Kunskap och kommunikation i familjer med ärftlig hörselnedsättning

1. Kunskap och kommunikation i familjer med ärftlig hörselnedsättning Anna-Carin Rehnman Fil. dr. i specialpedagogik Stockholms universitet

2. Utgångspunkt • Resultat av kartläggning av en dominant nedärvd hörselnedsättning som fortfarande lever kvar • Resultat från 16 intervjuer • Tolkning av olika historiska materiel • Tolkad och presenterad i doktorsavhandlingen Lära och Leva: Kunskapsutveckling hos personer med en ärftlig dövhet/hörselnedsättning

3. kunskap och Kommunikation • Komplexa processer att studera men • Utvecklingen av kunskaper går inte att särskilja från utvecklingen av och förmågan att kommunicera • Ett problem vid nedsatt hörsel? • Om då flera i familjen är döva/har nedsatt hörsel blir det ett ännu större problem? • Kunde det insamlade materialet bidra med svar på dessa frågor? • Nej, men det svarade på dessa …

4. Vilka kunskaper utvecklade de och hur har familjerna kommunicerat • Hos olika personer • I olika generationer • Under olika tider • I olika miljöer • Mellan generationerna • Relaterade till de undervisningssystem de haft tillgång till • Relaterade till deras dövhet/hörselnedsättning

5. Utbredning av en dominant nedärvd hörselnedsättning i Släkten

6. Eller uttryckt så här ..

7. Fyra tolkade generationer • Källor och intervjuer från sex biologiska generation tolkade som fyra generationer • 1. Pehr Hansson och hans söner i 1:a äktenskapet 1816, 1842-1857 • 2. Kvinnor och män födda omkring 1880 • 3. Kvinnor och män födda omkring 1920 • 4. Kvinnor och män födda omkring 1950

8. Skolgång, läs- och skrivkunskaper, försörjning, kommunikation, hjälpmedel • Generation PH och söner • Ingen eller mycket begränsad skolgång • Goda läs- och skrivkunskaper • Bönder, sågverksägare • Omgivningen anpassad eller anpassade sig • Rösten informerade, ansträngning, handen som lur

9. Skolgång, läs- och skrivkunskaper, försörjning, kommunikation, hjälpmedel • Generation 1880 • Mycket begränsad skolgång - universitetstudier • Goda läs- och skrivkunskaper • Bönder, torpare, lärare • Första kvinnogenerationen • Omgivningen anpassad eller anpassade sig • ”Försent” att dra nytta av tidiga hörapparater

10. Skolgång, läs- och skrivkunskaper, försörjning, kommunikation, hjälpmedel • Generation 1920 • Folkskola, heltid eller halvtid i 6/7 år • Goda läs- och skrivkunskaper • Bönder, torpare, industri • Kvinnorna förvärvsarbetar • Omgivningen anpassade sig inte • Kvinnorna började använda hörapparater i vuxen ålder

11. Skolgång, läs- och skrivkunskaper, försörjning, kommunikation, hjälpmedel • Generation 1950 • Folkskola, grundskola, gymnasium, universitet • Goda läs- och skrivkunskaper • Första utbildnings-generationen, teknik, ekonomi, vård, pedagogik • Behöver skapa förståelse i sin omgivning • Börjar använda hörapparat, CI, ”sent”

12. Hur kunde sista generationen uppnå detta? • Tradition av hemundervisning, väl förberedda • Utbildningsnivå inte i relation till debut och grad av hörselnedsättning • Tidigare generationer var bildade utan utbildning och kunskaper värderades högt • Farfar lärde mig att läsa, och skriva med höger hand innan jag började skolan • Utifrån förutsättningarna gick det ganska hyfsat, men jag hade säkert fått bättre resultat om jag inte hade den här funktionsnedsättningen • Mamma vill diskutera allt, böcker tidningsartiklar, världspolitiken. Hon är mer vaken än vad jag själv är

13. En kommunikativ praktik i familjerna • Utgick från att det normala var att inte höra eller höra så bra • Kommunikationen har anpassats till dem som hört sämst • Tala högt och tydligt • Den visuella kommunikation nödvändig och kompletterande • Förklaring till att de var sena med hörapparater • Den hörande föräldern som familjens öra eller syskonet med den perfekta hörseln • Egons fru rörde bara på läpparna • Kommer du till Anderssons där hör de så dåligt så där får man prata högt, det löste sig själv på något vis. • Alltså, jag ser ju vad folk säger, på långt håll

14. Den kommunikativa praktiken till nästa Generation • Barnen blev först avlästa • Lärde sig sedan att avläsa talet • Avläser kroppspråket • Förstå är ett viktigare mål att uppnå än att höra • Farfar hade svårt att höra oss men han läste på våra läppar • Man behöver inte fostra dem, det blir nog så när man växer upp med ( en förälder) som hör dåligt • Jag är känslig för olika signaler som folk sänder ut • Det är svårare (att förstå och avläsa talet) som barn därför att man samtidigt utvecklar sitt språk

15. Kommunikation är också kunskaper • Utveckling av kunskaper och kommunikation är ett grundläggande behov hos alla, är beroende av varandra och utvecklas tillsammans • Dövhet/hörselnedsättning behöver inte innebära problem att utveckla dem • Denna studie visa bl.a. att läsning, avläsning och delat ansvar för en fungerande kommunikation bidrar till att även andra kunskaper utvecklas • Men familjernas kommunikativa kunskaper var outtalade, tysta • De har dolts i miljöer där inte ansvar för kommunikationen delats • Den största skillnaden är att de nu talar om det • Men det är en annan föreläsning…

16. Kontakt: • Fil.dr. Anna-Carin Rehnman • Specialpedagogiska institutionen • Stockholms universitet • 106 91 Stockholm • anna-carin.rehnman@specped.su.se • Avhandling: Lära och Leva : Kunskapsutveckling hos personer med ärftlig hörselnedsättning (2013). Finns som fulltext på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:602188