Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet

1. Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet Konferens: Handlingsplan mot barn- och vuxenfetma Johan Faskunger, fil dr johan.faskunger@ki.se Centrum för allmänmedicin Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting

2. Finns att ladda ned och beställa från: www.fhi.se

3. Förbättra kondition (hjärta-lungor) Öka muskelstyrka Motverka hjärt-kärlsjukdom Motverka tjocktarmscancer Motverka typ II diabetes Motverka benskörhet Motverka högt blodtryck Motverka höga blodfetter Effekter av fysisk aktivitet: • Motverka övervikt & fetma • Motverka mental ohälsa • Öka livskvalitet • Förbättra humör • Minska oro & ängslan • Förbättra självkänsla • Motverka för tidig död • Öka livslängd • Öka antalet friska år Schäfer-Elinder & Faskunger (2007) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut

4. 1.9 miljoner dödsfall i världen årligen 23 % av sjukdomsbördan för hjärtinfarkt 13 % av hjärtinfarkt 11 % av bröstcancer 17 % av tjocktarmscancer 15 % av sjukdomsbördan för typ 2 diabetes Död och sjukdomsbörda med stillasittande enligt WHO (2002): WHO. World Health Report: Reducing risks, promoting healthy life, 2002

5. En stillasittande livsstil: • 600 000 dödsfall / år i Europa (WHO, 2002) • 5,3 miljoner förlorade friska levnadsår (WHO, 2002) • Kostnad stillasittande: 6 miljarder kr / år i Sverige (Bolin & Lindgren, 2006) • Kostnad övervikt & fetma: 16 miljarder kr / år i Sverige (Persson & Ödegard, 2005)

6. Stillasittande Fysisk aktivitet Ökande bilåkande, ökande avstånd mellan målpunkter, ökande mediekonsumtion, större boyta = mer inomhusvistelse, infrastruktur som gynnar bilåkande, ökat antal (stillasittande) skrivbordsjobb på arbetsplatsen, teknologi som minskar energiförbrukningen, överflöd av passiv fritidsunderhållning osv… Fysisk aktivitet på recept…

7. Varför förändra den byggda miljön? • Informationsinsatser är inte tillräckliga! • Individinriktad beteendeförändring når inte tillräckligt många! • Har lättare att ”nå” socioekonomiskt svaga • = Långsiktigt folkhälsoarbete • ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT TILL EN • SÄKER OCH TRYGG MILJÖ!

8. Vi ska inte förvänta oss att stora delar av befolkningen anammar aktiv transport förrän det finns ett tillräckligt ”finmaskigt” nät av säkra, trygga och attraktiva gång- och cykelbanor… En etisk aspekt…

9. Låg promenad- och cykelvänlighet… …om det inte finns utbud och service nära och om infrastrukturen främst gynnar bilen som transportmedel

10. Låg promenad- och cykelvänlighet… …om det inte finns infrastruktur för att gå eller cykla och om områdena saknar förbindelser

11. Närhet, tillgänglighet, användbarhet • Park och natur • Service och affärer • Kollektivtrafik • Motionsanläggningar • Gång- och cykelstråk Näridrottsplatsen i Mölndal

12. Byggda miljöns utformning • Promenadvänligt område = 70 min mer vardagsmotion per vecka • Socialt kapital = lägre risk för hjärt-kärl, högt blodtryck, depression m fl • Hög tillgänglighet till service, affärer och utbud = mer vardagsmotion för vuxna • Hög tillgänglighet till parker och grönområden = mer vardagsmotion

13. (O)Trygghet & (o)säkerhet: • Trygghet i området är ofta avgörande för fysisk aktivitet utomhus, speciellt för barn, äldre och kvinnor • Kriminalitet och ”oroligheter kan påverka negativt, men fortfarande dålig förståelse • Bristfällig belysning • Trafikvolym och höga hastigheter är de vanligaste orsakerna till att människor känner otrygghet • Åtgärder i den byggda miljön kan kraftigt öka säkerhet och trygghet: Bättre belysning, siktlinjer, trafikseparerade gång- och cykelbanor, hastighetsreducerande åtgärder

14. Samhällsplanering för aktiv transport: • Stora brister i cykelvägnätet • Stora brister i infrastrukturen för • fotgängare • Ökade resurser krävs på alla nivåer • Bättre samsyn mellan olika lokala • sektorer och förvaltningar • Bättre samarbete över kommungränserna • behövs Foto: Krister Spolander

15. ” Med tanke på cyklingens alla kvaliteter skulle man tro att cykling är det mest omhuldade transportslaget. Så är långt från fallet.”Klas Elm, Ordförande Svensk Cykling

16. Odense cykelprojekt: 13 miljoner i vinst!!! • Satsade 20 miljoner kr under 4 år på cykeltrafiken • 50-tal cykeltrafikåtgärder (med fokus på infrastrukturen) •  Cyklingen har ökat 24 %. Olyckor minskat med 20 % • 2 134 vunna levnadsår • Dödligheten bland 15-49 åringar minskade 20 % • Samhällsvinsten: 33 miljoner danska kr • Odense Kommune, Trafikministeriet & Vejdirektoratet (2004) Evaluering av Odense Nationale Cykelby. Odense. Hemsida: www.cykelby.dk

17. Förbättrad infrastruktur för cykling & ökad cykling i samhället är bra för… • Fysisk aktivitet & folkhälsa • Miljö & hållbar utveckling • Samhällsekonomi • Tillgänglighet • Integration? • Jämställdhet • Trafikskadeprevention • Lokal/regional utveckling & turism

18. Barns rörelsefrihet har minskat!

19. Barn 7 – 9 år som får gå utan vuxens sällskap till resp målpunkt Jämförelse mellan olika tidsperioder för om barn får gå på egen hand till olika målpunkter. Källor: Krister Spolander 1981 och 1983, ARS 2000 och Markör 2003

20. NICE (2008). Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity: • Hastighetsreducerande åtgärder  Ökad gång, cykling och barns lek utomhus. • Bygga rekreationsstråk (multi-use trails)  Ökad gång och cykling. • Stänga av bostadsgator/minska biltrafik  Ökad gång sannolikt även cykling. • Bygga cykelinfrastruktur i och utanför tätort  Ökad cykling, färre trafikolyckor. • Bygga säkra skolvägar för gång och cykling  Ökad gång och cykling. • Förändra strukturen och miljön runt omkring gatunätet Ökad gång. Ökad utomhusvistelse för barn •  Insatser som förbättrar infrastrukturen för gång- och cykeltrafik klassades som mycket kostnadseffektiva. ”Kostnadsnyttoanalys” av GC-banor  1:11.

21. Öka resurserna till insatser som främjar vardagsaktivitet HKB & BKA – “folkhälsotänk” i planeringen Tillgänglighetsanalyser Handlingsplaner & policy Få med alla berörda aktörer och sektorer Vad kan samhällsplaneringen göra?

22. Edwards & Tsouros (2006) Promoting physical activity and active living in urban environments. The role of local governments. The solid facts series. Köpenhamn, WHO regional office.