470 likes | 641 Views
Kostnad Per Brukare. Kristianstad kommun R esultat 2013. Katarina Tylenius katarina.tylenius@ensolution.se 0709-170465. Agenda. Introduktion till Kostnad Per Brukare Introduktion till modellen / Förutsättningar Presentation av resultat och nyckeltal Kostnad per brukare 2013
E N D
Kostnad Per Brukare Kristianstad kommun Resultat 2013 Katarina Tylenius katarina.tylenius@ensolution.se 0709-170465
Agenda Introduktion till Kostnad Per Brukare Introduktion till modellen / Förutsättningar Presentation av resultat och nyckeltal Kostnad per brukare 2013 KPB totalt SOL och LSS KPB SOL Ordinärt boende Särskilt boende
Metod • Verksamhetssystem • Brukare • Beslut • Volym • Enhet • Period • Standardinsatser • - Hemtjänst (# h) • - Särskilt boende (# dygn) • Dagverksamhet (# dagar) • - • osv. • - Gruppboende (# dygn) • - Personlig assistent (# h) • - Daglig verksamhet (# dagar) • - • osv. • Ekonomisystem • Ansvar • Verksamhet • Aktivitet • Konto • Utfall Kostnad per brukare Enhetskostnad
Förutsättningar • Kostnadsjämförelser med övriga år tar ej hänsyn till skillnader till följd av löneökningar och generella prisökningar • Ekonomiutdrag • Politisk verksamhet har exkluderats • Kommun-OH tillagt utifrån RS, 10 442 000 kr (13 mkr år 2012). Kristianstad har relativt lågt kommun-OH påslag i förhållande till jämförelsekommunerna Växjö och Karlskrona. Stor nedskrivning av fastighet sänker Kristianstads kommun-OH år 2013. Kommun-OH kan variera mellan kommuner beroende på storlek på kommungemensamma kostnader. • Fördelning av administration. • Fördelningar enligt Kristianstads direktiv. • Kodning enligt insatslista som upprättades i samband med KPB 2010 • Brukarstatistik • Hemtjänsttimmarnainkluderar timmar för delegerad hemsjukvård och utgörs av utförd tid. • Kodning enligt insatslista som upprättades i samband med KPB 2010
Kostnadsfördelning mellan verksamheterna Kristianstad 2011 Kristianstad 2012 Kristianstad 2013 Jämförelse mellan åren: • Större andel kostnader inom ordinärt boende. • Lägre andel inom särskilt boende.
2013 Konsumtion, Sol och LSS • Avser brukarrelaterade kostnader • Kristianstads kostnad/brukare har ökat med 4 628kr vilket motsvarar 1,65% • Nationellt 2013, -medel per brukare 257 056 kr, -medel per invånare 15 627 kr 2012
Konsumtion 2013 Sol • Brukarrelaterade kostnader • Kvinnor har högre medelkostnad än män. • Män har högre medelkostnad i samtliga åldersintervall upp till 85 år. • Kvinnorna har högre medelkostnad i de högsta åldersintervallen. • Genomsnitt nationellt kostnad/invånare intervallet 90- år: 300 tkr • Nationellt medel kostnad per brukare sol år 2013: 212 200 kr • Kristianstad (237 841 kr/brukare) ligger över det nationella snittet. • Nationellt medel kostnad per invånare sol 2012: 11 236 kr • Kristianstad har något högre kostnader per invånare i nationell jämförelse. • I Kristianstad är 21 % av befolkningen är över 65 år. • -Nationellt medel 2012: 19%, Kalmar 19% och Växjö 18% • Antal brukare i åldersintervallet 90- år överstiger antalet invånare i samma åldersintervall p.g.a. att brukarantalet omfattar samtliga kunder under året medan antalet invånare mäts 31/12.
Medelkostnad per brukare SoL • Bilden visar medelkostnad per brukare • Kristianstad år 2012: 230 616 kr/brukare År 2013: 237 841 kr/brukare • De flesta ytterfall är kvinnor i Kristianstad. Samma mönster i flera andra kommuner. • Nationellt medel kvinnor 2013: 237 956 kr män: 226 732 kr
Konsumtion timmar i hemtjänst (inkl del hsv) och dygn i SÄB för invånare över 80 år • Kristianstad: dygn i särskilt boende: 54 (nationellt medel 50 dygn) (egen regi och externt) • Kristianstad: timmar i hemtjänst: 66 (nationellt medel 85 timmar) (egen regioch externt) Lågt p.g.a. utförd tid. • Konsumtionen ökar i de flesta kommunerna. • Bra balans i Kristianstad mellan dygn och timmar. Kommuner med låg enhetskostnad i hemtjänst har ofta hög konsumtion i hemtjänst, vilket troligtvis kommer av att alla beviljade timmar inte utförs. • Markerade kommuner (orange) ersätter efter utförd tid i hemtjänst. • Trygghetsboende ökar nationellt. Denna insats kan vara billigare än särskilt boende och hemtjänst.
Gräns för ytterfall i ordinärt boende är 600 tkr, fastställs av SKL har varit samma sedan vi började med KpB Antal brukare i ordinärt och särskilt boende i kostnadsintervall • Ytterfall i ordinärt boende är 138 av 3157 kunder, 4,4 % (110 kunder år 2012, 3,5%) • Antal ytterfall >1mkr i ordinärt boende har ökat från 25 till 47, =88%. • Ytterfall i särskilda boenden är 479 av 1202 kunder 39,8% (400 personer år 2012, 31,4%) • Ytterfall totalt SOL är 617 av 4359 kunder, 14,2 %, (år 2012: 14 %) • Brytpunkt mellan ordinärt boende och särskilt boende uppgår till 639 tkr (625 tkr år 2012). Brytpunkt avser medelkostnaden för en helårsplats i särskilt boende. Det innebär att överstiger kostnad i ordinärt boende detta belopp kan det innebära det ekonomiska fördelar med plats i Säb. +88%
Kostnader hemtjänst inkl. delegerad hemsjukvård • Kvinnor har i genomsnitt högre konsumtion och högre medelkostnad än män. • Det är främst i de högre åldersintervallen som kvinnornas konsumtion och medelkostnad överstiger männens. • Kristianstad år 2012 medel volym: kvinnor 177 timmar, män: 140 timmar. • Nationell jämförelse 2012: K: 273 timmar, M: 241 timmar • Låg konsumtion av hemtjänst i förhållande till nationell jämförelse 2012 p.g.a. val a v resursfördelningsmodell och antal timmar som ersätts. För kommuner med utförd tid finns inget jämförelsetal framtaget i dagsläget. • Nationellt finns en viss trend att fler män klarar sig hemma längre med hemtjänst. Prognos för framtida behov?
Antal brukare i ordinärt boende samt ytterfall i kostnadsintervall • Ytterfall 138 personer år 2013 (år 2012: 110). • Ytterfallen motsvarar 4,4% år 2013 ( år 2012: 3,5%) % av brukarna i ordinärt boende • Typbrukaren över 800 tkr har stort omvårdnadsbehov med mycket insatser i hemmet, ofta i kombination med korttidsvård och HSL-insatser. • Brytpunkt mot särskilt boende motsvarar 639 tkr år 2013 (år 2012: 625 tkr). Brytpunkt avser medelkostnaden för en helårsplats i särskilt boende. • Medelålder inom hemtjänsten är 80 år och inom särskilt boende 87 år.
Nationell jämförelse andel ytterfall ordinärt boende • Kristianstad: 4,4 %, 138 av 3157 brukare (år 2012: 3,5%), nationellt år 2013: 2 ,1 %. • Kostnad för Kristianstad ordinärt boende 411 mkr, varav kostnaden för ytterfallen är 129 mkr, 31%. • Ytterfallen är kunder med stort omvårdnadsbehov och kombination av olika insatser. • Ytterfallsandelen påverkas av kvarboendeprincip, dygn med korttidsvistelse, omfattning av uppdrag, beslut från MYN och effektivitet i verkställighet.
Hemtjänst egen regi exkl. nattpatruller, kostnad per timme • Årsvolym för avlösarteamet ca 500 kundtimmar. Bemanning i teamet 2,0 åa, När avlösarteamets medarbetare inte utför avlösning arbetar de i dagverksamheten för kunder med demenssjukdom. • Medelkostnad egen regi exkl. nattpatrullerna uppgår till 609 kr/timma (595 kr år 2012), kostnadsökningen 2,3% kan härledas till löneökningar och generell prisökning. • Ersättning efter utförd tid mätt med Mobipen infördes 2012-05
Hemtjänst egen regi inkl. nattpatruller, kostnad per timme • Medelkostnaden egen regi per hemtjänsttimme uppgår till 643krinkl. nattpatruller (627 kr år 2012). Kostnadsökningen, 2,5% kan härledas till löneökningar och generell prisökning. • Ersättning efter utförd tid mätt med Mobipen infördes 2012-05
Interna enhetskostnader/hemtjänsttimme inkl. natt och delegerad HSL 2012-2013
Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden • Bilden visar enhetskostnad per timme exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden (röd stapel) per timme. • Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad - momsersättning.
Nationell jämförelse för kommuner med utförd tid Hemtjänst, egen regi Kristianstad 643 kr/timme Nationellt medel år 2013: 632 kr/timme utförd tid. Jämförelse inkl. nattpatruller Vad är ”rätt” enhetskostnad i Kristianstad? Demografi, geografi, uppdrag osv Skillnad i uppdrag i olika kommuner
Enhetskostnad hemtjänsttimme extern utförare • Utför inte larm, matdistribution eller natt och ska därför ha en betydligt lägre enhetskostnad än de interna utförarna. De externa utförarna har också en annan ersättning än kommunens egenregi. • Sänkning av taket 2013 i resursfördelningsmodellen har medfört lägre kostnader för de externa leverantörerna eftersom de har möjlighet att utföra fler timmar än som ersätts.
Påverkande faktorer för Kristianstad i nationell jämförelse av kostnad/hemtjänsttimme • Utförd tid och ingen ersättning av timvolym för avbokningar, byte av leverantör, dödsfall, sjukhus- och korttidsvistelser ger Kristianstad lägre volymer än de flesta andra kommuner . Enbart avbokningar inom 48-timmar uppskattas till drygt 6% . Kan bortfall av kundtimmar minska om sanktionsavgift för kund införs för vissa avbokningar? • Personalambitioner -rätt till heltid, -minskning i andel timanställda, -minskning av delade turer • Värdinnetjänster på mötesplatser och trygghetsboende • Distribution varm mat • Krav på miljöbilar • LOV kan medföra högre omställnings- och introduktionskostnader • Korta insatser och långa restider ger hög kringtid och låg kundtid • Planering och samordning av verkställigheten • Bemanningsenhetens möjlighet att tillgodose verksamhetens behov av bemanning • Organisation och storlek på hemtjänstgruppen. • Planeringsflexibilitet i enheten. Ersättnings- modell Politik o uppdrag MYN Verkställighet
Hemtjänstkostnad/timme enligt KpB och kundnöjdhet enligt NKI, år 2012 för kommuner med utförd tid i hemtjänsten • Kristianstads värden år 2012: Kostnad/timma: 627 kr Kvalitet hemtjänst: 92,2
Reflektioner hemtjänst Kristianstad • Laps Care har införts i intern verksamhet under 2012-2013. Detta har medfört höga kostnader i dessa enheter. • Laps Care har medfört ytterligare behov av resurser för planering och samordning. • Kostnadsvariation kan till viss del förklaras av olikheter i rese- och restidskostnader. • Hög kundnöjdhet kostar. • Omvandling till trygghetsboende med minskade behov hos kunderna har medfört ökade kostnader p.g.a. svårigheter med personalomställning.
Brytpunkt hemtjänsttimmar och särskilt boende • Hemtjänsttimmarna är inklusive delegerade hsl-timmar. • Många brukare med insatser utöver brytpunktskostnaden inom hemtjänsten. Kan vara ekonomiskt fördelaktigt att tillhandahålla insatsen särskilt boende i dessa fall om man inte behöver höja bemanning i boendet.
Urval av ytterfall i hemtjänsten • Byte av utförare kostar mycket eftersom bytet även innebär byte av HSL-utförare, introduktionskostnader vid varje nytt ärende och svårt med omställning för utförare som mister ärendet.
Korttidsvård och övriga insatser • Enhetskostnaden för korttidsvården har ökat. Totalkostnaden har minskat med 3% och ökning i dygnskostnad förklaras av förändrad verkställighet i Procapita. I stället för att verkställa samtliga dagar i beslutet verkställs nu efter faktiskt antal dagar kunden varit på korttidsboende. • En del av kostnadsökningen kommer av högre hsl kostnader för korttiden år 2013 än 2012 p.g.a. ändrad fördelningsprincip.
Reflektioner korttid • Korttidsvård: Hur mycket korttidsplatser behöver en kommun? • Kombination av trygghetsplatser och hemtagningsteam ger i vissa kommuner förutsättningar till att minska antalet korttidsplatser. • Hemtagningsteam kan ge möjlighet till jämnare bemanning i hemtjänstgrupperna. • Korttiden är dyrare än särskilt boende.
Konsumtion särskilt boende *Bilden visar: totalkostnad för män respektive kvinnor och deras medelkostnad i de olika åldersintervallen • Kvinnor har i snitt en högre medelkostnad samt en högre medelkonsumtion än män. • Kvinnor har högre kostnader i de högre åldersintervallen. Män har högre konsumtion i de lägre åldersintervallen. • 2/3 av brukarna är kvinnor. *Bilden visar: Totalt antal dygn inom särskilt boende i de olika åldersintervallen för män respektive kvinnor och deras medeldygn
Särskilt boende, antal brukare i kostnadsintervall • Genomsnittsålder inom särskilt boende är 87 år • Medelkostnad/plats/år i särskilt boende i Kristianstad samt brytpunkt mot hemtjänst 639tkr (år 2012: 625 tkr) • Nationellt medel år 2013: 621 tkr/plats/år. • Många kunder i Kristianstad 479 av 1202, 39%, finns i intervall över 600 tkr inom särskilt boende. (år 2012: 400 personer, 31 %). År 2012 var nationellt medel 29% och Kristianstad hade 31% ytterfall • Det är i intervallet 600-700 tkr förändringen visar störst ökning från 239 till 359 en ökning med 120 kunder, =50%
Nationell jämförelse andel ytterfall i särskilt boende • Kristianstad har 39,9% ytterfall, 479 av 1202 kunder (År 2012 Kristianstad 31% och nationellt medel år 2013: 31,9 %) • Kostnad för Säb i Kristianstad särskilt boende 540 mkr, varav kostnaden för ytterfallen är 159 mkr • Ytterfallen har ökat mellan åren • Främst demensboendena som ligger högt beroende på att resursfördelningen styr mer personalresurser mot demensboendena. • Vid låg beläggning får varje dygn en högre andel av de övergripande kostnaderna • Ökade behov av vård- och omsorg hos kunderna • Är resursfördelningen rätt och hur kan den förändras till att möta individuella behov
Enhetskostnad och antal platser per demensboende 2012-2013 (boenden där samtliga platser är demensplatser) • Medelkostnad demensboenden 1 940 kr/dygn inkl. HSL varav HSL 143 kr/dygn. (År 2012: 1 920 kr/dygn inkl. HSL varav HSL 153 kr/dygn). • Björkens enhetskostnad förklaras av den högre vårdtyngden. • Medelkostnad totalt särskilda boenden (både särskilt boende och demensplatser) 1 751kr/dygn inkl. HSL varav HSL 143kr/dygn. (År 2012: 1 698 kr/dygn inkl. HSL varav HSL 153 kr/dygn) • Ytterligare demensplatser finns inom s.k. blandade boenden (både särskilt boende och särskilt boende demens). • Nationellt medel år 2013: 1 703 kr/dygn.
Beläggningsgrad demensboende 2012-2013 (boenden där samtliga platser är demensplatser) • Beläggningsgraden är beräknad efter tillgängliga platser • Överlag hög beläggning, 97,4 % (demensboenden). Svårt att uppnå 100 % beläggning. Beläggningsgraden bör ligga över 97 %,nationellt genomsnittlig beläggningsgrad år 2013: 96,1 %. • Omsättningshastigheten kan påverka beläggningsgraden. • Omsättningsgrad totalt särskilt boende i Kristianstad är 1,54 personer per plats och år. • Nationell omsättningsgrad år 2013: 1,34 personer per plats och år.
Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden • Bilden visar enhetskostnad per dygn exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden (röd stapel) per dygn. • Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad- momsersättning- kundhyror som fakturerats via avgifterna.
Enhetskostnad och antal tillgängliga platser särskilt boende 2012-2013 • Medelkostnad särskilt boende (ej boenden med endast demensplatser) 1 668kr/dygn inkl. HSL en ökning med 3,4% jfr med år 2012, 1613 kr/dygn inkl. HSL). • Medelkostnad särskilt boende inkl. demens 1 751 kr/dygn , inkl. HSL (År 2012: 1 698 kr/dygn inkl. HSL) • Boenden med blandad verksamhet: Almgården, Fjällbacka, Allögården,. Åhaga, Österäng. Nya Tollaregården, markerade med
Beläggningsgrad särskilt boende • Beläggningsgraden 95% i genomsnitt är beräknad efter tillgängliga platser , bör överstiga 97% • Medelkostnad särskilt boende (ej boenden med endast demensplatser) 1 668 kr/dygn inkl. HSL (År 2012: 1 613 kr/dygn inkl. HSL) . Ökning med 3,4%. • Medelkostnad särskilt boende inkl. demens 1751 kr/dygn, inkl. HSL (År 2012: 1 698 kr/dygn inkl. HSL), ökning med 3,1% • Nationellt medel år 2012: 1704 kr/dygn
Lokalkostnadens påverkan på enhetskostnaden • Enhetskostnad per dygn exkl. nettolokalkostnad (blå stapel) samt nettolokalkostnaden per dygn (röd stapel). • Nettolokalkostnaden har beräknats efter hyreskostnad - momsersättning- kundhyror som fakturerats via avgifterna.
Enhetskostnad särskilt boende 2012-2013 • Medelkostnad särskilt boende (ej boenden med endast demensplatser) 1 668 kr/dygn inkl. HSL (År 2012: 1 613 kr/dygn inkl. HSL). • Medelkostnad särskilt boende inkl. demens 1751 kr/dygn, inkl. HSL (år 2012: 1 698 kr/dygn inkl. HSL) • Nationellt medel år 2013: 1 703 kr/dygn
Nationell jämförelse • Kristianstad: 1 751 kr/dygn. • Nationellt medel år 2013: 1 703 kr/dygn. • Stor variation mellan kommunerna i nationella jämförelsen. • Nationellt: generell ökning av kostnaden per dygn mellan åren. På två år har snittet ökat med 110 kr. • Allt fler kommuner har infört insatsmätning inom särskilt boende, kunnat styra om planeringen samt jobbar inne och ute med samma personal. (bedömning av Ensolution). • Enhetskostnaden har samband med vårdtyngd. Brukare med stora omvårdnadsbehov kräver högre bemanningsgrad vilket innebär högre kostnader. Särskilt boende inkl. demens, egen regi
Särskilt boende • Exempel på vad som kan förklara nationella skillnader: • Politisk viljeinriktning • Andel externa köp • Samordnad varudistribution • Ekologiska livsmedel • Rätt till heltid • Personaltäthet som styrs av resursfördelning och omvårdnadsbehov • Bemanningsproblematik • Nattbemanning • Lönenivå • Ledarskap • Andel legitimerad personal • Beläggningsgrad • Byggnadens utseende, storlek på boendena och boendets enheter, • Höga lokalkostnader • Andel demensplatser • Organisation och oh-kostnader Politiiskabeslut Personalförutsätt-ningar Övriga förutsättningar
Kostnad/dygn för särskilt boende enligt KpB år 2012 och kundnöjdhet enligt NKI år 2012 • Kristianstads värden år 2012 avser samtliga boenden: 1698 kr/dygn 85,4 kvalitet. • Kundernas förväntningar på särskilt boende har påverkan på hur nöjda de är i särskilda boendet. • Finns inget tydligt samband mellan kostnad och kvalitet. Få kommuner över 90 i kvalitet.
Reflektioner särskilt boende Kristianstad • Beläggning minskat p.g.a. • -vakanta platser under våren p.g.a. lägre behov • -politiska beslut om vakanshållning och omvandling till demensplatser • Tid innan lägenhet står klar för inflyttning för ny kund ökar p.g.a. längre tid för renoveringar och utredning av dödsboförhållande • Verksamhetsförändringar kostar: • Flytt av Stafvre har medfört merkostnader. • Vakanshållning Christiansro har medfört merkostnader per plats för detta boende.
Tänkbar fortsättning • Socialstyrelsens kvalitetsmätning inom särskilt boende och ordinärt boende enhetsvis, koppla samman resultatet från KPB med kvalitetsmätningen. • Kostnadskontroll. • Ökad bemanningsflexibilitet genom bemanningsenhet och personalsamarbete mellan enheter. • Individuell biståndsbedömning i särskilt boende. • Fler trygghetsplatser. • Nationella åtgärder inom särskilt boende: individuell biståndsbedömning i särskilt boende. Minskning av antalet platser inom särskilt boende för att istället arbeta med kvarboendeprincipen. Omvandling av särskilda boendeplatser till trygghetsplatser.