140 likes | 312 Views
Äldre IT-användare och tillgänglighet. Marie Sjölinder. Innehåll. Åldersskillnader i datoranvändande Forskningsfrågor Studier Gränssnittsdesign för äldre Nästa generations äldre IT-användare. Åldersskillnader i datoranvändande.
E N D
Äldre IT-användare och tillgänglighet Marie Sjölinder
Innehåll • Åldersskillnader i datoranvändande • Forskningsfrågor • Studier • Gränssnittsdesign för äldre • Nästa generations äldre IT-användare
Åldersskillnader i datoranvändande • Åldersskillnader relaterade till användande av datorer och gränssnitt • Det blir svårare att lära sig att använda ny teknik(Mead et al, 2000) • Det tar längre tid (eller blir fler fel) för äldre som utför datorrelaterade uppgifter(Kubeck et al, 1999; Mead et al, 2000) • Kan förklaras av åldersförändringar i: • Kognition • Perception • Fysik/motorik • Inlärningsförmåga • Bakgrundsfaktorer (dator- och Internet vana mm) • Fokuserat oss på kognition och bakgrundsfaktorer
Kognition, datorvana och åldrande • Kognitionen försämras med stigande ålder - det blir svårare/tar längre tid att: • Hantera stora mängder information • Hantera komplex information(Kubeck et al., 1999) • Sortera ut för uppgiften relevant information(Morris & Venkatesh, 2000) • Skapa sig en översiktsbild av en omgivning(Lipman and Caplan, 1992) • Liten eller ingen vana vid datorer: • Är generellt sett vanligare bland äldre(Dyck and Smither, 1994) • Påverkar inlärning (datorrelaterad) i större utsträckning för äldre än för yngre(Kelly and Charness, 1995)
SENAVSEniorer och NAVigering i elektroniska rymder • Hur hjälpfunktioner och navigeringshjälpmedel ska vara utformade för att underlätta för äldre • Hur information och tjänster ska presenteras så att de blir lättanvända och lättnavigerade. Olika sätt att representera informationsrymden - två Internet livsmedelsbutiker • Hierarkisk textbaserat gränssnitt • 3D gränssnitt • Vilka kognitiva faktorer och åldrande som är relaterade till datoranvändande/navigering • Spatial förmåga - försämras med stigande ålder och är relaterad till navigering i informationsrymder
Hierarkisk studie • Frågeställningar • Vilka är åldersskillnaderna i en ”traditionell” on-line livsmedelsbutik? • Är vissa typer av uppgifter svårare för äldre än för yngre? • Hur påverkar bakgrundsfaktorer som utbildning, dator- och Internetvana? • Hur påverkar spatial förmåga lösandet av uppgifterna (mental rotation och spatial visualisering)? • Metod • Deltagare: 24 äldre (60-77 år) och 24 yngre (20-30 år) • Två inköpslistor - en lätt (varor som man handlar varje dag) och en svår (veckohandel med lite mer udda varor) • Mått - tid och klick (per löst deluppgift/hittad vara)
Hierarkisk studie - resultat • Äldre längre tid • Äldre längre tid med de svårare uppgifterna • De äldre med låg dator- och Internetvana spenderade mer tid än de yngre användarna med låg dator- och Internetvana • Äldre användare besökte oftare samma sida flera gånger (även Meyer et al., 1997) • De med låg spatial förmåga (spatial visualisering) spenderade mer tid på uppgifterna
3D studie • Frågeställningar • Hur ser åldersskillnaderna ut i en 3D-miljö (större eller mindre)? • Är äldre hjälpta av en översiktskarta som navigeringshjälpmedel? (Finns studier som visar att de inte är det(Caplan & Schooler, 1990) • Skapar de äldre användarna en mental översikt av 3D-rymden? • Hur fungerar det för äldre att ”förflytta” sig i en 3D-miljö? • Metod • Deltagare: 24 äldre (59-76 år) och 24 yngre (21-31 år) • Löste uppgifter/handlade från inköpslistor både med och utan översiktskarta • Mått: • Tid och antal klick • Skattning av var objekt var placerade (bra/dålig översikt) • Spatiala test (mental rotation, spatial visualisering) • Frågeformulär
3D studien - resultat • Äldre behövde längre tid (och flera klick) på sig att hitta rätt/lösa uppgifterna • Ingen skillnad mellan åldersgrupperna med avseende på med eller utan översiktskarta (något längre tid med översiktskartan för båda grupperna) • Äldre hade svårare att bedöma/minnas var objekt var placerade - ritade ut dem längre ifrån sin faktiska positioner • Äldre tyckte också själva att de hade en sämre känsla av åt vilket håll objekt var placerade • Stämmer överens med resultat från navigeringsstudier på ”verkliga” omgivningar där äldre har svårare att skapa översiktskunskap • De äldre tyckte att det var svårare att lära sig att gå framåt och att vrida sig
Jämförelse mellan hierarkisk och 3D Tid per uppgift (minuter) • Större åldersskillnader med • 3D gränssnittet (tid - men även klick) • Kan vara viktigt med enkelt • gränssnitt - kan bli för mycket • information samtidigt för äldre • Men: • De äldre var mer ovana vid 3D-miljöer • Kan vara en trevlig upplevelse om man inte kan besöka en vanlig livsmedelsaffär • Roterande översiktskarta (om någon)
Design som underlättar för äldre • Minska komplexiteten - begränsa mängden information • Presentera (för målgruppen) relevant information vid en sökning(Fink et. al, 1998). T ex. rekommendationssystem - baserat på vad andra ”liknande” användare valt/gjort • Stöd för de äldre i inlärningsprocessen • Äldre (datorvana) som fått träning har lättare att lösa komplexa uppgifter samt är mer benägna att utnyttja en översikt (Meyer et al., 1997) • Inlärning som stödjer “djupbearbetning” av information - övningsuppgifter med feedback, möjlighet att arbeta tillsammans etc. • Navigeringsstöd • Länkar som ändrar färg när de blivit besökta - stöd för minnet angående vilka platser man besökt tidigare eftersom äldre oftare tittar på samma sida flera gånger. • Öka möjligheten att skapa sig en översikten över informationsrymden. Tydliggöra var i informationsrymden användaren befinner sig - vilken del av webbsidan eller vilket steg i en process (olika färger eller layout hos olika delar av ett system eller en webbsida) • Icke spatiala navigeringshjälpmedel • Social navigering - man kan ”se” och fråga andra användare
Framtida IT-användning bland äldre • Framtida äldre IT-användare inga åldersskillnader med avseende på vana etc. - men sättet av bearbeta information förändras • Mobila IT-tjänster på små apparater - blir kognitiva och motoriska åldersförändringar en ännu viktigare faktor? • Handhavande - små knappar, små gränssnitt (syn, motorik) • Svårt att navigera, komplexa menyer • ELMO - Elderly people in the mobile age • Funktionalitet - mobiltelefon (använda knappar, ändra textstorlek) • Användande av WAP-tjänster • Vilka tjänster som är relevanta för denna målgrupp • Behov av nya tjänster - men även krav på dess användbarhet och tillgänglighet sett ur denna grupps perspektiv marie@sics.se www.sics.se/humle/projects/senav www.sics.se/humle/projects/elmo