Remisskonferens om Ansvarskommitténs slutbetänkande

1. Remisskonferens om Ansvarskommitténs slutbetänkande Örebro 11 aprilGöteborg 12 aprilJönköping 17 april Linköping 25 aprilPiteå 26 aprilSundsvall 3 majStockholm 8 majLund 10 majStockholm 21 maj

2. Syfte med remisskonferenserna • Få vägledning i förbundets remissvar • Stödja medlemmarna i deras remisskrivande • Vara en arena för samtal om att agera för en önskvärd utveckling i den egna landsänden

3. Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft– slutbetänkande från AnsvarskommitténÅsa Ehinger Berling, SKLRoger Molin, SKL Björn Sundström, SKL

4. Slutbetänkandet • Ett sammanhållet förslag – delarna hänger samman: • styrning och uppföljning reformeras i hela systemet • sektorstänkandet balanseras med territoriellt synsätt • regionnivån, hela staten och regionkommunerna, samlas i färre, mer jämstora och kraftfulla enheter • Möjlighet till utvecklingskraft och medborgarfokus: • tydlig rollfördelning, ordning och reda i styrningen • helhetssyn motverkar sektoriseringens avigsidor • bättre samspel mellan aktörerna

5. Vad är problemet – nu och framöver? • Demografin • Minskande andel i arbetskraften • Ökande behov av välfärdstjänster • Teknisk och ekonomisk utveckling • Större möjligheter att bota/lindra allt fler sjukdomar • Högre efterfrågan på välfärdstjänster • Allt mer sammansatta behov/önskemål från medborgarna • Skillnader finns i kommunernas/landstingens välfärdsproduktion • Initiativen från nationell nivå är för många, för sektorsorienterade och för okoordinerade • Ansvaret för att skapa goda tillväxtbetingelser är splittrat – staten har övergivit länen för länge sedan

6. Staten • Stort behov av att ”återsamla staten” • Tvärsektoriellt beslutsfattande • Ny modell för samordning av staten Utvecklat samspel RK – länsstyrelserna – sektorsmyndigheterna • Regeringskansliet bör ses över • Offentlig tillsyn som princip ett statligt ansvar • Sektorsmyndigheternas tillsyn samlokaliseras • Tillsynsdelegation på länsstyrelsen • Länsstyrelserna övertar flertalet av kommunernas tillsynsuppgifter

7. Staten och den kommunala sektorn • Ansvaret för välfärdstjänsterna delas av staten och den kommunala sektorn • Statens styrning inriktas på normering – inte projektpengar, handlingsplaner och nationella samordnare • Ta vara på kunskapsstyrning – bättre nationell informationsförsörjning • Relationen brister i tillit och dialog • Lägg fast en ordning för samråd mellan staten och kommunsektorn

8. Primärkommunerna • Nuvarande kommunindelning behålls tills vidare • Underlätta kommunsamverkan • Länsstyrelserna ska följa utvecklingen i kommunerna • Särskilda bidrag för kommuner som vill gå samman • Utjämningssystemet bör ses över • Kommuner ska redovisa sin samverkan • Fokusering på välfärdstjänsterna och grundläggande samhällsplanering • Tillsyn (enligt EG-förordningar, lagar, andra föreskrifter) blir i princip ett statligt ansvar

9. Hälso- och sjukvården • Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem främjar utvecklingskraft och effektivitet • Huvudmännen behöver viss storlek för att klara kunskapsbildning och –spridning samt långsiktigt utvecklingsarbete • Landstingen ersätts av väsentligt färre och mer jämnstora regionkommuner”med ansvar för regional utveckling och för hälso- och sjukvård” • Ett regionsjukhus per regionkommun (alt. institutionaliserat samarbete) • Statlig styrning renodlas mot normering – förstärkt kunskapsstyrning bl.a. via regionala kunskapscentra

10. Hälso- och sjukvården (forts) • Samlad patientlagstiftning • Medborgarens fasta läkare kan vara annan än allmänspecialist • Socialstyrelsen samordnar SBU, LMV • Bedömningar och resonemang • Tillsynen bör flyttas från Socialstyrelsen och samordnas med tillsyn över socialtjänsten • Företagshälsovårdens roll bör utvecklas • Om inte nya lagen får effekt bör kommuner få anställa läkare • Ev. bör man överväga sammanslagning av FK/AMS • Ev. bör regionerna ta över ansvaret för missbrukarvården

11. Behov av större regioner • Statens styrning • Underlätta statens sektorssamordning • Hälso- och sjukvården • Kompetensutveckling och –spridning • Fortsatta möjligheter till strukturomvandling och specialisering • Tillväxt och regional utveckling • Regionförstoring • bättre anpassning till vardagsgeografin • Global konkurrens • Stödja innovationssystem • En tydlig regional aktör • Möjlighet att decentralisera uppgifter • Helhetssyn på tillväxtfrågorna • Större resurser – större handlingsutrymme • Förankrad regional anpassning

12. Regional utveckling • Två delar i det regionala utvecklingsarbetet • Myndighetsuppdraget (statlig samordning, tillsyn, uppföljning och kunskapsbildning) - länsstyrelse • Utvecklingsuppdraget (prioriteringar, avvägningar, processledning) - regionkommun • Regionkommunerna övertar landstingens övriga åtaganden • På sikt ev. fler uppgifter • Dialog och samverkan med primärkommunerna avgörande • Lag om regionalt utvecklingsarbete

13. Relationen regionkommun – primärkommun • Primärkommunen har en egen och viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet • Kommunalt planmonopol • Lokala näringslivskontakter • Kommunal attraktivitet (skolor, barnomsorg, service, kultur och fritid mm) • Regionkommunen • är inte i konstitutionell eller någon annan mening överordnad primärkommunerna • kan inte fatta beslut som är juridiskt bindande för primärkommunerna • Regionintressena ska utgå från den kommunala översiktsplaneringen • Det är genom samråd och dialog som regionintressena ska hävdas

14. Lag om regionalt utvecklingsarbete • Regionkommunen skall leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet • Regionalt utvecklingsprogram(inkl geografiska regionintressen och regiontrafikplan) • EU:s strukturfonder (”bindande yttranden”) • Regionalt utvecklingsanslag (ersätter länsanslaget) • Regionala tillväxtprogram • Lokal och regional kollektivtrafik • Regionalt anpassa och konkretisera nationella miljömål • Regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård • Besluta om statsbidrag till regionala kulturinstitutioner • Bedriva regionalt jämställdhetsarbete

15. Sammanfattande problemanalys • Sektoriseringen måste balanseras med tvärsektoriellt perspektiv • Den regionala samhällsnivån är oöverskådlig och splittrad • En ny regional samhällsorganisation med tydligare roller och uppgiftsfördelning behövs • En förutsättning för reformerna är en ny, gemensam läns- och regionindelning med väsentligt färre enheter än idag

16. Ansvarskommitténs förslag och förbundets linje –dialog och medskick • Vad tycker du om Ansvarskommitténs förslag? • Hänger resonemanget ihop/förslaget som helhet? • Vilka möjligheter öppnar förslaget för? • Vilka är styrkorna resp. svagheterna? • Vad vill du lyfta fram i ert eget remisskrivande? • Vad ska förbundet tycka? Vilka medskick vill du göra till förbundet inför remisskrivandet?

17. Indelningskriterierna

18. Kriterier för regionindelning • Gemensam läns- och regionkommun-indelning (giltig även för statliga myndigheter) • 1-2 miljoner invånare (ej under 500.000) • Ett regionsjukhus/region (alt institutionaliserat samarbete) • Ett universitet/region med betydande fasta forskningsresurser • LA-regionerna utgör byggstenar • Möjlighet att känna anknytning Slutsats: 6-9 regioner

19. Möjliga regioner Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner

20. Möjliga regioner Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner OBS! Man kan tänka sig olika kombinationer av blå och röda cirklar!

21. Möjliga regioner Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner OBS! Man kan tänka sig olika kombinationer av blå och röda cirklar!

22. Möjliga regioner Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner OBS! Man kan tänka sig olika kombinationer av blå och röda cirklar!

23. Möjliga regioner Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner OBS! Man kan tänka sig olika kombinationer av blå och röda cirklar!

24. Möjliga regioner Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner OBS! Man kan tänka sig olika kombinationer av blå och röda cirklar!

25. En öppen fråga! Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner OBS! Man kan tänka sig olika kombinationer av blå och röda cirklar!

26. Möjliga regioner Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner OBS! Man kan tänka sig olika kombinationer av blå och röda cirklar!

27. Möjliga regioner Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner OBS! Man kan tänka sig olika kombinationer av blå och röda cirklar!

28. Kriterierna för en ny regionindelning - dialog och medskick • Är kriterierna bra? Något kriterium som bör modifieras, läggas till eller tas bort? Varför? • Är kriterierna viktiga eller mindre viktiga? Motivera? • Hur påverkar kriterierna regionindelningen i din egen landsände? Styrkor, svagheter? • Vilka medskick vill ni göra till förbundet?

29. Den fortsatta processen

30. Tidsplan i anledning avAnsvarskommitténs betänkande Prel. just. skatteutjämning Förhandlingar omHuvudmannaskapSkattesatserPersonalfrågorFastigheterBolagsfrågor Just. skatteutjämning Indelningsprocessen Prel. Ek. reglering Oklart hurdetta skagå till (processledare?) Riksd.beslut omny länsindelning Budgetföruts. Prel. ök om nylänsindelning Kräver medverkanav alla kommuneroch alla landsting Betänkande Budget Val Remiss 1/7-10 Organisationsutredning 1/7-08 Ev. folkomröst- ningar (EU-valet) 1/1-10 1/1-11 1/1-07 1/1-08 1/1-09 Indelningsdelegerade arb. Prop. ny länsind Regeringen lägger inriktningsprop. med uppdrag att formera sig i regionkommuner OrganisationEkonomiPersonal Reg.beslut omregioner ochindelnings-delegerade Regionkommun kan träda ikraft

31. Indelningsprocessen • Tre särskilda utredare/process-ledare/förhandlingspersoner • Kartan överenskommen vår/sommar 2008 • Genomförande till 2010 (undantagsvis 2014)

32. Den fortsatta processen- dialog och medskick • Vilka möjligheter öppnar den fortsatta processen? Styrkor och svagheter? • Vilka möjligheter till påverkan ser du? • Vad behöver förbunden påtala? Vad behöver förbunden göra som ett nästa steg? • Vad ska jag göra / måste vi göra hos oss? Nästa steg?