Den vuxna människans hälsoresurser 5 sp Kroppen - den biofysiska dimensionen

1. Den vuxna människans hälsoresurser 5 spKroppen - den biofysiska dimensionen Föreläsning HYH 9.3.2007 CWG METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET FYSISK AKTIVITET KROPPSRÖRELSE HÄLSA LIVSKVALITET cwg 9.3.2007

2. Innehåll • Kroppsrörelsens och den fysiska aktivitetens samband med hälsa • Kroppsbegreppet och kroppen som hälsoresurs • Hälsobefrämjande strategier för att öka nivån för fysisk aktivitet cwg 9.3.2007

3. Bakgrund - positivt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa • Fysisk aktivitet: kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning kroppsrörelse under arbetstid och fritid och alla olika typer av kroppsövningar • En fysiskt aktiv livsstil är förenad med minskad risk för sjukdomstillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, osteoporos och cancer • Fysisk aktivitet har också terapeutisk och / eller sekundärpreventiv effekt • Högst 20 % av befolkningen på över 30 år är tillräckligt fysiskt aktiva sett ur ett hälsoperspektiv cwg 9.3.2007

4. EVIDENS ÖKAD FYSISK AKTIVITETSNIVÅ ÖKAD HÄLSA Exempel cwg 9.3.2007

5. Fysisk aktivitet och hälsomotion (Mälkiä et al 2004) • Livsstilsrelaterade sjukdomar RR, kolesterol, diabetes 2 • KOL, Astma • Fibromyalgi • Claudicatio intermittens • Kranskärlsjukdom • Lindrig och medelsvår artros cwg 9.3.2007

6. Fysisk aktivitet –ÖVERVIKT– ADIPOSITAS cwg 9.3.2007

7. Fysisk aktivitet –DEPRESSION cwg 9.3.2007

8. Fysisk aktivitet –DIABETES 2 cwg 9.3.2007

9. Fysisk aktivitet och artros • Primärprevention (ledbelastning): Motion, muskelstyrka, viktnedgång • Sekundärprevention 6-8 veckor – 12-18 mån smärtminskning dynamisk styrketträning, konditionsträning ansträngningsgrad 13/20 Borg 30 minuter per dag totalt gång, stavgång, löpning, löpband, löpning i vatten, simning, vattengymnastik, dans, cykling, trampmaskin cwg 9.3.2007

10. Fysisk aktivitet och stressBörjesson och Jonsdottir 2004 • Samband med både fysiska och psykiska stressymptom • Evidens för effekt av regelbunden fysisk aktivitet både för förebyggande och behandling av långvarig stress • Vältränade personer har högre stresstolerans (och bättre immunförsvar) • minska antalet stressorer och öka förmågan att hantera stress cwg 9.3.2007

11. Fysisk aktivitet och smärtaBörjesson M, Karlsson J & Mannheimer C. 2001. • Fysisk aktivitet kan minska både akut och kronisk smärta • Höjer smärttröskel för olika stimuli och ger ökad smärttolerans • Fysisk aktivitet (dynamisk träning) i smärtlindrande syfte regelbunden och kontinuerlig > 10 min minst moderat intensitet • nacksmärta?, ryggsmärta, fibromyalgi...... cwg 9.3.2007

12. To move or not to move that´s the guestion! Utmaningen är livsstilsförändringen Kunskapen finns Var går det fel ? Vad är kropp och vad är kroppsrörelse? cwg 9.3.2007

13. Antika filosofin • Platon (427-347 f Kr) dualism kroppen materiell, underkastad naturlagar själen immateriell och odödlig • Aristoteles holism människan en helhet som består av kropp, själ och ande kroppen det synliga uttrycket för människans själ • Den friska och fungerade kroppen värderades högt, medan den sjuka kroppen sågs som något negativt cwg 9.3.2007

14. Kristendomen • Kropp, själ och ande • Kroppen bebos av själen • Kroppen är helig • Kroppen en förutsättning för människans tillvaro i världen • Människan har ett ansvar att vårda sin kropp • Smutsig kropp, som skall tuktas • Kroppslig kärlek cwg 9.3.2007

15. Upplysningstiden • Kroppen konkret existens – själen tänkande och förnuftet • Kroppen en maskin som kunde studeras vetenskapligt via dess delar • Strömningar inom naturromantik och upplysningens naturfilosofi om att leva i harmoni med sig själv och naturen. Helhetssynen på människan innefattade också en helhetssyn på livet och naturen • Naturens egna självläkande krafter cwg 9.3.2007

16. Biomedicinskasynen • Mekanistisk föreställning om kroppen • Biologisk och fysiologisk organism • Kroppen som objekt • Kroppsliga sjukdomar utgående från ett biologiskt systemtänkande • Patientens upplevelsevärld ges mindre utrymmen • Jfr alternativ medicin och vård cwg 9.3.2007

17. Existensfilosofin • Den subjektiva kroppen • Kroppen som förnimmande och upplevande • Jag är min kropp • Kroppen är människans tillgång till världen och ett kommunikationsmedel • Glädje, smärta, lidande dvs känslorna erfars i kroppen • Kroppen som existens, relation och mening Merleau- Ponty (1908-1962) cwg 9.3.2007

18. Moderna västerländska samhällssynen • Kroppsfixering • Ungdoms- och skönhetsideal • De perfekta kroppen – normativ syn • Samhällelig produkt – nyttoaspekt • Kroppen som kön cwg 9.3.2007

19. Kroppsrörelsens dimensioner Rörelse som • egenvärde • oberoende • medel: kroppsliga behov, mänskliga relationer och meningsfull sysselsättning • kropps- och sinnesupplevelser: naturen, rörelseglädje, hälsa – emotionell rörelse cwg 9.3.2007

20. Rörelse som egenvärde • Rörelsen har ett egenvärde och ett grundläggande värde för människan. Den bekräftar individens existens och relateras till reflektion över meningen med kroppen, rörelsen och livet. cwg 9.3.2007

21. Rörelse som upplevelse • Kroppsrörelsen är uttryck för inre upplevelser och nära förknippad med själslig och andlig rörelse i existentiell bemärkelse. Rörelsen berör hela människan. cwg 9.3.2007

22. Rörelse som mening • Idén med rörelse är att hjälpa människan att finna mening i sitt liv, befrämja oberoende och individens inneboende kraft och dynamik. • Slutsats : HÄLSOKUR inte medicinsk kur cwg 9.3.2007

23. ”Rörelse på recept” • Docering: frekvens, duration och intensitet • Träningseffekt – specifik • Träningsform vardags- eller nyttomotion och hälsomotion grund-, muskel- och konditionsträning grenkännedom • Fysisk aktivitetsnivå som helhet cwg 9.3.2007

24. Rådgivning som metod för att främja fysisk aktivitet • Rådgivning (muntliga råd ”advice” och samtal ”counceling”)i klinisk vardagsmiljö ökad fysisk aktivitetsnivå 12 – 50 % vid uppföljning på sex månader eller mera • Ökad frekvens eller intensitet + • Kombination med recept, stegräknare, dagbok, målsättningsdiskussion+ - aktiviteter i vardagsmiljö kontra motion? - handledd eller självständig? - samverkan med aktörer utanför social- och hälsovård? (evidensnivå 1) cwg 9.3.2007

25. Handledd träning i gruppIndividuella träningsråd • Studier på målgrupperna fysiskt inaktiva friska, KOL, kranskärlssjukdom • Hembaserad, promenad, regelbunden uppföljning, pågår under minst sex månader • 30 – 60 minuter 2-3 ggr per vecka • 45-60 minuter 2-3 ggr per vecka åtminstone initialt professionellt handledd (evidensnivå 3) cwg 9.3.2007

26. Teoribaserade interventioner • Social kognitiv teori (SCT): samverkan individ, omgivning och beteende öka tilliten till den egna förmågan målsättningsdiskussion, självregistrering • Transteoretisk modell (TTM) förändringsprocessen individens egen situation utgångspunkten 10-15 % ökning av fysisk aktivitet (evidensnivå 2 kvinnor, 3 för män) cwg 9.3.2007

27. Barn och unga • 24 studier (3 hälsovården, 21 skolan) • Interventionerna var träningsgrupp, rådgivning datorbaserade träningsförändringsprogram • Skolinterventionerna läroplan, lärarhandledning, hälsoundersökning, extra träningspass, involvering av föräldrar • Evidensnivå låg, få slutsatser kunde dras • Idrottslektionernas innehåll (evidensnivå 1, pojkar) • Kombination av åtgärder+ cwg 9.3.2007

28. Etiska och sociala aspekter • Göra gott principen – aktivt förhållningssätt och aktiv patientmedverkan versus paternalistiskt förhållningssätt • Patientens rätt till medbestämmande • Risk för att kränka patientens privatliv, värderingar och åsikter cwg 9.3.2007

29. Hälsomotion rekommendationerMotionskakan cwg 9.3.2007

30. Figur 1. Utgå ifrån pyramidens bas för att planera in vilka vardagsaktiviteter som kan utföras. Därefter får man utifrån individens/patientens behov, intresse, tidigare och aktuella erfarenheter av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och hälsotillstånd bedöma om och när det är lämpligt att utvidga aktiviteterna, dvs. gå uppåt i pyramiden, för att få ytterligare hälsovinster och/eller förbättra kondition, styrka och rörlighet. Hälsomotion rekommendationer Aktivitetspyramiden cwg 9.3.2007

31. Sammanfattning • Kroppsrörelse som hälsokur – betydelsen av rörelseupplevelese • Begränsat kunnande och dåligt utvecklad praxis för stöd av fysisk aktivitet • Behövs långsiktig uppföljning av såväl effekter som kostnader • Etiska och sociala aspekter bör utforskas bättre (också kön, etnicitet...) • Problematiskt att mäta fysisk aktivitet cwg 9.3.2007

32. LITTERATUR • Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport 2006. www.fyss.se • FYSS: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 2003. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Statens Folkhälsoinstitut. www.fhi.se • Fysisk aktivitet, Håndbog om forebyggelse och behandling.Sundhetsstyrelsen. http:/www.sst.dk/publikationer • Aktivitetspyramiden http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/artiklar/fyssrek.html • Börjesson M, Karlsson J & Mannheimer C. 2001. Mindre ont med motion. Läkartidningen 15. Vol 98 s 1786-1791. • Börjesson M & Jonsdottir IH 2004. Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid stressrelaterade tillstånd. Läkartidningen 15-16. Vol 101, s 1394-1397. • Lindwall L 2004. Kroppen som bärare av hälsa och lidande. Akademisk avhandling. Åbo Akademi. • Mälkiä E et al 2004. Fyysiseen aktivisuuteen perustuvan fysioterapian ja kuntoutuksen näytön tarkastelua. Kuntoutus 1: 4-21. • Rosberg S 2000. Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv. Akademisk avhandling. Göteborgs universitet. • Roxendal G& Winberg A. 2002. Levande människa. Basal kroppskännedom för rörelse och vila. • Wikström-Grotell C, Lindholm L & Eriksson K. 2002. Det mångdimensionella rörelsebegreppet i fysioterapin - en kontextuell analys. Nordisk fysioterapi. cwg 9.3.2007