Download
1 / 20
200 likes | 423 Views
Den hermeneutiska metoden. Det finns ingen objektiv, social verklighet där ute. Istället menar förespråkare för den här inriktningen att människor har en delad förståelse av verkligheten. Den vetenskapliga metoden
E N D
Den hermeneutiska metoden Det finns ingen objektiv, social verklighet där ute. Istället menar förespråkare för den här inriktningen att människor har en delad förståelse av verkligheten. Den vetenskapliga metoden Det finns en objektiv, social verklighet där ute som inte bara en spegling av forskarens eller subjektens sinne.
Den hermeneutiska metoden Det bästa vi kan göra är att försöka förstå och beskriva den här delade förståelsen av verkligheten. Vi lär oss om verkligheten genom att möta andra människor. Den intersubjektiva sanningen av världen är det centrala. Den vetenskapliga metoden Den här verkligheten kan studeras utan ”bias” (partiskhet/fördomar). Man får göra sitt bästa för att kontrollera den förutfattade kunskap man bär med sig in i forskningen. Det är viktigt att forskaren inte påverkar de människor han/hon studerar och att människorna inte heller påverka forskaren.
Den vetenskapliga metoden Exempel på teoretiker som förespråkar det här perspektivet är Sigmund Freud och Marvin Harris. De menar att det finns omedvetna strukturer som de vi studerar inte är medvetna om. Det är bara forskaren som kan förstå hur dessa undermedvetna strukturer påverkar våra informanters beteende. Anledningen till att forskaren kan se dessa strukturer, som informanterna inte själva är medvetna om, är att man som forskare använder samma vetenskapligt exakta och systematiska metoder som en fysiker.
Den vetenskapliga metoden Teori forma en hypotes välja variabler definiera variabler planera ett forskningsfält välja ut exempel samla data analysera data testa hypotesen tolka resultaten en ny, eller i alla fall, modifierad teori…
Den hermeneutiska metoden Här hämtar man sitt material genom att studerar människors beteenden och/eller diskurser. Dialogen är därför central för förståelsen och inhämtandet av kunskap. I den här processen tvingas man bryta ner sina egna mentala strukturer och den egna förståelsen för att sedan, via samtal (som har karaktär av förhandling) komma fram till en ny sanning. ”Bias” (partiskhet/förutfattade meningar) är viktigt här eftersom det skapar en intern konflikt, en slags kognitiv dissonans inom forskaren. Men den här konflikten kan också vara extern så till vida att man som forskare inte förstår, eller inte är överens med, de man studerar. Oavsett konfliktens natur (om den är intern eller extern) så är det viktigt att komma fram till en överensstämmande förståelse. Just detta är centralt för den här metoden.
Den hermeneutiska metoden Datainsamling tolkning läggs till vår förståelse av helheten
Antropologens frågor stimulerar till ny förståelse och tolkning av världen… (vi är själva en del av processen) FRÅGA SVAR REFLEKTION FÖRÄNDRAR FÖRSTÅELSEN KOMMUNICERA MED ANDRA NY GEMENSAM FÖRSTÅELSE EXPANDERAD FÖRSTÅELSE AV SIG SJÄLVA OCH VÄRLDEN
Antropologi: en tolkande vetenskap • Dialog, intersubjektivitet • Det som händer mellan människor, inte nåt som finns där ute och som de dumma informanterna inte är medvetna om.
Maktaspekten • Informanternas makt: undvikande/avslutande, förhandlande, deltagande – förståelse. Pröva ”sanningarna”= informanternas makt. Tabu, ointresse, inte få fler kontakter. • Antropologens makt: val av informanter (allas röster representativa), äger insamlade data, skrivandet av rapporten, liknande argument stil/ton/hur man porträtterar – ej deras kontroll • Delad makt: Kopior av utkast att läsa – kommentera, ifrågasätta tolkningar = evaluering/delaktighet. Delad makt – i något som ska bli offentlig.
Tillit • Bygga förtroende • I gruppen/med antropologen. Öppenhet – kan vara problematiskt (det kan finnas logistiska/praktiska, politiska, kulturella problem – vågar man vara öppen om kulturellt känsliga saker som andra kan läsa?)
Två processer • Hur informanterna kommunicerar och förklarar för varandra; hur informanterna kommunicerar och förklarar för antropologen. Intrakulturell kommunikation (mellan medlemmar) • Hur homogent är detta? Delade värderingar, praktiker, många individuella skillnader. Interkulturell kommunikation (mellan olika kulturella grupper)
UTMANING • Matcha olika horisonter (de som undersöker/de som undersöks). • Något som någon säger somutmanar din förståelse av gruppens världsbild. Din horisont matchar inte deras och du måste omformuleradin horisont så att den kommer närmare deras. Du måstelösa utmaningen. Hur? Genom att fråga… • Värderingar: bra/dåligt, roligt, vackert, tillåtet/förbjudet, destruktivt, kort sagt: vad som är viktigt, visar sig i kategorier (”vi som tycker lika”/delar värderingar).
BIAS – fördomar/partiskhet • Vi har kulturell, politisk och personlig ”bias” – det är en del av hur vi strukturerar vår världsbild.
Som både behövs för vår förståelse av andra och oss själva…
Men hur motverka vi att vår ”bias” påverkar vår syn på de andra? Att vi misstolkar dem?
Svaret är: Reflexion, självanalys, skepticism (mot sig själv). Vi motverkar det genom att ifrågasätta oss själva.
Man kan… skriva journal över sina förutfattade idéer, känslor, maktkamper… • Man kan försöka se sin ”bias” i förväg, sina blinda ”spots”. Till det krävs ärlighet och uppriktighet. • Din ”bias” blir ofta den utmaning som du använder i forskningen.
Individuell ”bias”: smak, erfarenhet, känslor – jag har svårt för… • Politisk ”bias”: makt, känsla av kontroll… Att erkänna den dimensionen. Att erkänna att man undviker en viss tematik/att man lyfter fram viss tematik • Kulturell ”bias”: Att man tycker att det är fel med polygyni, att döda djur, att helande med hjälp av andar är hokus pokus, etc.
