som finns är endast vägledande, inte bindande. • Generellt sett kan 150 meter vara ett riktvärde.

16. Begreppet ”Risk” • Risk är den sammanvägda bedömningen av sannolikheten för att en skadehändelse skall bli verklighet och de konsekvenser händelsen kan medföra. Risk = Sannolikhet  Konsekvens

17. ”En riskanalys i sig har aldrig medfört högre säkerhet…”

19. Olika sorters riskanalyser- Behovet av information avgör val av angreppssätt • Skyddsavstånd • Enkel riskanalys, ev. åtgärder • Avancerad riskanalys åtgärder & aktiv utformning

21. B A Samhällsrisk

22. Individrisk

23. God planering…

25. Riskvärdering

26. Riskvärdering • Deterministisk riskvärdering • Probabilistisk riskvärdering • Riskjämförelse • Skyddsavstånd • Regler och normer för riskvärdering • Subjektiv riskvärdering

27. Vägvalsstyrning Det finns två sätt att påverka var farligt gods transporteras: • Förbud och restriktioner i de lokala trafikföreskrifterna, utfärdade av länsstyrelsen och i enlighet med Vägtrafikkungörelsen (SFS 1972:603). • Rekommendationer (ej tvingande) utfärdade av länsstyrelsen. Följande aspekter behöver man ta hänsyn till vid vägvalsstyrning: • Risknivån • Trafiksäkerhet • Bebyggelse

28. Trafiksäkerhet avseende farligt gods • Öka trafiksäkerheten för tung trafik • Undvika att transporter skadas så allvarligt att lasten kan läcka ut STRADA: svåra (sett till personskadorna) olyckor och dödsolyckorna (tung trafik): • Knappt 25 procent mötesolyckor • Cirka 25 procent korsandeolyckor • Cirka 20 procent upphinnandeolyckor • Drygt 10 procent singelolyckor • Drygt 10 procent avsvängsolyckor Enligt en annan studie uppges att cirka 50 % av farligt godsolyckorna är singelolyckor (Räddningsverket, 1999).

29. Järnvägens trafiksäkerhet avseende farligt gods • Få olyckor • Potentiellt stora konsekvenser

30. Lastning och lossning

31. Åtgärder(förutom skyddsavstånd) • Markbeläggning • Invallning/kant/lägre mur (i vissa fall som inte river upp tankbil) • Dike • Vegetation • Vall • Mur • Disposition av området: god planering, skydd/skärmande, var vistas människor? • Åtgärder på byggnad (fasad, avstängningsbar ventilation, begränsa fönsterarean mm)

32. Gestaltning av risk­reducerande åtgärder • Skala • Detaljer • Identitet • Förankring • Försköning • Trygghetsskapande

33. Fasader

34. Markbeläggning

35. Murar och plank

36. Persontäthet Avledning

37. Nedsänkt riskkälla (tråg) Illustration: Metro Arkitekter, 2012

38. Vegetation

39. Vägutformning • Vägren samt stödremsa • Farliga kurvor • Vägräcken (högre kapacitetsklasser) Ca 70 procent av olyckorna vid släntlutningar om 1:3 samt 1:4 medförde läckage, medan andelen som gav upphov till läckage minskade vid flackare lutning Fasta hinder Allmänna faktorer

40. Bebyggelseplanering intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods? Tänk på… ”Nytta” kan aldrig helt ersätta riskhänsyn. Riskhänsyn handlar om riskanalys OCH riskvärdering… …OCH riskreducerande åtgärder, utformning, disposition. Riskhänsyn.Konsten att balansera olika effekter!God Planering. Hållbar samhällsutveckling. Attraktiv utformning av de riskreducerande åtgärderna.

41. Transporter av farligt godsHandbok för kommunernas planering Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer