RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

1. RUR i praktikenResultatutjämningsreservBalanskravsutredning Ett bildspel som kortfattat beskriver de nya lagreglerna om resultatutjämningsreserver (RUR) samt de exempel på tillämpningar som presenteras i RUR i praktiken. Anders Nilsson och Per Sedigh 2013-03-06

2. Syftet med nyheterna i lagstiftningen Det främsta syftet med lagändringarna är att kommuner och landsting i sin balanskravsutredning ska få förbättrade möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. Lagstiftningen definierar ett ramverk för hur en resultat-utjämningsreserv (RUR) ska tillämpas, via lokalt beslutade riktlinjer ska kommuner och landsting ange den mer praktiska hanteringen av regelverket. De nya reglerna är ett komplement till de tidigare reglerna om god ekonomisk hushållning.

3. Regelverket om God ekonomisk hushållning 1 • Lagen anger att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Delvis nytt. • Finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Delvis nytt. • Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Oförändrat. • En balanskravsutredning ska upprättas som definierar ”Årets resultat efter balanskravsjusteringar” samt ”Årets balanskravsresultat”. Delvis nytt.

4. Regelverket om God ekonomisk hushållning 2 • Negativa balanskravsresultat ska regleras så snart som möjligt, dock senast inom tre år. Beslut ska fattas om en särskild åtgärdsplan för detta. Oförändrat. • Det kan finns sk synnerliga skäl som innebär att underskott inte behöver regleras. Oförändrat. • Under vissa villkor är det möjligt att reservera till, eller disponera medel från en Resultatutjämningsreserv (RUR). Den lokala hanteringen av en RUR ska framgå av beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Nytt.

5. Sammanfattning av nya lagregleringar 1 Kommunallagen (1991:900, kap 8) • Kommunallagen anger nu att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Liknade regler har funnits tidigare, nytt är att riktlinjerna ska ta sin utgångspunkt från det ekonomiska läget samt att de även bör ha ett långsiktigt perspektiv. • Om vissa angivna förutsättningar är uppfyllda får man reservera och disponera medel till/från en RUR. Om RUR används måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av en sådan reserv. • Ökad tydlighet genom att balanskravet avser ett specificerat balanskravsresultat.

6. Sammanfattning av nya lagregleringar 2 Lagen om kommunal redovisning (1997:614, kap 4 och 5) • Obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en balanskravsutredning som delvis är reglerad. • I förvaltningsberättelsens utvärdering av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska nu även den ekonomiska ställningen utvärderas. • RUR synliggörs inte i en resultaträkning utan i den till bokföringen sidordnade balanskravsutredningen. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna kapitalet.

7. När får man reservera överskott? 1 %- och 2 %-regeln Med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravs-justeringar som överstiger • en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk, utjämning, eller • två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.

8. När får man disponera medel? • Syftet med RUR är man ska kunna täcka balanskravsunderskott, som uppstår pga en lågkonjunktur, med dessa medel. På så sätt skapas större stabilitet för verksamheterna. • När det är tillåtet att disponera medel från en RUR är inte exakt definierat i lagstiftningen. I de lokala riktlinjerna förutsätts att detta ska beskrivas. • I förarbetena ges ett vägledande riktvärde för hur en lågkonjunktur kan definieras.

9. Vägledande riktvärde för ”lågkonjunktur” Den prognostiserade underliggande skatteunderlagsutvecklingen för riket nästkommande år över- eller understiger den genom-snittliga utvecklingen av skatteunderlaget för de senaste 10 åren. Exempel • Den genomsnittliga är utvecklingen åren 2003–2012 = 3,8 % • Nuvarande prognos för 2013 = 3,5 % (2014 = 3,3 %) Enligt denna definition och detta exempel är det möjligt att disponera medel från en existerande RUR.

10. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling,tioårigt genomsnitt och årlig, SKL 130215Förändring i procent per år

11. Riktlinjer för RUR, enl förarbeten • Riktlinjerna bör reglera när medel ska reserveras, hur medlen får användas och villkoren för användningen. • Storleken på avsättningen bör baseras på en analys av hur mycket en konjunkturnedgång bedöms få på den enskilda kommunen/landstinget. • Man bör ha en strategi för uppbyggnaden av en reserv och för hur den avser att utjämna resultaten mellan hög- och lågkonjunkturer. • Det bör även finnas lokala kriterier för resultatreserveringen som kopplas till lokala resultatmål och ekonomisk ställning, samt för hur stor reserven högst får vara.

12. Förvaltningsberättelse • Förvaltningsberättelsen ska bl a innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna för verksamhet och ekonomi har uppnåtts och följts. • Den ska också innehålla en balanskravsutredning som definierar ”Årets resultat efter balanskravsjusteringar” samt ”Årets balanskravsresultat”. Om man har en RUR ska förändringen av den också redovisas i balanskravsutredningen. • Upplysningar ska i förekommande fall även lämnas om hur tidigare års negativa balanskravsresultat regleras och det balanskravsresultat som är kvar att reglera. • Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av den ekonomiska ställningen och dess utveckling.

13. Ett exempel på en balanskravsutredning Årets resultat +100samtliga realisationsvinster –10vissa reavinster enl undantagsmöjlighet +4vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet +3 orealiserade förluster i värdepapper +1återföring av orealiserade förlust värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar +98 medel till resultatutjämningsreserv –28medel från resultatutjämningsreserv 0 Årets balanskravsresultat +70 (uppställningen kan behöva kompletteras med ytterligare rader och/eller verbala förklaringar, se exempel i skriften RUR i praktiken)

14. Balanskravsresultat och synnerliga skäl Kommunallagen 8 kap 5 b §. Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Denna regel är oförändrad jämfört med tidigare regler.

15. Ett utvidgat exempel Det kan förekomma att en kommun eller ett landsting har ytterligare poster som kan höra hemma i en balanskravsutredning. Det kan dels handla om att reglera tidigare års balanskravsunderskott, dels om att det finns synnerliga skäl för att inte reglera ett underskott. Nästa bild visar ett exempel på hur en sådan balanskravsutredning kan ställas upp.

16. Ett utvidgat exempel Årets resultat +100samtliga realisationsvinster –10vissa reavinster enl undantagsmöjlighet +4vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet +3 orealiserade förluster i värdepapper +1återföring av orealiserade förlust värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar +98 medel till resultatutjämningsreserv –28 medel från resultatutjämningsreserv +0synnerliga skäl. 1 –5synnerliga skäl. 2 +5 Årets balanskravsresultat +70balanskravsunderskottfrån tidigare år –50SUMMA +20 ”Balanskravsresultat att återställa” 0

17. Specificering av RUR i balansräkningen • Eget kapitalI. Årets resultatII. ResultatutjämningsreservIII. Övrigt eget kapital Observera att resultatutjämningsreserven är en delpost till Eget kapital, förändringar av reserven bokförs inte över resultaträkningen.

18. Tillämpningsfrågor • De nya bestämmelserna började att gälla den 1 jan 2013. Möjlighet finns att göra reserveringar av överskott för 2010–2012 . Detta förutsätter att fullmäktige under 2013 fattar ett sådant beslut. • Beslut om reserveringar för åren 2010–2012 är ett separat beslutsärende som inte ska inarbetas i årsredovisningen 2012. Reserverade medel kan disponeras redan under 2013. • Årsredovisningen och förvaltningsberättelsen för 2012 påverkas inte av det nya regelverket. Beslut om reserveringar från åren 2010–2012 som görs under 2013 ska inarbetas i förvaltningsberättelsen för 2013. • Årsbudget för 2014 ska tillämpa de nya reglerna.

19. HUR budgeteras RUR? • ”Beslut om storlek på kommande års reservering bör fattas i samband med budgetbeslutet. Detta kan revideras om utfallet blir annorlunda.” • Reservering till eller disponering från RUR blir aldrig en kostnad eller intäkt i en budgeterad resultaträkning. • RUR synliggörs och kommenteras i den finansiella analysen, bl a via en ”budgeterad balanskravsutredning” samt i specificeringen av det budgeterade egna kapitalet. • Ev reservering till RUR från åren 2010–2012 (inkl riktlinjer) ska vara beslutad senast samtidigt som beslut fattas om budget 2014, om ni avser att disponera medel från RUR.

20. Exempel på frågor att ställa sig angående God ekonomisk hushållning • Hur ser de demografiska förutsättningarna och andra omvärldsfaktorer ut framöver? • Hur påverkar det kostnader och intäkter? • Hur ser vår finansiella ställning ut? Ska den förbättras, eller kan den ligga på nuvarande nivå? • Vilka resultatnivåer behövs för att nå den önskade finansiella ställningen? • Vad får ovan angivna nivåer för konsekvenser för omfattning och finansiering av investeringar? • Hur kan RUR användas i den långsiktiga planeeringen?

21. Exempel på frågor att ställa sig angående riktlinjer för RUR • Ser vi några fördelar med att använda oss av RUR i vår ekonomistyrning? • Har vi någon anledning att sätta upp strängare gränser än de angivna mininivåerna för när reserveringar till RUR tillåts? • I vilka situationer får disponeringar från RUR göras? • I vilka situationer får disponeringar från RUR inte göras?