300 likes | 799 Views
Läkemedelsberoende ur ett allmänläkarperspektiv. Erfarenheter från en beroendemottagning. Per Steneryd. Kodeinpreparat (svag opioid). T Kodein 25 mg T Panocod, Citodon, Treo Comp, Ardinex innehåller 30mg kodein 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg morfin s.c. Tramadol (svag opiat).
E N D
Läkemedelsberoende ur ett allmänläkarperspektiv. Erfarenheter från en beroendemottagning Per Steneryd
Kodeinpreparat (svag opioid) • T Kodein 25 mg • T Panocod, Citodon, Treo Comp, Ardinex innehåller 30mg kodein • 4 tabletter = 120 mg kodein = 12 mg morfin s.c
Tramadol (svag opiat) • Tradolan, Nobligan, Tiparol, Gemadol • Effekt både på opioidreceptorer och serotoninåterupptaget. (noradrenalin) • Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika som mer atypiska och serotonerga
Starka opioider • Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen) • Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm,Targiniq) • Ketobemidon (Ketogan, Petidin) • Fentanyl (Matrifen, Durogesicm.fl) • Buprenorfin (Subutex, Norspan,Temgesic)
Opiatabstinens • Gäspningar/svettningar/rinnande näsa • Illamående/kräkning/diarré/buksmärta • Influensaliknande värk/frossa • Sömnstörning/irritabilitet • Depression/nedsatt stresstolerans • Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas • Opiatinducerad hyperalgesi (OIH)
Bensodiazepiner • Diazepam (Stesolid) 5 mg • Oxazepam (Sobril, Oxascand) 15 mg • Alprazolam (Xanor) 0,5 mg • Klonazepam (Iktorivil) 0,25 mg • Lorazepam (Temesta) 1.0 mg • Nitrazepam (Mogadon, Apodorm) 2,5 mg • Flunitrazepam (Rohypnol) 0,5 mg
Bensodiazepinabstinens Oro Ångest Sömnstörning Minnesstörningar Trötthet Overklighetskänslor Nedstämdhet Koncentrationssvårigheter Värk i muskler/muskelkramper Överkänslighet för ljud och ljus Mag-tarm symtom
Vad händer om vi misstolkar detta? • Psykiska besvär med sömnstörning, depression, koncentrationssvårigheter, irritabilitet och ångest. • Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar, muskelsvaghet, muskelryckningar och tremor • Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar, smärtor, obstipation och diarré • Cirkulatoriska symtom som pulsstegring, blodtryckstegring och yrsel. • Svettningar,köldrysningar, feber, tårögdhet, rinnande näsa och gäspningar.
Beroende/addiction • Primär, kronisk sjukdom i hjärnans belöningsnätverk, motiverings- och minnessystem. • Dysfunktion i dessa ”circuits” visar sig biologisk, psykiskt, socialt och andligt. • Cykler av återfall och remission. Risk för progression, tilltagande funktionsstörning och förtida död
Beroende/addiction • Test. Rekreation. Adaptation. Kompulsion. • Individen strävar efter belöning/lindring genom substansanvändning eller vissa specifika beteenden. • Sämre kontroll över sitt beteende, craving (sug), svårt avstå • Nedsatt probleminsikt i sitt eget beteende och i relation till andra människor. • Tvångsmässighet.
Beroende/addiction • Beteendesyndrom där individens motivation domineras av anförskaffandet och bruket av en drog. • Motivational toxicity: försämring av förmågan att normala belöningar styr beteendet. Motivationshierarkin ändras. • Tillståndet kan åtföljas av ett fysiskt beroende • Alltid av ett psykiskt beroende. (Individen behöver substansen för att fungera normalt). • Utsättning leder till abstinens
Beroende som kriteriediagnos Minst 3 under en och samma 12-månadersperiod 1. Toleransutveckling 2. Abstinenssymtom 3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts. 4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket. 5. Drogbruket ägnas mycket tid. 6. Sociala aktiviteter påverkas negativt. 7. Drogbruket fortgår trots vetskap om att det orsakar fysiska eller psykiska besvär.
Missbruk • Avvikelse från kulturellt accepterad norm. • Social diagnos? • Psykotropa substanser • Kriteriediagnos: minst 1 av 4 sista 12 månaderna • Problem i skola/arbete • Risk för fysisk skada • Problem med rättvisan • Problem i socialt samspel
Läkemedelsberoende – en folksjukdom? • Kostnad 20 miljarder per år i Sverige • Läkemedel 1-2% enligt apotekstudier och enkätundersökningar • 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning • Ca 500 svåra fall i normalstort landsting/region • Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav 15 svåra med läkemedelberoende. Alkohol ytterligare 300 st.
Riskgrupper för beroende • Samsjuklighet: 30-50% av missbrukare har psykisk sjukdom. 20-30 % med psykisk sjukdom har missbruk/beroende • Personlighetsstörningar • ADHD • Kristillstånd • Kriminalitet • Långtidssjukskrivna
På beroendemottagningen(TILMA) • Öppenvårdsmottagning • Remiss från vården, socialtjänst eller egenremiss • Opiater • Sömnmedel • Bensodiazepiner • Läkare, sjuksköterskor från psykiatri och somatik, sekreterare • Ingår i Capiokoncernen.
Bedömningssamtal/Information/ASI intervju • Medicindagbok • Stabilisering • Substituera vid behov • Tar över förskrivningen • Trappningsschema • Ej höja trappad dos. (Ligga kvar längre vid behov)
Utbilda patienten. Skapa delaktighet. • Erbjuder information till anhöriga • Abstinensreduktion: Trygghet, kontinuitet, förutsägbarhet. • NADA-akupunktur • Toxprover vid start och avslutning och vid behov
Ej sjukskrivning • Lagom fysisk aktivitet • Eftervård erbjuds upp till 1 år • Återfallsprevention • Underliggande problematik tas om hand
Medicinering vid behov • Atarax mot ångest • Propavan, Theralen, Mirtazapin vid sömnbesvär • Betablockerare mot stresspåslag • SSRI, venlafaxin och mirtazapin vid depression • Antabus om alkoholproblematik
På vårdcentralen Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes • Vårdprogram • Checklistor • Beroendesjuksköterska? • Definiera, fånga upp, svårighetsgrad, behandlingsplanering, uppföljning, remittering vid behov. Upparbetade vårdkedjor
Förskrivningspolicy • Uppfatta all användning av beroendeframkallande mediciner som potentiellt riskabel/leda till vårdskada. • Skapa struktur, regler kring förskrivning, missbruk, beroende. Samsyn hos personalen. • Insättning: Läkarbesök. Diagnos, behandlingsplan, målsättning, utvärdering. Journalför. Patienten görs delaktig. Ange på ordinationen ”kan vara beroendeframkallande”, ”för korttidsbruk”.
Policy fortsättning • Rutiner för förnyelse av recept på beroendeframkallande mediciner. (Ej telefon?, ej iterering?) • Identifiera missbruk/beroende. Se mönster. Klinisk känsla. Passiv förskrivning. Se upp med riskgrupper. Dudit/Audit • Om missbruk/beroende föreligger. Diagnossätt. Färdig planering som aktiveras. Obs! Ta ej över ansvaret från patienten. Som vårdgivare ej bli medberoende.
Sammanfattning • Professionellt förhållningsätt • Förebygga beroendeutveckling • Känna igen beroende • Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått • Avslutande diskussion
Litteraturtips • Franck, Nylander (red). Beroendemedicin • B Wikander. Läkemedelsberoende , fakta och erfarenhet • M Heilig. Läkemedelsboken , Narkotikaavsnittet • H Ashton. Bensodiazepiner • L Saxon, P Wirbing. Återfallsprevention
TILMA Bedömningssamtal • Socialt stöd/instabilitet • Missbruk/beroende av alkohol-droger • Svår psykisk sjuklighet -suicidalitet • Somatisk sjuklighet • Praktiska aspekter • Motivation