1 / 12

Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis

Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis. Edvard Smith Överläkare Psykiatriska Beroendeenheten Karlstad Maj 2013. Komplex drog. Flera hundra olika ämnen i Cannabis Sativa. Många är psykiskt aktiva, cannabinoider. THC (Δ9-Tetra-Hydro-Cannabinol) den vanligaste varianten.

dani
Download Presentation

Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis • Edvard Smith • Överläkare • Psykiatriska Beroendeenheten • Karlstad • Maj 2013

  2. Komplex drog • Flera hundra olika ämnen i Cannabis Sativa. Många är psykiskt aktiva, cannabinoider. • THC (Δ9-Tetra-Hydro-Cannabinol) den vanligaste varianten. • Stor skillnad i koncentration och sammansättning i olika partier marijuana/hasch. • Syntetiska cannabinoider allt vanligare (”Spice”)

  3. Cannabinoider • De kroppsegna (endogena) cannabinoiderna verkar på Cannabinoid receptorer: CB1 och CB2 • THC och syntetiska cannabinoider härmar effekten av endogena cannabinoider • Cannabinoider påverkar många andra signalämnen ⇒ svårbedömd sluteffekt

  4. Cannabinoider • Cannabinoid receptorer finns mycket spritt i hjärnan. Bland annat i områden för minne (hippocampus), rädsla/ångest (amygdala), hunger (hypothalamus), högre tankefunktioner och sinnesintryck (hjärnbarken), motorik (basala ganglierna och lillhjärnan) och belöningscentrum (nucleus accumbens). • Även utbrett i kroppen; tarmar, lever, immunsystemet, blodkärl, könsorgan mm.

  5. Psykiska symtom vid rus • Mild eufori • Utåtriktad, fnissig • Förändrade, starkare, sinnesintryck • Påverkad kognition, trög • Successivt mer inåtvänd • Associationsrik med upplevda insikter (”Flummig”) • Ångest • Psykos

  6. Kroppsliga symtom vid rus • Yrsel • Lågt blodtryck • Hjärtklappning- går över i långsam puls • Rödsprängda ögon • Svårt fokusera blicken • Torra slemhinnor-törst • Sötsug

  7. Långsam drog • Lagras i fettväv. Utsöndras sakta under flera veckor. • Byggs upp lager i kroppen även vid enstaka intag med veckors mellanrum. • Ger inte akut eller farlig abstinens, dock långdragen och svårtolererad.

  8. Abstinens • Dysfori, irritation • Koncentrationssvårigheter • Huvudvärk • Snuva • Sömnstörning, mardrömmar • Det tar några dagar till ett par veckor för ruset att klinga av. Den förlängda abstinensen kan där efter sitta i flera månader.

  9. Kroppslig skadeverkan • Lungcancer • Kronisk bronkit, nedsatt lungfunktion • Minskad fertillitet • Hjärt- kärlsjukdom • Fosterskador (tillväxthämning, missbildningar) • Går över i bröstmjölk (koncentreras i mjölken) • Olyckor, tex vid bilkörning

  10. Psykisk skadeverkan • Amotivationssyndrom • Trög, ointresserad, drar sig undan, apati. • Personlighetsförändring • Minskad kognitiv förmåga (åtminstone för unga även efter avslutat användande) • Förlorad psykosocial utveckling • Psykoser • Akut eller kronisk (schizofreni). • Kronisk ångest, depressioner

  11. Beroende • Aktivering av belöningscentrum (nucleus accumbens) är centralt i beroendeutvecklingen • Dopamin utsöndras ⇒ känns bra och viktigt • Alla droger ökar dopamin i belöningscentrum

More Related