210 likes | 772 Views
Teknikdidaktisk forskning och undervisning: några exempel. Jonas Hallström, forskningsledare TekNaD, ISV samt CETIS, Linköpings universitet. Ämnesdidaktisk forskning Didaktikens grundfrågor. VAD ska undervisas/läras? HUR ska detta undervisas/läras? VARFÖR ska detta undervisas/läras?
E N D
Teknikdidaktisk forskning och undervisning: några exempel Jonas Hallström, forskningsledare TekNaD, ISV samt CETIS, Linköpings universitet
Ämnesdidaktisk forskningDidaktikens grundfrågor • VAD ska undervisas/läras? • HUR ska detta undervisas/läras? • VARFÖR ska detta undervisas/läras? • VAR någonstans ska man undervisas/lära? • Med VEM ska man undervisas/lära? • NÄR ska man utmanas i sitt lärande? • MED HJÄLP AV VAD ska man undervisas/lära? (Selander, 2010)
Teknikdidaktisk forskning – en översikt • Internationellt sett är det som kallas Technology Education Research ett dynamiskt forskningsområde. Forskningen är “väl utvecklad, differentierad och dynamisk” (Hagberg & Hultén, 2005) vad det gäller ex. institutioner, konferenser och tidskrifter.
Svensk teknikdidaktisk forskning Forskning inom teknikens didaktik i Skandinavien var länge begränsad. Hagberg & Hultén gjorde följande analys 2005: • Några enstaka avhandlingar har publicerats, ex. om svensk teknikutbildning i relation till demokrati och genus, barns lärande i och intresse för naturvetenskap och teknik.
Svensk teknikdidaktisk forskning • Det har hittills mest handlat om punktinsatser. • Bristen på seniora forskare är stor, ex. finns ingen professur i teknikdidaktik. • Låg grad av internationell publicering i ledande tidskrifter och på konferenser.
Svensk teknikdidaktisk forskning sedan 2005! Flera avhandlingar har lagts fram, fr.a. inom FontD: • Eva Blomdahl (2007), • Lars Björklund, Magnus Hultén, Veronica Bjurulf (2008), • Claes Klasander (2010), • Maria Svensson (2011), • Per Norström (lic. 2011), • en ny Skandinavisk tidskrift har startats: NorDiNa, • den internationella publiceringen har ökat kraftigt, t.ex. i ITDE.
Svensk teknikdidaktisk forskning – sedan 2005! • Nya forskningsbaserade antologier/läromedel av seniora forskare: • Världens gång – teknikens utveckling (LiU) • Teknikdidaktik (KaU) • På spaning efter teknisk bildning (GU), • CETIS anordnar årliga forskningsseminarier för teknikdidaktiska forskare vid Rockelstad slott, med internationell medverkan, • regelbunden forskningsinformation till CETIS nätverk av lärarutbildare.
Svensk teknikdidaktisk forskning – sedan 2005! • FontD/TekNaD har tagit och kommer att ta in flera nya doktorander och licentiander med teknikdidaktisk inriktning. • Forskarskolan TUFF i samarbete mellan SU, KTH och Högskolan i Gävle. Forskarskola med fr.a. licentiander. • Det finns numera två professorer i teknikdidaktik (GU och KTH) och flera docenter.
Svensk teknikdidaktisk forskning – sedan 2005! • Ökat svenskt deltagande i internationella konferenser, ex. TERC, Australien (2004; 2010; 2012), PATT (2007, 2009, 2011), TENZ, NZ (2007) m.fl. • CETIS och KTH håller i årets PATT-konferens i Stockholm, 26-30 juni.
Svensk teknikdidaktisk forskning – sedan 2005! Några utvecklingslinjer: • Teknikens utbildningshistoria • Teknikens ämnesinnehåll, t.ex. tekniska system, teknikhistoria • Teknikens undervisningspraktik • Teknik som kunskapsområde
Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping • Vi har ett kurspaket om fyra 15 hp-kurser i det som i 01:ans lärarutbildning kallades inriktning och nu kallas ämne i ämneslärarutbildningen: Teknikens väsen, Teknikens ändamål och metoder, Teknikens komponenter och system och Teknik och design.
Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping • I fördjupningen har vi ytterligare kurser som är inriktade mot gymnasiet. Detta är det svåraste med tanke på hur specialiserad tekniken är i gymnasiet och det stora utbudet kurser som finns på t.ex. Teknikprogrammet. • ”Lite av varje eller mycket av lite”? Vi har valt det förra!
Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping • Kurserna som finns mot gymnasiet är: Teknik, produktutveckling & miljö samt Tekniken i kommunikationssamhället (el. examensarbete).
Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping • De moment som vi tycker är centrala för tekniken har vi valt ut både mot bakgrund av forskning inom teknikdidaktik, –filosofi, –historia och –sociologi, och det som står i kursplanerna i skolan, först Lpo 94/Lpf 94 och nu Lgr 11/Gy 11.
Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping Teknikdidaktik mot grundskolan handlar inte om ingenjörsutbildning utan teknisk allmänbildning.
Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping Teknikens väsen- Vad är teknik?- Hur utvecklas tekniken? - Grundläggande tekniska lösningar, olika material- Teknik utanför klassrummets väggar, ex. museer, industrilandskapet Teknikens ändamål & metoder - Framgångsrika tekniska lösningar: styr & regler, elektronik, hydraulik - ”Tekniska misstag”- Teknisk kunskapsutveckling- Teknikdidaktisk forskning om attityder och begreppsbildning
Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping Teknikens komponenter & system- System: definition, avgränsning, omgivning, aktörer etc.- Olika exempel som kärnkraft, el, vatten & avlopp mm.- Teorier om tekniska system och forskning om tekniska system i undervisningen- Fördjupning i valfritt system Teknik & design- Vad är design och designprocessen?- Designhistoria- Eget designprojekt- Design i undervisningen
Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping Teknik, produktutveckling & miljö- Olika teorier och förhållningssätt till teknik, design och teknisk förändring- CAD-uppgift- Miljö och producentansvar mm Examensarbete i teknik- Forskningsproduktion, dvs samla in eget empiriskt material Teknik i kommunikations-samhället
Kurserna bygger på ett kärninnehåll i skolans teknikämne (enl. kursplanen), men också forskning inom teknikdidaktik, -filosofi, -sociologi, -historia etc., ex. vad det gäller teknikens väsen, teknikens historiska utveckling, tekniska system, teknik och hållbar utveckling.
Sammanfattningsvis så är teknikdidaktik:- ett ämnesdidaktiskt forsknings-område om teknik i förskola, skola, gymnasium & lärarutbildning.- en knippe ”verktyg” för att förstå teknikundervisning på olika nivåer.