Diskrimineringslagstiftning Internationella trender och erfarenheter

1. DiskrimineringslagstiftningInternationella trender och erfarenheter Lars Lindberg

2. Dagens upplägg • Varför är frågan aktuell? • Historik och utveckling • Olika modeller • Erfarenheter

3. Frågans aktualitet • FN-konventionen • EU-samarbetet • Forskningen • Internationella föregångare • Internationella handikapprörelsen – ”the last civil rights movement”

4. Forskningen • Social model – Storbritannien • Minority model - USA • Disability Rights – i flera länder

5. Internationellt • 40 av FN:s medlemstater har infört någon form av diskrimineringslagstiftning (2005) • Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning • Icke-diskrimineringsprincipen centralt i MR

6. FN-konventionen • Föregångare FN:s standardregler (1993) • Trädde i kraft 3 maj 2008 och för svensk del 14 januari 2009 • Fakultativt protokoll med individuell överklagningsrätt • Den snabbast förhandlade MR-konventionen • Första MR-konventionen EU undertecknat • Är mycket omfattande

7. FN-konventionen • Artikel 5 – jämlikhet och diskriminering • Konventionsstaterna ska förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning och garantera personer med funktionsnedsättning lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering på alla grunder. • För att främja jämlikhet och avskaffa diskriminering ska konventionsstaterna vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls.

8. FN konventionen • Artikel 2 definitioner • nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad börda när så behövs i ett enskilt fall för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra kan åtnjuta eller utöva alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter."

9. FN-konventionen om IT • Artikel 9 om tillgänglighet • g) främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system, däribland Internet, samt • h) främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informations- och kommunikationsteknologi och system på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga till lägsta möjliga kostnad.

10. FN-konventionen om IT • Artikel 21 om yttrandefrihet • c) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom Internet, att erbjuda information och service i tillgängliga och användbara format för personer med funktionsnedsättning, • d) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom Internet, att göra sina tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt

11. FN-konventionen om IT • Artikel 2 Allmänna åtaganden • Konventionsstaterna åtar sig att främja universell utformning vid utveckling av normer och riktlinjer, • att genomföra eller främja forskning och utveckling av och främja tillgång till och användning av ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik.

12. FN-konventionen och Sverige • Sverige är bunden som stat men konventionen gäller inte som svensk lag • Svenska regeringen bedömde att Sverige uppfyller de krav i konventionen som kan anses vara absoluta, arbete återstår med bla artikel 9 • Rapport inom en tvåårsperiod efter ikrafträdande

13. Olika lagstiftningsmodeller • Straffrättsligt, framförallt inom arbetsmarknadsområdet • Frankrike, Finland, Spanien • Liten effekt • Grundlagsförbud • Österrike, Finland • Generellt utan definition • Medborgarrättslagstiftning • USA, Storbritannien, Australien • Mest effekt på tillgängligheten • EG-rättsliga diskrimineringslagar • Artikel 13 i Amsterdamfördraget • Krav på tillgänglighet ej inom andra samhällsområden än arbetsmarknad

14. EU • Den svenska diskrimineringsrättens grund • 1999 Amsterdamfördraget (artikel 13) ger EU möjligheter att ta initiativ för att bekämpa diskriminering – legal grund • 2000 – arbetslivsdirektivet, inkl skäliga anpassningsåtgärder • 2008 – förslag till likabehandlingsdirektivet, i syfte att skapa likartat skydd

15. Den svenska lagstiftningen • 1994 - Handikappombudsmannen • 1999 – arbetsmarknaden, skäliga stöd och anpassningsåtgärder • 2001 – likabehandling av studenter inom högskolan, reglerar tillgänglighet till undervisningslokaler • 2009 - En diskrimineringslag ersätter sju, Diskrimineringsombudsmannen

16. Olika metoder • Lagstiftningsmodellen - USA • Subventions- och resursfördelningsmetoden – Skandinaviska länderna

17. Hur det hela började • The Rehabilitation Act – 1973 • Första diskrimineringsförbudet – Section 504 • Omfattade verksamheter som fick stöd av federala medel • Riktlinjer togs fram • ”Reasonable accommodation” – ”undue hardship” skälighetsbedömning och centralt för diskrimineringslagstiftning som berör tillgänglighet • Kompletterad med Section 508 som rör federal upphandling av IKT

18. Effekt av The Rehabilitation Act • Påverkat särskilt utbildningssystemet positivt • Offentlig upphandling har lett till ökad uppmärksamhet om tillgänglighet för IKT och webbsidor • Omfattar inte privata sektorn • Exempel: Obama och Government 2.0 • www.americanprogress.org/issues/2009/06/pdf/web2.0_challenges.pdf

19. The Americans with DisabilitiesAct (1990) • Bred lagstiftning som omfattar både privat och offentlig verksamhet • Gäller även tillgänglighet till t ex restauranger och affärer, kollektivtrafik och arbetsmarknaden • Omfattande riktlinjer • IT berörs i begränsat utsträckning

20. Effekt av ADA • Generellt förbättrad tillgänglighet • Arbetsmarknaden opåverkad eller försämrad • Vissa grupper har påverkats mer än andra • Prioritering av affärskedjor och större näringsidkare • Småföretagare har inte vidtagit åtgärder i någon större utsträckning • Kritik mot detaljerade föreskrifter som blir maximinivåer i praktiken och ”åldersstigna”

21. Diskrimineringslagstiftning • Brittiska (1994) och australiensiska lagstiftningarna (1992) är snarlik ADA men inte lika långtgående • Australien: Omfattande utvärdering av Produktivitetskommissionen visar positiva effekter av lagstiftningen för samhället

22. Norge • Diskriminerings- og tilgjenglighetsloven (2009) • Samtliga samhällsområden • Centralt begrepp: Universell utformning • Alla verksamheter som vänder sig till allmänheten ska vara universellt utformade och ska kunna fungera för så många som möjligt • Skälighetsbedömning • Kraven träder i kraft vid olika tidpunkter • All ny IT-utrustning måste vara universellt utformade från 1 juli 2011 och existerande IT-utrustning från 1 januari 2021. • Standarder och föreskrifter tas fram, för IT i juni 2010.

23. Sammanfattning • Synliggjort gruppen personer med funktionsnedsättning och tillgänglighetsfrågorna • Sanktioner och myndigheternas aktiva arbete har betydelse • Småföretagarnas roll knepig pga skälighetsbedömningen

24. Länkar • Norge - www.universell-utforming.miljo.no • USA - www.access-board.gov, www.ada.gov • Storbritannien - www.equalityhumanrights.com • Australien: www.hreoc.gov.au

25. Tack! lars.lindberg@spray.se