220 likes | 391 Views
Finns det ett speciellt chefs- och ledarskap i Sverige?. Presentation för CTA Högskolan i Malmö Stefan Tengblad 2009-02-10. Det finns inte en svensk managementtradition!. Traditionell autokrati och paternalism (-1950) Chefen som expert (1950-1970) Den demokratiske chefen (1970-1990)
E N D
Finns det ett speciellt chefs- och ledarskap i Sverige? Presentation för CTA Högskolan i Malmö Stefan Tengblad 2009-02-10
Det finns inte en svensk managementtradition! • Traditionell autokrati och paternalism (-1950) • Chefen som expert (1950-1970) • Den demokratiske chefen (1970-1990) • Den handlingsinriktade förändringsledaren (1990-2000) • 2000- Dual praktik: chefen som coach och chefen som administratör
Den traditionella autokratin • Minns brukssamhället - enormt hög power-distance • Reglerat samhälle byggt på privilegier • Sverige konkurrerade länge med låga löner • Arbetare var bara tillfälligt anställda, saknade helt rättigheter
Självtillräcklighet i många klassiska ordspråk • En god karl reder sig själv • Självär bäste dräng • Att vara karl för sin hatt • Att stå på egna ben • Att vara sin egen lyckas smed • Egen härdär guld värld • Ju fler kockar desto större soppa
Ordspråk av typen ”Stay there you are” (traditionalism) Skomakare: bliv vid din läst! Borta bra, men hemma bäst Gräset är inte alltid grönare hos grannen Man skall inte hoppa över ån efter vatten Man vet vad man har, inte vad man får
Andra traditionalistiska och socialkonservativa ordspråk Sitt still i båten! Den som gapar över mycket mister ofta hela stycket Lätt vunnet, lätt förgånget Bättre en fel i handen än tio i skogen Den som inte arbetar skall inte heller äta Man skall vara tacksam för sitt ödes lott En liten tuva kan stjälpa ett stort lass Ett äpple faller sällan långt från trädet Den man älskar agar man
Sverige kliver fram! • Avreglering av marknader • Etablering av kapitalmarknader, banker och aktiebolag • Staten bygger upp infrastrukturer,el/tele/järnväg • Utanför krigen, relativ social stabilitet • Ökad efterfrågan av råvaror och nya exportprodukter • Ett rationaliseringsinriktad näringsliv, men med en rätt outvecklad ledningstradition
Chefskap under rekordåren (1950-70) • Baseras i hög grad på expertkunskaper (ingenjörsvetenskap) • Upphöjt ledarskap / den starke mannen • Regleringar och centrala organ sätter ramar och skapar beroendeförhållanden. • Centralism och specialisering som ideal • Ledarskap ses främst som något för ledning för icke-chefer
Den demokratiske chefen (1970-90) • Auktoritetsuppror • Decentralisering • Ledningsgrupper slår igenom • Medbestämmande • Taylorismen ifrågasätts, arbetsberikning och demokratisering i fokus • Ekonomiska kriser och problem med konkurrenskraft
Den handlingsinriktade förändringsledaren 1990-2000 • Den platta och självstyrande organisationen • 3% analys och 97% genomförande • Borttagande av centrala staber • Arbetsledare ersätts med personalansvariga chefer • Omorganisationer och förändringsledarskap
Dagens chefspraktik och ideal • Ledarskap som chefens centrala uppgift • Frigörande coaching • Intranäten och ”självadministration” slår igenom • Ökad komplexitet och krav: måsten och tumregler tar överhanden över det önskvärda och reflekterade.
Svensk företagsledning 1970-2009 Decentralisering som organisationsideal Stort intresse för företagskultur och kulturstyrning Återcentralisering/återbyråkratisering under det sista decenniet. Från 1994 och framåt slår aktieägarstyrningen igenom på bred front.
Finns det ett unikt svenskt chefskap? • Det finns ingen stabil modell • Det som nu uppfattas som typiskt svenskt etablerades först under 70-talet • Det finns en typisk svensk modell för chefskap på den medarbetarnära nivån, medan företagsledning har blivit väldigt globaliserat • Det mest typiska är nog beredskapen att förändra inriktningen
Utmärkande för svenska organisationer Arbetsledarfunktionen är glest bemannad Svenska medarbetare har stora anspråk på att få vara involverad av att kunna påverka det egna arbetet och att ha ”work discretion” Mycket tid läggs åt (ostrukturerade) möten Medarbetares förmåga att samarbeta och ta ansvar är välutvecklad Förhandling snarare än ordergivning
Problem i mötet mellan svenskt och internationellt chefskap IT-system som endast utgår från att endast chefer har beslutsmakt Svenskt chefskap framstår ofta som oprofessionellt pga sin informalitet Utländska chefer förstår inte vikten av att förankra beslut Svenska chefer missförstår betydelsen av tydliga beslut och att det finns en förväntan på att dessa vet vad som bör göras Status och pengar versus livskvalitet och bekvämlighet, är svenska chefer beredda att göra internationell karriär?
Vad utmärker svenskt chefsbeteende i en nordisk jämförelse Mer fokus på formella regler och procedurer och föreställningar i samhället om hur man bör göra saker och ting Mindre fokus på egen utbildning och erfarenheter, chefskolleger och den egna chefens synpunkter
Starkaste särdrag Finland: Mycket stor vikt vid egen utbildning och erfarenheter Danmark: Mycket, mycket stor vikt vid medarbetares synpunkter Island: Mycket stor vikt på chefskolleger Norge: Stor vikt på föreställningar i samhället om hur man bör göra saker och ting Sverige: Stor vikt på formella regler och procedurer, liten vikt på den egna chefen
Sammanfattning svenskt chefskap Det svenska chefskapet har ändrats påtagligt vid ett flertal tillfällen Detta tyder på en stark extern styrning och en svag grad av professionalisering MBL och annan arbetsrättslig lagstiftning har satt ett kraftigt avtryck i det svenska chefskapet IT-system och globalisering av mer byråkratiska affärspraktiker gör ett coachande ledarskap mer till ideal än institutionaliserad praktik Den svenska ledningstraditionen av idag har både förtjänster och svagheter
Forskningsprojektet Chefskap för Sverige Att kunna mäta den svenska särarten på sådant sätt att dess styrkor kan framträda Framtagning av ”LMX Scandinavia” Tar fasta på att medarbetares vilja till oberoende och förmåga till ansvarstagande och undersöker sambandet mellan LMX och innovationsförmåga Testning av denna modell inom industri, tjänste- och kunskapsföretag, i åtminstone två länder Projektmedarbetare Sven Hemlin docent i psykologi och en doktorand under rekrytering