Arbetsmiljön i framtiden?

1. Arbetsmiljön i framtiden?

2. Arbetsmiljöbegreppets utvidgning Arbetarskydd • Kemikalier (Cancer m.m.) • Belastningsergonomi • Psykosociala frågor Arbetsmiljö • Arbetsorganisation • Stress Arbetsliv

3. Utmaningar • 70-talet Kemikalier • 80-talet Ergonomi • 90-talet Psykosociala frågor • 00-talet Negativ stress/Arbetsorganisation 10-talet ? (Men något blir det !)

4. Några hörnstenar i det svenska arbetsmiljöarbetet - historiskt • Kvalificerad forskning • Företagshälsovård • Yrkesmedicinska kliniker • Facklig organisationsgrad legitimitet skyddsombud • Partssamverkan • Stark/progressiv ramlagstiftning • Kvalificerad tillsyn • Acceptans av sambandet bra arbetsmiljö – ökad produktivitet

5. Så här ser det ut Varje år avlider till exempel 100 personer på grund av att de utsatts för asbest. Det tragiska är att flera av dem är för unga för att ha jobbat med asbest innan det förbjöds. De har exponerats, vid rivningar eller ombyggnation, utan att ha anat att de utsatt sig för livsfara. På ett år skadas över 300 00 människor på sitt arbete så allvarligt att de blir sjukskrivna – var tredje mer än två veckor. Det här visar att det behövs fler inspektioner, inte färre, och mer forskning om hälsorisker, inte mindre.

6. Så här ser det ut Arbetare inom industrin är hårt drabbade av belastningsskador och löper högre risk än många andra yrkesgrupper att drabbas av långa sjukskrivningar och arbetsolyckor som leder till medicinsk invaliditet. Kvinnor som arbetar inom tillverkningsindustrin uppvisar mer än dubbelt så många sjukfall per år än genomsnittet. Belastningsskadorna är fortfarande höga bland arbetare. Kvinnor och män inom industrin har högst risktal när det gäller insjuknande i långa sjukfall, det vill säga längre än 90 dagars sjukskrivning. Inom industrin inträffar det i genomsnitt tre arbetsolycksfall per arbetsdag som leder till medicinsk invaliditet.

7. Arbetsmiljöverket Om tillsynen av arbetsmiljölagen ska kunna upprätthållas måste det finnas en myndighet som kan övervaka att arbetsgivarna tar sitt arbetsmiljöansvar och bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket behöver mer resurser för att kunna kontrollera att arbetsgivarna uppfyller sitt arbetsmiljöansvar. Regeringen har minskat Arbetsmiljöverkets resurser med 157,2 miljoner kronor.

8. Inspektion av arbetsmiljön

10. Arbetslivsinstitutet har lagts ner Det innebär att värdefull forskning inom arbetslivsområdet har splittras och försvagas. Den samordnade forskningen inom arbetsorganisation, ergonomi och belastning samt fysikaliska och kemiska hälsorisker försvinner. Det samma gäller Arbetslivsinstitutets utbildningar till exempel för personal inom företagshälsovården och fackligt förtroendevalda. Det är inte rimligt att regeringen satsar 20 miljoner på arbetslivsforskning på tre år samtidigt som parterna på arbetsmarknaden satsar 150 miljoner kronor per år på arbetslivsforskning via AFA Försäkring.

11. Medlen till funktionsutbildning av skyddsombud, bolagsstyrelserepresentanter och för EU-bevakning har tagits bort. Medlen till funktionsutbildning av skyddsombud, bolagsstyrelserepresentanter och för EU-bevakning togs bort när Arbetslivsinstitutet las ner. I och med regeringens beslut om att lägga ner Arbetslivsinstitutet så försvann de fackliga organisationernas medel för funktionsutbildning av skyddsombud, huvudskyddsombud och regionala skyddsombud. För LO:s del rör det sig om 10 miljoner kronor. Det kommer resultera i att skyddsombuden får sämre utbildning och får därigenom svårare att ställa krav på arbetsmiljöförbättringar, vilket leder till ännu sämre arbetsmiljöer.

12. Svenskt Näringslivs attack på skyddsombuden

13. Det här vill Svenskt Näringsliv • Att det ska bli betydligt lättare för arbetsgivare att ställa krav på individuellt skyddsansvar och att vidta åtgärder gentemot anställda som inte rättar sig efter gällande regler. • Att individens eget ansvar att medverka och delta i arbetsmiljöarbetet samt hans skyldigheter att följa interna skyddsregler lyftas fram och t o m stärkas. • Att ett undantag bör införas i förhandlingsreglerna i MBL, med innebörden att förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren inte föreligger om viss fråga behandlas i formell ordning enligt AML. • Att det vore önskvärt att Arbetsmiljöverket i befogade fall agerar direkt mot arbetstagare.

14. Det här vill Svenskt Näringsliv • Att lagstiftaren gör ett förtydligande uttalande om att förelägganden från Arbetsmiljöverket ska kunna ges mot enskilda arbetstagare. • Att det måste finnas uttalade skyldigheter för skyddsombudens del. • Att Arbetsmiljölagen bör innehålla en uttrycklig bestämmelse om att regionala skyddsombud i god tid ska anmäla besök till arbetsgivaren.

15. Det här vill Svenskt Näringsliv • Att det inte bör finnas någon rätt att utse regionalt skyddsombud för arbetsställe där lokalt skyddsombud finns • Att det bör finnas en uttrycklig reglering i Arbetsmiljölagen om att skyddsombud ska utses av arbetstagarna om det kollektivavtalsbundna facket inte utser sådant ombud. • Att det vore önskvärt med ett skadeståndsansvar för skyddsombud i såna situationer där stoppningsrätten använts uppenbart utan fog.

16. Så här ser det ut

17. Så här ser det ut inom industrin Skyddsombudsstopp enl. 6 kap 7 § AML 2005               4 2006               3 2007               2 2008               5 Begäran om ingripande enl. 6 kap 6a § AML 2005 22 2006 22 2007 30 2008 18 Inom IF Metall finns det 14 494 skyddsombud (100914) och sammanlagt ca 90 000 skyddsombud inom LO, TCO och Saco. Det innebär att skyddsombuden lägger extremt få stopp och begäran om ingripanden från Arbetsmiljöverket.

18. Företagshälsovårdens förebyggande arbete behöver stärkas

19. Avtalskrav En kvalitetssäkrad företagshälsovård som är företags- eller branschanpassad kan utgöra en viktig resurs för företagen och de anställda i det gemensamma arbetet med att förbättra arbetsmiljöerna och därmed bidra till ökad hälsa, bättre produktionsresultat och ekonomisk utveckling. Skrivningarna angående företagshälsovård måste stärkas så att alla får tillgång till partsgemensam, kvalitetssäkrad företagshälsovård som arbetar med förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabilitering.

20. IF Metall vill stärka företagshälsovårdens förebyggande arbetsmiljöarbete via avtal IF Metalls uppfattning är att företagshälsovården först och främst ska arbeta förebyggande, ha fokus på arbetsplatsen, ha den kompetens och de resurser som behövs för att utföra kvalificerade riskbedömningar samt vidta eller föreslå åtgärder. De mindre företagens förutsättningar ska beaktas då behovet av företagsanpassade tjänster där är särskilt betydelsefullt.

21. IF Metall vill stärka företagshälsovårdens förebyggande arbetsmiljöarbete via avtal Kollektivavtalen om företagshälsovård måste stärkas så alla får tillgång till en partsgemensam, kvalitetssäkrad företagshälsovård som arbetar med förebyggande arbetsmiljöarbete och tidig rehabilitering. Vi måste förtydliga att företagshälsovården är en partsgemensam resurs allt ifrån upphandling till ägandet av resultaten. Företagshälsovårdens inriktning och innehåll behöver anpassas till de arbetsmiljö- och ohälsoproblem som finns i dagens arbetsliv. Målsättningen är att fler arbetstagare får tillgång till en kvalitativt bra företagshälsovård som är neutral och arbetar för både arbetsgivare och arbetstagare.

22. Definition av företagshälsovård • Med företagshälsovård menas verksamhet som: • syftar till utveckling av goda arbetsförhållanden och god hälsa inom arbetslivet • verkar inom förebyggande arbetsmiljöarbete, hälsa samt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen • arbetar för att främja arbetsförhållandena, förebygga risker i arbetsmiljö och arbetsorganisation, förebygga sjukdomar som påverkar arbetsförmågan i anslutning till eller som följd av arbete samt stärka rehabilitering och återgång i arbete • har kompetens för att identifiera och analysera samband mellan arbetsmiljö, organisation, hälsa och produktivitet samt att beskriva konsekvenser av analyserna grundat på ett organisationsperspektiv

23. Definition av företagshälsovård Med företagshälsovård menas verksamhet som; • har yrkesutbildade personer med specialistkompetens eller motsvarande inom områdena arbetsmiljö medicin, teknik, beteendevetenskap, ergonomi, arbetsorganisation, ledarskapsfrågor och produktionssystem för förebyggande arbete • har medarbetare som verkar på ett professionellt oberoende sätt gentemot arbetsgivare och arbetstagare.

24. Fokus arbetsplatsen individen Kompetens arbetsmiljöingenjörer beteendevetare ergonom/sjukgymnast företagssköterska företagsläkare Innehåll riskanalys åtgärd/behandling företagskontakter myndighetskontakter Struktur i första hand oberoende konsult Kriterier för val av företagshälsovård

25. Regeringsbeslut om statliga bidrag Regeringens har beslutat om ett statligt stöd till företagshälsovården. Beslutet ligger i linje med det som IF Metall har beslutat om i riktlinjerna för arbetet med företagshälsovård. I riktlinjerna framgår det att en av åtgärderna som behövs för att stärka företagshälsovården och dess utbyggnad är att det införs ett statligt bidrag till företagshälsovården.

26. Regeringsbeslut om statliga bidrag Stödet som regeringen beslutade om i december 2009 är i fyra delar: • Grundbidrag om högst 100 kronor per ansluten anställd (200 kronor för små arbetsgivare (mindre än 20 anställda)). • Tilläggsbidrag för läkarbesök och en bedömning av den anställdes arbetsförmåga om högst 350 kronor per besök. • Tilläggsbidrag för koordinerande insatser för den anställdes återgång i arbete och arbetsanpassning under de första 45 dagarna av en anställds sjukfall. Bidraget uppgår till högst 4 500 kronor per insats eller högst antalet anslutna anställda x 0,016 x 4 500 kronor. • Stöd lämnas även för medicinsk service med ett belopp som högst motsvarar antalet anslutna anställda x 100 kronor. Enligt regeringen är syftet med satsningen att stärka den företagsnära sjukvården och erbjuda sjukskrivna tidiga åtgärder för återgång i arbete.

28. Fakta Sammanlagt omkom 49 personer i arbetsolyckor under 2009. Av de omkomna var fem egenföretagare, alla inom jord- och skogsbruk. Åtta är utländska medborgare, varav sex är de sjömän som omkom vid en förlisning på Västkusten i juli. Det är en klar minskning i byggsektorn, i jord- och skog och transporter. Men i tillverkningsindustrin är det en ökning (från 10 personer 2008 till 11 personer 2009). Hittills i år (101031) har 48 personer omkommit. Det är 11 personer mer än vid samma tidpunkt 2009.

29. Dödsolyckor i arbetet 1955-2009 efter kön. Arbetstagare Källa: AV/ISA

30. Tänk på det här i det förebyggande arbetsmiljöarbetet • Arbetsmiljöarbetet ska uppmärksammas systematiskt i det dagliga arbetet. • Skyddsronder ska genomföras regelbundet, minst var tredje månad. • Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan mellan fack och arbetsgivare. • Alla tillbud (Oj!) och olyckor (Aj!) ska anmälas, åtgärdas och följas upp. • Både arbetsledare och skyddsombud ska ha grundläggande arbetsmiljöutbildning samt anpassade vidareutbildningar.

31. Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM – vem gör vad? • Arbetsgivaren har huvudansvaret. • Skyddsombudet driver på och är med vid genomförandet. •  De anställda deltar. • Företagshälsovården är expertresurs.

32. Vad ska man tänka på som skyddsombud? • Det är viktigt att direkt efter det att en olycka har hänt, dokumentera, fotografera och intervjua berörda personer samt vittnen. Minnet är en färskvara och man glömmer alltför fort detaljer som senare visade sig vara viktiga i utredningen. • Intervjua skyddsombud på arbetsplatsen om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar och om gällande rutiner och regler har följts. Ofta glömmer man bort skyddsombudet som dagligen arbetar med arbetsmiljöfrågorna och som kan tillföra viktig information om vad som kan tänkas vara orsaken till olycksfallet. •  Gå igenom och se om liknande olycksfall och tillbud tidigare inträffat på arbetsplatsen och som därmed kan visa på brister i det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet. Allt för att kunna säkerställa och åtgärda dessa brister.

33. Vad ska man tänka på som skyddsombud? • Vid allvarliga olyckor måste man spärra av området för att kunna säkra eventuella bevis på plats. • Vid allvarliga olycksfall måste alla berörda ges tillfälle att så fort som möjligt få prata ut om det som hänt. • Som skyddsombud ska vi alltid kräva att en ordentlig utredning och dokumentation görs för att dels kunna bevisa eventuellt framtida lyte och men för den drabbade men också för att kunna säkerställa orsaken till olyckan och att rätt åtgärder görs för att förhindra att det kan hända igen. • Reaktionen och upplevelsen kan variera och en del kan därför behöva träffas fler gånger för att få möjlighet att bearbeta händelsen. Professionell hjälp kan då också behövas.

34. Det här gör IF Metall Insändare Underlag till insändare som kan skrivas om och vinklas till lokala förutsättningar är utskickade i organisationen och finns på medlemsportalen. Debattartikel Debattartikel ”Nolltolerans mot döden på jobbet!” i Arbetarskydd nr 1 den 29 januari Dagens Arbete Artikel om dödsolyckor i Dagens Arbete nr 2 den 4 feb info: Artikel om hur allvarliga arbetsolyckor kan förebyggas i info: nr 2 den 8 februari Artikel om en dödsolycka i info: nr 3 den 1 mars

35. Det här gör IF Metall Webbnyhet     Webbnyhet den 8 februari, tips till skyddsombuden, debattartikeln från Arbetarskydd samt en affisch om Nolltolerans mot dödsolyckor. Medlemsportalen LOs material ”Skarpt läge” och PP material läggs ut på medlemsportalen den 8 februari. Materialet kan användas på utbildningar av skyddsombud, huvudskyddsombud, regionala skyddsombud och fackligt förtroendevalda med förhandlingsmandat.

36. Det här gör IF Metall Tyst minut Om det värsta skulle hända att någon av IF Metalls medlemmar skulle avlida i en arbetsolycka så uppmanar vi att det genomförs en tyst minut eller att vi på någon annan lämplig sätt hedrar minnet av den avlidne. Det kan ske på utbildningar, seminarier, årsmöten, på arbetsplatser eller på andra ställen som är passande. Om vi tvingas till en sådan aktivitet så är det bra om lokalpressen informeras. Syftet med det är att uppmärksamma dödsolyckan och skapa opinion så vi förhindrar att det händer igen. Utbildning LO genomför en central arbetsmiljökurs under hösten 2010 om hur allvarliga arbetsolyckor kan förebyggas, utredningsteknik i samband med arbetsolyckor osv. Allt med utgångspunkt från LO-skriften ”Skarpt läge”

37. Läs mer Skyddsombud – en handledning Handledningen är en introduktion och en praktisk vägledning för de som blivit utsedda till skyddsombud och innehåller användbara tips och råd för skyddsombuden i deras uppdrag. Handledningen kommer även att finnas med i skyddsombudsväskan. Skarpt läge, Riktlinjer för fackligt agerande vid arbetsplatsolyckor En arbetsplatsolycka är skarpt läge – och då gäller det för facket att vara på plats och börja arbeta omedelbart. I skriften finns ett antal handfasta råd och anvisningar för organisation och rutiner kring allvarliga arbetsplatsplatsolyckor. Skriften kan användas som referensmaterial och inspiration i det fackliga arbetet vid en arbetsplatsolycka och när det inträffade är av så allvarlig karaktär att det kan finnas skäl att misstänka ett arbetsmiljöbrott. ”Skarpt läge”, checklistor och brevmallar finns att hämta på Medlemsportalen.

38. Handlingsplan IF Metalls arbetsmiljöarbete

39. Åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet och skyddsombudens roll Med anledning av åtalet och domen mot skyddsombudet i Umeå och Svenskt Näringslivs krav på förändringar av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen har IF Metall gjort följande: • Förbundsmeddelande om åtalet, domen och IF Metalls syn på domen • Information på hemsidan, medlemsportalen och Lotus Notes

40. Åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet och skyddsombudens roll Verksamhet för att stärka det lokala arbetsmiljöarbetet: • ”Stärkt lokalt arbetsmiljöarbete”, startade den 1 oktober 2009. Utbildningar för att stärka skyddsombuden: • Frågan om skyddsombudens roll och ansvar tas upp till diskussion på handledarträffen den 30 september 2009, på utbildningen för huvudskyddsombud och skyddskommittéledamöter den 6-8 oktober 2009 och på RSO-träffarna vecka 41-44 2009.

41. Åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet och skyddsombudens roll Skyddsombudsmärken – IF Metall Kostnaderna är: Tygmärke: 14 kronor/styck + frakt Metallmärke: 48 kronor/styck + frakt Märkena beställs från Svenska Medalj via telefon 016-13 73 00 eller via e-post: anna@svenskamedalj.se. Kontaktperson är Anna Wandell.

42. Åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet och skyddsombudens roll • Material för att stärka skyddsombuden: • Skyddsombud – en handledning • Vad gör skyddsombudet? • Skyddsombudsmärken – IF Metall • Reviderat Checklistan – Ett hjälpmedel för skyddsombuden • Reviderat Protokoll för skyddsrond för lokal och regional skyddsverksamhet • Reviderat IF Metalls arbetsmiljöprofil – ett verktyg för systematiskt Arbetsmiljöarbete • Arbetslös – en kris för många • Riktlinjer för arbetet med företagshälsovård • Riktlinjer för arbetet med rehabilitering • Förslag på lokalt arbetsmiljöavtal för småföretag • Skyddsombudets rättigheter – och nyheter i arbetsmiljölagstiftningen

43. Åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet och skyddsombudens roll Affischer: • Svenskt Näringslivs attack på skyddsombuden • Stöd våra skyddsombud • Arbetsmiljöproblem? – Så här gör du • Nolltolerans mot dödsolyckor på arbetsplatserna • Ditt skyddsombud • Ditt huvudskyddsombud • Ditt regionala skyddsombud

44. Debattartiklar för att stärka arbetsmiljöarbetet och skyddsombudens roll • Arbetsgivarna riskerar konflikt om arbetsmiljön, DN debatt 090622. LO och samtliga LO-förbund • God hälsa är lönsamt, Arbetarskydd 091106. Lea Skånberg • Facken måste gå till offensiv mot Svenskt Näringsliv, LO tidningen 091127. Veli-Pekka Säikkälä och Lea Skånberg • Sämre bemanning ökar riskerna för IF Metallare, Du&jobbet 091208. Lea Skånberg • Vi tänker bidra till att stoppa dödsolyckorna, Arbetarskydd 100129. Veli-Pekka Säikkälä och Lea Skånberg • Vi behöver krafttag för att förbättra arbetsmiljön, DN debatt 100611. LO och samtliga LO-förbund • Nolltolerans mot döden på jobbet, GP 100907. Stefan Löfven och Sven-Erik Österberg • S och IF Metall i handslag för jobben, Dalademokraten 100910. Stefan Löfven och Tomas Östros • Det är vi som står på arbetarnas sida, 100915. Stefan Löfven och Mona Sahlin

45. Åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet och skyddsombudens roll Partsgemensamma material via Prevent: • Bättre arbetsmiljö Motorbranschen • Systematiskt arbetsmiljöarbete Motorbranschen • Bättre arbetsmiljö Gruvindustrin • Systematiskt arbetsmiljöarbete Gruvindustrin (pågår) • Bättre arbetsmiljö Stålindustrin (pågår) • Truckutbildning (pågår) • Säkert truckarbete • Säkra materiallyft • Säkra personlyft

46. Långsiktig handlingsplan Elmia arbetsmiljö den 18-20 maj 2010 LO kommer presentera en arbetsmiljöstrategi på skyddsombudsträffen den 19 maj.

47. Arbetsmiljön i framtiden!

48. Grupparbete • Hur kan vi stärka skyddsombuden? • Vad kan du göra? • Vad kan klubben göra? • Vad kan avdelningen göra? • Vad kan förbundskontoret göra?