Utgångspunkter syfte

1. Utgångspunkter syfte • Kursplaner och ämnesplaner uttrycker en kunskapssyn som harmoniserar med läroplanens formulering om vetenskaplig grund. • Eleverna ska utveckla grundläggande förtrogenhet med det teoretiska tänkande som utmärker de vetenskapliga discipliner skolämnena refererar till. • Ämnenas centrala innehåll framträder som det stoff som elever ska utveckla teoretisk förståelse för. • Detta är en kunskap och ett tänkande som det inte är lätt för elever att få syn på; eller för lärare att samtala med elever om. • Det handlar om ett begreppsligt teoretiskt tänkande, ett tänkande som krävs för skolframgång och ett tänkande som duktiga eleverna redan har i ryggsäcken. • Jag kommer ge en bild av denna kunskap (praxismodell) och detta tänkande (tankekvaliteter). • Jag kommer att peka på möjligheter i undervisning och presentera redskap för att samtala om undervisning, genomföra undervisning och bedöma undervisning; med fokus på ett teoretiskt begreppsligt tänkande.

2. Skollag Några centrala aspekter: Utveckla kunskaper och värden Demokratiska värderingar Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

3. Ur läroplanens allmänna del • demokratisk grundoch demokratiska arbetsformer • allaelevers utveckling och lärande • öppen för skilda uppfattningar • personligt ställningstagande • likvärdigutbildning • tydligheti fråga om mål, innehåll och arbetsformer • övergripande perspektiv; historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv, etiska perspektiv

4. CENTRALT INNEHÅLL SOM SKA BEHANDLAS • Innehåll anges och kunskapskrav anger med vilka kvaliteter elever ska behärska innehållet. • Innehållet har olika karaktär • Värdeorienterat • Demokrati, rättigheter, normer, ansvar, skyldigheter • Handlingsorienterat • Miljö, demokrati, medborgarkompetens • Kunskapsorienterat • Beskrivande Stoff – beskrivning – fakta - benämningar • Förklarande - process • Förstå, analysera, strukturera, se förutsättningar - sammanhang - orsaker och konsekvenser • Strukturer - fenomen - företeelser • Begrepp - använda begrepp

5. Professionell didaktisk kompetens? • En undervisning som vilar på att läraren är förtrogen med: A. Undervisningens innehåll B. Kommunikation och gestaltning av undervisningens innehåll C. Psykosociala aspekter av lärararbetet D. Läroplansteori, betyg och bedömning E. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling och F. Bildning; i vid bemärkelse

6. A. Undervisningens innehåll • Ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden. • Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet? • Vad är kunskap? • Kunskapens olika representationsformer. • Urvalsproblematiken.

7. B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll • Att realisera och gestalta ett undervisnings-innehåll. • Att vara förtrogen med olika strukturerande resurser och redskap i och för undervisning. • Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.

8. C. Psykosociala aspekter på lärararbetet • Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet? • Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. • Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. • Konfliktanalys, konflikthantering • Förståelse kring spänningen mellan individ – samhälle, socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse

9. D. Läroplansteori, betyg och bedömning • Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning. • Förtrogen med skolans styrdokument och frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras. • Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter. • Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning • Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.

10. E. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning • Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij. • Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i klassrummet (ex projektion). • Olika teoriers implikationer för undervisning.

11. Geografi som vetenskaplig kontext: • Objektet; natur och kultur och samspelet mellan dessa. • Några centrala begrepp; läge, klimat, natur, kultur, resurser, miljö, karta, kommunikation, kretslopp, tabeller, migration, delområde • Några centrala modeller: vattnets kretslopp, geologisk kretslopp, yttre och inre krafter, kartan.

12. Historia som vetenskaplig kontext • Objekt: Den förflutna verkligheten, samt beskrivningar och utforskningar av denna verklighet. Förfluten verkligheten finns inte kvar; kan undersökas endast via de spår som människor och samhällen lämnat efter sig. • Centrala begrepp: beskrivning – förklaring, aktör - struktur, makt, ekonomi – försörjning – resurser, kommunikation, kunskap, ideologi, religion • Centrala modeller: perspektiv (byte), materialism – idealism, epoker – teman, tiden – kronologi, källor – källkritik, narrativ – teoretisk, historiesyn

13. Centrala begrepp: tro, vetande, symboler, verklighet, Gud, heligt, myt, mystik, ritual, funktion, trossats, etik • Centrala modeller: • Analysmodell av religion som symbolvärld: • Religiösa trossatserMytologiska uttryckRituella uttryck • Etiska uttryckMystiska uttryckSocial uttryck • Analysmodell av religiös symbolvärld till dess funktion: • psykologiskt, socialt, individuellt, samhälleligt, grupp, familj Religion som vetenskaplig kontext Objekt: de symbolvärldar människan skapat för att hantera de existentiella grundfrågorna.

14. Samhällskunskap som vetenskaplig kontext • Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system. • Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik, resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff. • Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp, individ –samhälle, juridiska systemet

15. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 • Grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter. • Samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. • Beskriva hur natur och miljö påverkar var och hur människor bor och arbetar. • Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner. • Ange orsaker till att människor flyttar – konsekvenser. • Hur handlingar påverkar miljön – förslag - hållbar utveckling. • Undersökahemortens historia - levnadsvillkorunder olika perioder - jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser. • Ge exempel på människors levnadsvillkor. • Användatidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. • Återge delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt ur berättelser om gudar och hjältar i olika myter. • Ge eleven exempel på Kristendomens roll. • Enkla undersökningar av omvärlden, med hjälp av karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp.

16. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Geografi) • Centrala begrepp: natur – kultur – landskapstyper – karta - levnadsvillkor • Grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap. • Enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser detta kan få för människor och natur. • Enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och befolkningen. • Använda geografiska begrepp och kartor på ett i huvudsak fungerande sätt. • Enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar. • Resonemang om orsaker till, och konsekvenser av levnadsvillkor i världen. Enkla och till viss del underbyggda förslag.

17. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Historia) • Grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter. • Enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. • Undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. • Enkla samband mellan olika tidsperioder och påverkan på vår samtid. • Motiverar med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. • Kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser • Kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar . • Använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

18. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Religion) • Grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler . • Enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. • Enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. • Jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv . • Enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. • Enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor. • Använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

19. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Samhällskunskap) • Grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer; sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer • Beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer. • Kan använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. • Föra enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka beslut . • Kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. • Grundläggande kunskaper om vad demokrati är. • Föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. • Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens användbarhet.

20. Teoretiskt tänkande - ett annat sätt att söka kunskap • Ett ej naturgivet tänkande – måste utvecklas. • Analyser är inte alltid analyser. • återgivande av andras analyser • beskrivning av ett fenomen • mekanisk analys • slutsatser som inte är underbyggda • allmänt tyckande och värderande En enkel begreppslig struktur kan hjälpa elever att lyfta blicken. 1.BESKRIVNING/PROBLEM • Beskriv det som ska analyseras – Bråket på skolgården. 2. ANALYSENS FRÅGESTÄLLNING • Varför började bråket på skolgården? 3. BEGREPPSLIG ANALYS Hur ska vi analysera bråket på skolgården? • Makt • Värdesaker/resurser • Kunskaper/okunskaper /rykten. missuppfattningar 4. FÖRKLARING/REDOGÖRELSE Vad har vi fåt syn på angående bråket på skolgården med hjälp av dessa begrepp. 5 RESULTAT Slutsatser, prognos, åtgärder, effekter mm.

21. Förelägga eller återskapa kunskap Alienation Förfrämligande Bil Elev Förfrämligande

22. ATT ÅTERSKAPA BEGREPP MAKT A A = Det totala kulturella tänkandet kring ett begrepp A:1 A:4 A:2 A:3 A:5

23. Historiska epoker och längdsnitt • Att återskapa historiska epoker och längdsnitt och samtidigt träna sin förmåga att strukturera. • Alla elever får skriva ca 5 saker som de anser vara historiska händelser, personer, platser eller fenomen på tavlan. Huller om buller. • Du som lärare kan också lägga till saker om du tycker något viktigt har kommit bort. • De får sedan arbeta i grupper med att få någon ordning på den kaosartade informationsmängden på tavlan. • Alla grupper kommer då faktiskt komma fram till att man kan ordna informationen kronologisk (epoker) och många grupper kommer även på att den går att ordna tematiskt.

24. En epok – avgörande förändringar • Stenåldern • Vad är det för väsentliga strukturella förändringar som sker under stenåldern och som fått avgörande betydelse för människans historia. Läs åldersadekvata texter, berättelser, titta på film, dramadokumentärer m m. Kring detta har vi samtal; återkommande samtal. • Språket • Redskap – verktyg, redskap, keramik, vapen, kläder • Jordbruk • Boskap • Elden • Myter/religion

25. Analysera och jämföra historiska epoker • En lämplig historisk skönlitterär text. • I åk 4: Jan Fridgård, Trägudars land. • Högläsning/individuell läsning. Samtal, diskussion, frågor, dramatiseringar, begrepp kring texten. • Andra frågor som syftar till att utveckla historisk förståelse: Visste vikingarna att de var vikingar? Vad tänkte de år 1050 när vikingatiden tog slut? • Uppgiften syftar till att få eleverna att gå från beskrivning till förklaring. • Eleverna ska nu teoretisk analysera Fridgårds berättelse med några analytiska begrepp, t ex; • Mat – Vapen- Kommunikation – Resurser - Redskap – Barn – Kvinnor Trälar. • Jämför med en annan epok. T.ex. den tid de lever i.

26. Uppfinningar • Detta är ett vanligt och ofta väl fungerande tematiskt arbete i skolan. Temat kan lätt utvecklas så att det tydligare pekar mot kunskapskraven. • Låt eleverna samla uppfinningar på tavlan. • Nu ska de ”forska” kring en av dessa individuellt eller i grupp. • Men till detta ofta roliga men reproduktiva arbete måste vi addera analytiska frågor. • Varför görs uppfinningar? • Vilka uppfinningar måste människa redan ha uppfunnit innan man t ex kunde uppfinna bilen? • Vilka problem och svårigheter löste uppfinningen? • Hur förändrade uppfinningen livet för människor; positivt och negativt?

27. Historiemedvetande • Det mest centrala begreppet i kursplanen i historia. • Historia – människans erfarenhet • Människans historia och individens erfarenhet • Hur är historien närvarande? Hos dig? I klassen? • Vad betyder det för dig att ha tillgång till din erfarenhet? • Vad betyder det för människan att ha tillgång till sin historia?

28. HISTORIA Dominanta aspekter eller begreppsliga perspektiv: Tekniskt Ideologiskt Aktör Genus Makt Ekonomiskt 2:a världskriget Geografi Politiskt Klimat Religion Psykologiskt Struktur Socialt

29. Människans försörjning • Det handlar om att med hjälp av diskussion, samtal, exempel, frågor m m, återskapa människans försörjning. Eleverna ska förstå att för varje utvecklingssteg kan färre människor försörja fler. • Samlare • Jägare • Fiskare • Svedjejordbruk • Hack/plogjordbruk • Gödsling • Konstbevattning • Mekanisering • Datorisering • Genmanipulation

30. En historisk aktör • Analys av en historisk aktör • En analys är något annat än en beskrivning eller en berättelse. • Bra om de analysera någon som de är intresserade av eller nyfiken på. • Några möjliga perspektiv som öppnar för en analys: • Intressen • Förändra - Uppnå mål - Besvara en fråga • Idéer • Filosofiska – Religiösa – Politiska – Vetenskapliga • Personliga egenskaper • Karaktär - Social bakgrund – Kunskap – Utseende - Utbildning

31. Historisk maktanalys • Maktanalys i åk 4. • Maktbegreppet är introducerat och fördjupat. • Vi går igenom ett lämpligt antal social institutioner/kategorier: t ex kungen, rådet, riksdagen, kyrkan, adeln, borgare, bönder. • Vi väljer ut 5 – 6 kungapoker • Eleverna får läsa och ha som utgångspunkt en kortare åldersadekvat text kring respektive epok. • Eleverna ska göra en maktanalys och redovisa hur maktförskjutningar sker mellan de olika sociala institutionerna mellan de olika epokerna.

32. Tro – vetande • Tro - vetande • Vad kan vi veta? Och vad kan vi tro? • När du var liten ”visste” du att tomten fanns. Vad vet du nu? • Var finns Gud? • Existentiella frågor (livsfrågor) • Vilka är de existentiella frågorna? • Hur tänker du kring dem? Hur tänker andra? Era äldre släktingar, kamrater, vänner, folk i andra länder och i andra tider?

33. Religion - analytisk grundstruktur: • Varje religion innehåller sex grundelement. Dessa har även vardagliga motsvarigheter inom populärkultur - musik och sport. • Religiösa trossatser • Mytologiska uttryck • Rituella uttryck • Etiska uttryck • Mystiska uttryck • Social uttryck

34. Den heliga byggnaden • Tempel, moské, kyrka, synagoga • Representerar något gemensam i alla religioner. • De symboliska uttrycken på respektive byggnad. • Den har samma funktion. • Men ser olika ut. • Likheter och skillnader mellan religioner. • Islams fem grundpelare • På motsvarande sätt kan man arbeta med Islams grundpelare. • Eller sakramenten.

35. Religionens funktioner • Denna typ av frågor handlar i grunden om religionssociologi och religionspsykologi. • Vad betyder religion på individ- respektive samhällsnivå. • Religionens repressiv a och frigörande. • Hur kan religion brukas och missbrukas. • Sociala funktioner • Psykologiska funktioner • Ekonomiska funktioner • Politiska funktioner • Etiska funktioner

36. INDIVID INDIVID (natur – barn – elev) kontroll frigörelse disciplinering socialisation tanke språk identitet makt SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola) Fördelar: överlevnad Nackdelar: anpassning Betydelsen av: familjen, stat, kyrka, skola och massmedia

37. Social - rättsstruktur g Värderingar – normer – regler – lagar Politisk struktur Samhälle • Besluta, bestämma • Utreda, ta reda på • Utföra, verkställa • Sköta om förvalta • Ordning och reda, rättvisa Individer Försörjning Ekonomisk struktur Resurser – produktion - konsumtion Försvar Skydd: inre och yttre fiender

38. Konflikanalys En vetenskaplig grundstruktur för konfliktanalys. Denna går att formulera på ett åldersadekvat sätt – jmf analysen av bråket på skolgården. • Konflikanalys • Vad är en konflikt? När parter inte kan komma överens om något som de anser som viktigt. • Varför blir det krig/bråk? Någon vill lösa konflikten på sina egna villkor. • Konfliktlösning; destruktiva – konstruktiva. • Tre grundläggande konflikperspektiv. • A Realpolitiskt perspektiv • Makt, maktbalans. • Militär ekonomisk makt. Krig ett medel att utnyttja sin större makt. • B Integrationsperspektiv • Okunnighet, isolering, fördomar, rykten. missuppfattningar, kunskap, religiösa och ideologiska föreställningar. • C Dominansperspektiv • Ekonomi och resurser.

39. Makroekonomisk grundmodell

40. Makroekonomisk grundmodell • Modellen som didaktisk resurs • Hushåll – företag - konsumera – producera • Modellen ska återskapas steg för steg. Vi lever alla i ett hushåll … där konsumerar vi … ganska många arbetar också på ett företag … där tillverkas saker…. Konsumtion Hushåll Löner Varor Pengar Betalning Företag Produktion

41. Förmåga till perspektivbyte i tid och rum K T I V Kunskaper, tro, idéer, värderingar 2010 i Sverige 2010 B A K T I V 1600-tal, häxor

42. Pengar • Pengar – vad kan vara pengar? • Vad gör pengar värdefullt? • Vad tar du med dig till en öde ö? Pengar eller en yxa? • Pengars funktioner: • Räkneenhet – konkreta exempel på hur vi räknar värdet på saker med hjälp av pengar. • Värdebevarare – hur värdet av vårt arbete kan sparas med hjälp av pengar. • Bytesmedel – hur pengar underlättar • Lek/övningar kring byteshandel, handel med pengar, och handelsmannens affärsidé. • Tillverka egna pengar i klassen.

43. PRODUKTIONSFAKTORER – - Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker? - Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker – återskapa nedanstående begreppshierarki Produktionsfaktorer Arbetskraft Realkapital Naturtillgångar Hantverkare Redskap Skog Timmer Snickare Sågar Virke Möbelsnickare Fogsvans Bosse Blåsåg Stolsbrädor Fenomenen i verkligheten Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?

44. Handel • Handel • Vad är handel? • Vilka uppfinningar kräver eller underlättar handel? • Varför bedrivs handel? • Vad är vinsten? • Fördelar – nackdelar? • Vad kan motverka handel?

45. Exemplet myt- ett medvetet förhållande till begreppsbildningsaspekten Undervisningsfokus på centrala begrepp berör alla tankekvaliteter • Systematisera/söka mönster: Religionsvetenskaplig grundstruktur: grundtankar, myter, riter, mystik, sociala regler. • Förmåga att generalisera Tillämpa kunskapen på andra myter. • Konsekvenser På olika plan; individ – samhälle, struktur, kontroll, frigörelse. • Personligt ställningstagande: Problematisera sitt eget ställningstagande • Kritiskt tänkande: Begreppsligt grundad kritisk reflektion.

46. Att förenkla verkligheten Myten som en symbolisk bild av världen, dess funktion, styrka – svaghet. • Det konkreta och det abstrakta. Att röra sig mellan myten och verklighet • Sammanfatta och uppfatta budskapet. Sammanfatta mytens centrala innehåll; socialt, ekonomiskt, psykologiskt samhälleligt m m. • Olika språkliga begrepp och perspektiv som tanke­redskap. Göra en begreppslig analys; Ex individ, samhälle, socialt, psykologiskt, ekonomiskt, politiskt, genus, tekniskt, makt. • Perspektivbyte och inlevelseförmåga. Komma in i andras huvuden.