Effekter av valfrihet

1. Blir det bättre med vårdval i primärvården?DLF symposium 15 nov 2012Anders AnellEkonomihögskolan, Lunds universitet

2. Effekter av valfrihet • Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning • en majoritet anser att man gjort ett aktivt val • mer nöjd om man valt • få listar om sig • tveksamt om valen är välinformerade • Internationella kontrollerade studier visar att individer som gör aktivt val av läkare är mer: • nöjda • benägna att stanna hos vald vårdgivare (dvs. bättre kontinuitet) • benägna att följa rekommendationer (diabetes)

3. Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården?1 • Glenngård A H, Anell A. (2012) Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? • Vårdanalys: Stockholm.

4. ”Upplevd patientnytta”

5. Effekter av etableringsfrihet och konkurrens • 200 nya enheter • 80% koncentrerade till fem landsting (Stockholm, VG, Skåne, Halland, Jönköping) • Olika spridningsmönster • Åtgärder för förbättrad tillgänglighet • Men små effekter på väntetider och patientmätningar • Fler besök, men i olika grad

6. Janlöv N , Rehnberg C. Uppföljning av husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm – år 2010. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:15, s. 13.

7. Många kvarstående frågor • Kvalitet? • Produktivitet? • Kostnadseffektivitet? • Fördelningseffekter? • Effekter på arbetsformer? • Relationer med vårdgrannar? • Syn på patienter?

8. Rapportens utgångspunkter1 • 21 olika vårdvalssystem • Vilka variationer finns och hur kan dessa förklaras? • Uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar • Vilka konsekvenser får variationerna? • Hur uppfattar verksamhetschefer principer och styreffekter? • Material i form av enkätsvar från kontaktpersoner i landsting/regioner respektive verksamhetschefer • Anell A, Nylinder P, Glenngård AH (2012) Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag, • ersättningsprinciper och kostnadsansvar. SKL: Stockholm.

9. Utformningen varierar … • Likartade övergripande principer, men många skillnader i utformningen • I huvudsak små förändringar över tiden • Ersättningsprinciper har varit i fokus • De landsting som introducerade vårdval 2007/2008 använde enkla ersättningsprinciper • Halland, Västmanland, Stockholm • Fast ersättning efter ålder, besöksersättning och mindre andel målrelaterad ersättning • Landsting som införde vårdval 2009/2010 har i flera fall mer komplicerade ersättningsprinciper • Fast ersättning justerad utifrån vårdtyngd /ACG (8 landsting/regioner) • Ersättning utifrån socioekonomiska förutsättningar (16 landsting/regioner) • Ersättning utifrån lokalisering (14 landsting/regioner)

10. Några frågor • I vilken utsträckning baseras ersättningen på kunskaper om hur faktorer faktiskt påverkar kostnaderna? • Finns möjligheter att skapa bättre kunskapsunderlag genom mer samverkan? • Ger omfördelningen av resurser utifrån ACG och socioekonomi mervärde för berörda individer? • Hur utkräva ansvar för att resurserna används som det var tänkt?

11. Vad påverkar verksamhetschefers (uttalade) uppfattningar? • Ersättningsprinciper • Nivån på ersättningen • Diskussioner bland kollegor • Vilka man listar • Egna mål, riskbenägenhet etc.

17. DEA-produktivitetsmodeller för vårdenheter inom Hälsoval Skåne (år 2010) Analys av data från Halland, Skåne och VGR: Kvantitativ produktivitet (resurser – besök) • Stora skillnader i produktivitet mellan • enheter • Inga signifikanta skillnader mellan • privata och offentliga • Ingen generell motsättning mellan • kvantitativ och kvalitativ produktivitet • Högt ACG respektive CNI ger sämre • produktivitet Kvalitativ produktivitet (resurser – patientnöjdhet)

18. Vårdval i primärvården är inte färdigt! Vårdval i specialistvården kan bli ett steg framåt, men också två steg tillbaka....