Bedömning och examinationsutveckling

1. Bedömning och examinationsutveckling Huvudhandledarkonferens Sahlgrenska 110519 Håkan Hult

2. Den pedagogiska vården • Landstinget driver en mycket stor pedagogisk verksamhet • Alla studenter • Exemplen neonatal, den överviktiga patienten och den opererade mannen • ”Lärdomar” från exemplen: • Tyst kunskap • Gripa tillfället i flykten • ”Aldrig” patientens fel

3. 2 kulturer • Kvalitetssäkringskultur • Kvalitetskultur • McDonalds – 3-stjärnig restaurang

4. Att baka en kaka • Simple • Complicated • Complex

5. Bedöma (enligt ordboken) • Värdera • Anse • Uppskatta • Döma • Värdera, anse, uppskatta kan göras utan att en definierad nivå/ribba finns • Döma görs genom att ställa något mot en norm/standard • Värderar eller dömer ni?

6. Vad är det som ska bedömas? • Skills (skicklighet), regelföljande, kan öva själv, fysiska färdigheter, automatiserade beteenden • Know-how kräver träning och omdöme • Competence är know-how i kombination med reflektion, kan anpassa sina färdigheter efter situation

7. MILLERS PYRAMID GÖRA VISA HUR VETA HUR VETA ATT

8. Aristotelse kunskapsformer • Episteme. Vetenskaplig/teoretisk kunskap. Veta att • Techne. Praktisk, produktion och skapande. Veta hur • Fronesis. Etisk, klokskap (kroppslig kunskap). Veta när • Vad kan VFU ge?

9. Community of practice • Yrkesgemenskap där man delar mål, värden och metoder • Man ingår i flera communities of practice • Identitetsskapande • Novis och medlem, lära av varandra • Legitimt perifert deltagande • Hur ser din comm. of practice på noviser? • Ser universitet novisen som en tillgång för att utveckla universitetet?

10. Handleda • Handleda innebär att genom fysisk kontakt hjälpa någon att komma dit han/hon ska • Supervise innebär att övervaka och ha tillsyn över någon i dennes arbete att komma dit han/hon ska • Betyder skillnaden att vi har svårare att kritiskt bedöma, d v s svårare med myndighetsutövandet och lättare med medmänskligheten?

11. Utgångspunkten vid bedömning och återkoppling i handledningsarbetet • Personen • Prestationen • Professionen

12. Kompetensutveckling • Handlingsberedskap eller kompetens • Dreyfus & Dreyfus’ stegmodell: Novis, avancerad nybörjare, kompetent, kunnig, expert • Horisontalitet – vertikalitet (Dall’Alba & Sandberg)

13. Likheter och skillnader mellan olika roller (T. Stenfors-Hayes) En bra lärare En bra klinisk handledare Visar hur man gör Delar med sig av hur det är att vara X Stimulerar studenternas utveckling • Förmedlar kunskaper • Svarar på studenternas frågor • Fokuserar på studenternas lärande

14. Vilka är det som ska bedömas? • Generation Y (70-80talister):Cyniska, självförverkligande, ifrågasättande, världsvana, skjuter upp vuxenlivet, jobbet mindre viktigt. Kräver stor frihet, arbetet ska ge personlig behållning • Generation Z (90-00-talister): Protesthungriga, första internetgenerationen, curlinggeneration som förutsätter service

15. Resultat från NSI-studie vid HU • Cue seeking – gue giving • Man skiljer mellan lärande för yrket och lärande för examinationen • Vill ha mer individuell återkoppling • Studenterna har gått från att ha varit delägare till att se sig som kunder • Studenterna utgår från sig själva (jag-lojala)

16. Studenter och lärare i samma båt • Lärarna blir alltmer bedömda • Lärarna vill ha mer individuell återkoppling • Lärarna börjar uppleva sig som kunder/gäster snarare än delägare i den egna akademin • Hur ser situationen ut för er?

17. Examination: Från historien • Humboldt – Newman • Ämne – yrke (profession)

18. Från politiken • Bolognaprocessen • Betygssystem • Rättssäkerhet • Från förädlingsverk till kraftcentrum • Resurstilldelningssystem

19. Från samhällsutvecklingen • Datorer och internet • Globalisering • Student = kund, på kundens villkor

20. Examinationsutveckling (Boud) • Konventionell examination till 60-talet: kvantitativ, kontroll, ”enkel” återkoppling • Utbildningsmätning 60-80-talet: som konventionell men ”rationell”, lätträttad, kostnadseffektiv • Kompetens och autentisk examination: egenproducerade svar, inte enbart kontroll, ofta formativ, mer realistisk

21. ”Fakta” om examination • Examination styr studenternas lärande • Betygssystemet styr examinationen som styr studenternas lärande • Utbildning driver till ytinlärning • Två vägskäl enligt studenterna: muntlig – skriftlig resp problem – vanlig tenta • SCE har drivit fram nya former • Akademisk retorik om höga krav på tentor • Alternativa former viktiga men riskfyllda

22. Examinationstrender Från: Till: Kursarbete Studentledd examination Explicita kriterier Process/formativ Läranderesultat Kompetens • Skriftlig examination • Lärarledd examination • Implicita kriterier • Produkt/summativ • Mål • Ämnesinnehåll

23. Rättssäker examination • Rättssäkerhet bör ställas mot relevans • Examination handlar om bedömning (simple – complex) • Kvalitetsarbete leder ofta till kvalitetssäkring som driver fram det mätbara som kan leda till att vi säkrar trivialiteter • För kvalitetskultur i utbildning krävs motiverade lärare och studenter, tydlig constructivealignment och delägarskap • Examinerandet kan jmf med konståkningen

24. Vad har gjorts för att höja rättssäkerheten? • Tydligare mål och koppling mål – examination • Tydliga rättningsmallar • Anonyma prov • ”Objektiva” prov • Urkund • MEN grupptentor och hemtentor

25. Hur få pedagogiskt relevanta & rättssäkra examinationer? • Tillit/förtroende är nyckeln • Låt studenterna vara med och bedöma • Låt studenterna ha synpunkter på vad de vill bli bedömda på • Designa ut sådant som lockar till fusk • Gör tentorna så bra det går och under VFU gör fler än en enda slutbedömning vid längre VFU • Bra mål och examinera på den nivå målen kräver • Tydliggör att fler rättar/bedömer i tveksamma fall

26. 2 examinationsmodeller Kompetensmodell Performativ modell Tydligt reglerat Prov ”tillhör” läraren Rättning av fel Standardiserad feedback • Otydligt reglerad tid/plats/ innehåll • Prov ”tillhör” studenten • Bedömning av helhet • Personlig feedback