Erfarenheter från efterbehandlingsprojekt

1. Erfarenheter från efterbehandlingsprojekt Mikael Stark Statens Geotekniska Institut Naturvårdsverket Efterbehandlingsträff 2006 Måndag - Tisdag den 4-5 september - Stockholm

2. Disposition Lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet Erfarenheter från ett bidragsprojekt - F d Gnosjö Eloxering Erfarenheter från ett tillsynsprojekt - F d Kloster Fabriker Slutsatser och allmänna synpunkter

3. Historiska axplock 2005 - Nya delmål, länsstyrelserna får medel till tillsyn 2004 - Bidragsförordningen för efterbehandling 2002 - MIFO-vägledning, länsstyrelserna adm. anslag 2001 - Nätverket renare mark, ökade bidragsanslag 1999 - Miljöbalken, miljömålen, sakanslag 34:4 bildas 1996 - Svenska riktvärden för mark, SGF-kurser 1995 - Försöksinventering MIFO 1993 - NV börjar att ge ut vägledningsmaterial 1990-1993 - Bensinbolagen och försvarsmakten börjar att inventera och undersöka sina objekt <1990 - Ett fåtal projekt drivs med statliga medel

4. Nyckeltal år 2005 www.swedgeo.se

5. Tidigare delmål 6 – Giftfri miljö och måluppfyllelse • Senast år 2005: • Förorenade områden skulle vara identifierade • - Uppfyllt • För minst 100 av de områden som var de mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön skulle arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats • - Inte uppfyllt. 59 st objekt är i åtgärd/har avslutats • Minst 50 av de områden där arbete påbörjats skulle dessutom vara åtgärdade • - Inte uppfyllt. 31 st objekt har åtgärdats

6. F d Gnosjö Eloxering -Bidragsprojekt ett exempel där Länsstyrelsen gjorde nästan som kvalitetsmanualen säger Kvalitetsmanual

7. F.d. Gnosjö Eloxering Eloxeringsbyggnadens kortsida och långsida mot NV.

8. Trägolvet underifrån med kraftig missfärgning samt saltutfällningar.

9. Initiering, förstudie och huvudstudie 1963-1990:Galvanisering och eloxering. 1991: Omhändertagande av MFA 1995: Översiktlig undersökning av mark och grundvatten 2000: Historisk inventering samt detaljerad undersökning av mark, grundvatten och byggnadsmaterial 2001: Utökad provtagning av mark och grundvatten. 2002: Slutredovisning av de detaljerade undersökningarna, fördjupad riskbedömning, riskvärdering samt framtagning av detaljerade åtgärdsmål och åtgärdskrav. Februari 2003:Ansökan om rambidrag till åtgärder söks hos Naturvårdsverket Utredningskostnad: 1,1 Mkr

10. Förberedelse och genomförande Andra halvåret 2003:Projektering och detaljundersökning. Förfrågnings- underlag (mängdat och prissatt) skickas in till Länsstyrelsen som sedan ansöker hos NV om åtgärdspengar. Rivningsanmälan till kommunen, anmälan till tillsynsmyndigheten enligt 28§ 1998:899 (med miljöeffekt- beskrivning och kontrollprogram) samt anmälan till Lst från tekniska om deponering av förorenade massor Våren 2004:Sanering invändigt (delad entreprenad) Sommaren och hösten 2004:Rivning och schaktning Kostnad: Förberedelse: 1,5 Mkr Genomförande: 7,9 Mkr

11. Genomförande Sept 2004: Saneringen slutförs - 14 år efter konkursen! Fakta • Kostnad: 10,5 Mkr. Tid: ca 5 år. • Tagit bort ca 7 ton Cu, 11 ton Zn och 7 kg klorerade kolväten • Effektkontroll t o m dec 2006 • Slutförd? Halterna av metaller och klorerade kolväten visar en avtagande trend. Har uttransporten av metaller med grundvatten minskat med 60-70 %?

12. Sammanfattning av Länsstyrelsens arbete i projektet Finansiär - Ansökt och förmedlat erhållna statbidrag Tillsynsmyndighet Medverkat på samråds- och planeringsmöten samt diskussioner om åtgärdsmål och åtgärdskrav Granskat, godkänt samt lämnat synpunkter på ett antal utrednings- och undersökningsprogram Har under utredningsfasen fungera som bollplank gentemot miljökontoret och tekniska kontoret

13. Erfarenheter Inga olycksfall eller tillbud Detaljkartering och klassning innan saneringen => Undvikit stillestånd i entreprenaden, avvikelsen från fasta anbudspriser små. Två analyslabb för att tillgodose behovet av expressanalyser. En och samma miljökonsult. Tagit tillvara kunskapen som skaffades i utredningsskedet. Två olika konsultföretag upprättade FFU (miljö- och entreprenadkunskap) Separata avtal träffades med deponiägarna innan upphandling av entreprenaderna. Förväntade myndighetskrav togs in tidigt i projektet.

14. AB Klosters Fabriker- Frivillig överenskommelse och tillsynsobjektFöreläggande om undersökning av förekomsten av PAH i marken- Historik och erfarenheter

15. Företagshistorik AB Klosters Fabriker - Tillverkning av bl a tjärpapp och asfaltsprodukter 1910 – 1974. Delproduktion som givit upphov till PAH upphörde 1961. Bolaget förvärvades av Perstorp AB 1974. Verksamheten avvecklades 1 okt. 1990. Klosters Fabriker helägt vilande bolag inom Perstorpskoncernen. Fastigheten ägs av HSB Produktion AB, köp 30 december 1999

16. Myndighetshantering 1991. Länsstyrelsen meddelar bolaget råd (bl a riktvärden för PAH i mark), marken saneras, länsstyrelsen meddelar bolaget att man anser att saneringen är slutligt sanerad och att bolaget uppfyllt meddelade råd. 2000. Kompletterande provtagning och sanering i samband med indragning av fjärrvärme.

17. Samråd - Frivillig överenskommelse 2000-2001. Samråd med HSB Göta. Risk-bedömning och framtagning av platsspecifika rikt-värden. HSB meddelar att de ej avser att utföra de av Länsstyrelsen efterfrågade undersökningarna. 2002. Skrivelse till HSB Göta och Perstorp att de bör utföra undersökningarna i samråd. Perstorp anser att ev. krav bör riktas mot AB Klosters Fabriker (inget ansvar). HSB Göta bör svara för undersökningar och åtg.

18. Samråd - Frivillig överenskommelse 2002-2003 Skrivelse till HSB Göta och Perstorp ang. ansvarsförhållandena och att bolagen i samråd bör utföra efterfrågad undersökning. Genomför en sammanställning rörande föroreningssituationen. 2003. Skrivelse till HSB Göta och Perstorp att bolagen i samråd bör utföra de undersökningar som konsulten föreslagit. Bolagen avvisar Länsstyrelsens begäran om markundersökningar.

19. Föreläggande - kommunicering 2003-11-21. AB Klosters Fabriker - Yttrande: Undersökningsansvaret gäller bara om det finns ett återställningsansvar (finns det?) Ifrågasätter om den faktiska driften anses ha pågått efter den 30 juni 1969. Inget hinder att ställa krav på HSB Ifrågasätter undersökningen vid kemikalie-förrådet (ej specificerat vilka analyser som skall göras).

20. Föreläggande 2003-11-26. Förelägger AB Klosters Fabriker. Grund för beslut med vite: Det finns ett saneringsbehov oavsett den framtida markanvändningen, dock ej akut. Det är driften av den miljöfarliga verksamheten i stort som är av intresse inte den skadegörande handlingen/delprocessen som upphört. HSB Göta kan inte göras ansvarig enligt 10 kap. 3§ i och med att det finns en ansvarig VU.

21. Föreläggande Skälighetsavvägning först när det gäller saneringsåtgärder. Borttagning av kraven på undersökningar vid kemikalieförrådet p g a att vi ej kunde specificera analyserna.

22. Grund för beslutet 26 kap. 9, 14 och 22 § samt 10 kap. 2, 4 och 8 §§. Bestämmelserna i 10 kap. 2 § gäller: Miljöfarlig verksamhet vars faktiska drift har pågått efter den 30 juni 1969. Verkningar av verksamheten pågår. Finns ett behov av att avhjälpa skador eller olägenheter som orsakats av verksamheten.

23. Slutkommentarer 2003-12-17. AB Kloster Fabriker överklagar beslutet.Ifrågasätter bl a saneringsbehovet, faktiska driften, skälighetsbedömningen, oklarheter i beslutet (eg. rekommendationer), stöd för vite, HSB nytta av föreskriven utredning m.m. 2004-06-09. MD upphäver beslutet med hänvisning till att bolaget inte kan åläggas ett efterbehandlingsansvaret (= utredningsansvar??). 2005-08-23. MÖD fastställer Länsstyrelsens föreläggande från den 26 nov. 2003.

24. Erfarenheter Kommunicera föreläggandet. Var tydlig med att ange behovet av sanerings-åtgärder. Ta fasta på sånt som är känt, undvik spekulationer. Föreläggandet måste vara noggrant preciserat annars faller det. Undvika att skriva ”rekommendationer”, ”vid behov” eller liknande i motiveringen. Bemöt bolagens yttrande i väl avvägd omfattning. Tid: ca 5 år. Omf: Detaljerad undersökning.

25. Projekteringsuppdrag • Saneringsuppdrag brukar bjuda på överraskningar. • En projektering kan aldrig bli bättre än underlaget för projekteringen. • Detaljerade undersökningar ger ett nästan heltäckande underlag. Avvikelserna i det faktiska utförandet blir i regel måttliga i förhållande till projekteringshandlingarna. • Skräckexempel är saneringen av Juneverkstomten/ Klosters Fabriker i Bankeryd där kalkylerade 1,2 Mkr blev 11,5 Mkr i utfall. TEKNISKA KONTORET

26. Slutsatser och allmänna synpunkter • Viktigt att tänka på vem som sätts att ansvara för ett uppdrag. Vi har alla olika styrkor och svagheter. Den som är sakkunnig eller kreativ är inte nödvändigtvis noggrann och systematisk. • De flesta konsulter jobbar som ”ensamföretagare” och det finns en uppenbar risk att uppdraget står och faller med den enskilde konsulten. • Kom ihåg att det är VU och/eller konsulten som är experterna och inte ni - d v s ni skall förutsätta att VU och/eller konsulten inte bara påtalar problem utan även kommer med motiverade förslag till lösningar. TEKNISKA KONTORET