Illustration: Robert Källman

1. ”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.” (SBU-rapport 2000) Illustration: Robert Källman

2. Diagnostik Riskfaktorer så som rökning, långvarig hosta och andfåddhet ger misstanke om KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). KOL diagnostiseras genom ett lungfunktionstest (spirometri). Testet visar samtidigt stadieindelningen av sjukdomen, 1-4 (stadium 4 är svårast). Diagnostiken kompletteras oftast med lungröntgen.

3. Orsaker till KOL • Rökning är till 90 % orsaken. Vilka rökare som får KOL vet man inte säkert, men antal paketår (=20 cig/dag i 1 år = 1 paketår) spelar roll. • α1 –antitrypsinbrist (en relativt ovanlig ärftlig sjukdom som gör att lungvävnaden bryts ner snabbare än normalt) Forskning antyder att passiv rökning, luftföroreningar och arbetsmiljöer med gaser och partiklar i luften ger luftvägssymptom.

6. Symtomen… …kommer smygande över decennier. • Börjar med ökad andfåddhet och trötthet vid ansträngning • Drabbas oftare av infektioner • Ökade problem vid vanliga infektioner som ger försämringsperiod (exacerbation) • Oftast hosta och ökad slembildning • Pip i bröstet förekommer vid svårare stadium • Andnöd (Dyspné) vid fysisk aktivitet och/eller i vila • Viktnedgång då andningsarbetet ökar och tar mycket energi Symptomen vid KOL kan liknas de som är vid astma, men astmatikerna kan ha besvärsfria perioder.

7. Sekundära konsekvenser till KOL kan vara: • Hjärtproblem (hjärtsvikt, kärlkramp) • Muskelsvaghet som även kan drabba andningsmuskulatur • Sömnrelaterade problem • Om längden minskat mer än tre cm finns det risk för benskörhet (osteoporos) • Inkontinens (urinläckage) • Syrehalten i blodet kan sjunka och koldioxidhalten stiga vid svårare stadium av KOL

8. Behandling/rehabilitering av KOL • Rökstopp!!!!!! Stoppar upp sjukdomsförloppet! Det är aldrig för sent att sluta röka! • Vaccinationer mot lunginflammation och vanlig influensa • Läkemedel lindrar symtomen. Bronkvidgande och/eller inflammationshämmande medel • Näringstillskott • Andningsteknik och slemmobilisering • Rörelse-, konditions- och styrketräning • Utprovning av hjälpmedel • Livssituationsfrågor • Syrgasbehandling vid otillräcklig syresättning ger möjlighet till bättre livskvalitet Behandling/rehabilitering vid KOL kräver tvärprofessionella Insatser, det vill säga ett team med läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut, samtalsterapeut

10. Läkemedel vid KOL • Vid KOL-diagnos är första steget alltid RÖKSTOPP, vilket är det enda sättet att bromsa upp sjukdomsförloppet. • Att vara fysisk aktiv och äta bra så vikten hålls stabil. • Influensavaccination varje år. Lunginflammation vaccin vart femte år upp till 65 år, sedan vart tionde år (detta gäller bara vid KOL). • Läkemedel: öppnar upp luftrören och förebygger inflammation. Kortverkande luftrörsvidgande vid behov: Inhalation av Bricanyl eller Ventoline Långverkande luftrörsvidgande: Spiriva 1gång/dygn eller Seretide/Oxis 2 gånger/dygn Långverkande luftrörsvidgande och cortison tillsammans: Seritide forte eller Symbikort forte tas 2 gånger/dygn. Bör höjas till dubbel dos vid förkylning. Vanlig kombination vid KOL i stadium 3-4 är: Spiriva och Symbikort forte och Bricanyl vid behov. Eller Spiriva och Seretide forte och Ventoline vid behov.

11. Inhalationsteknik Instruktion till dig: • hålla behållaren uppåt i raketläge (lodrätt) då dosen aktiveras • allra först starta med lätt utblåsning • placera munstycket innanför tänderna (vågrätt) • gör halsen lite rak genom att lyfta upp hakan • dra in medicinen med lagom kraft • hålla andan några sekunder med stängd mun • om medicinen är Spiriva, gör två inhalationer på samma kapsel (dos) • om du har kortisonpreparat bör du dricka vatten före inhalationen. Efter inhalationen ska munnen sköljas

12. Läkaren • Lyssnar på din sjukdomsberättelse • Lyssnar på dina lungor • Beställer en lungfunktionstest (spirometri) och ev. kompletterar med lungröntgen och blodprover • Ställer diagnos och följer upp sjukdomen • Skriver ut recept på medicin • Vid behov hänvisar/ förmedlar kontakt med de andra i KOL- teamet

13. Astma-/KOL-sjuksköterskan • Utför lungfunktionstest för diagnostik • Ger patientutbildning och inhalationsteknik • Följer upp insatt behandling • Rökslutarstöd • Vid urinläckage prova ut hjälpmedel på din vårdcentral • Utöver mottagningsbesök finns även telefonrådgivning då du är sämre i din andning eller vill utvärdera åtgärd Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med de andra i KOL-teamet.

14. Dietisten ger: • Kostråd till dig som har antingen för högt (BMI> 30) eller för lågt vikt (BMI < 22). • Ger näringstillskott till dig med för låg vikt (lågt BMI) • Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med de andra professionerna i teamet. Det är viktigt för dig som har KOL, och som gått ner i vikt, att äta tre huvudmål och tre mellanmål varje dag. Fördela maten över hela dagen. Ditt andningsarbete kräver mer energi på grund av sjukdomen. Tänk på att du behöver få i dig en allsidig kost och använd inte light-/lätta produkter. Fett ger bra energi. Om du börjar gå ner i vikt från din normalvikt: ta kontakt med din Astma-/KOL-sjuksköterska för vägledning.

15. Sjukgymnasten behandlar symtom och ger fysisk träning åt dig som har: • Svårigheter med andning • Andnöd (Dyspné) • Hosta och ökad sekretmängd • Nedsatt fysisk prestationsförmåga • Inkontinens (urinläkage. • Fönstertittarsjuka (Arteriell insufficiens i benen) • Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med de andra i teamet. Slemmobilisering och fysisk träning ökar ditt immunförsvar och minskar risken för att du får försämringsperioder. Minskar också risken för övervikt, diabetes, högt blodtryck och benskörhet. Alla med KOL kan träna och öka sin förmåga oavsett ålder och svårighetsstadium av sjukdomen!

16. Arbetsterapeuten • Arbetsterapeutiska insatser kan förbättra din livskvalitet och bidra till ökad aktivitet och självständighet (autonomi) • Lär dig att på olika sätt hushålla med din energi • Ger dig ergonomisk rådgivning och träning av dagliga livets aktiviteter • Skaffar vid behov hjälpmedel (kommunens arbetsterapeut) • Kan vid behov göra anpassning i bostaden (kommunens arbetsterapeut) • Anpassar arbetsplats och arbete (landstingets arbetsterapeut) • Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med de andra i teamet Arbetsterapi förlänger möjligheten att kunna arbeta och att kunna bo hemma

17. Samtalsterapeut/psykosociala resursen ger: • Samtal kring livssituationen att leva med en kronisk sjukdom för dig och dina anhöriga • Ger dig strategier att kunna acceptera sjukdomen och de begränsningar den medför • Samtal kring ångest och depression Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med de andra professionerna i teamet. Acceptans av din sjukdom gör det lättare för dig att följa råd och behandling

18. Råd och tips till dig med KOL • Klä dig varmt. Att frysa kostar syre och energi. • Använd halsduk/scarfs för näsa och mun för att värma inandningsluften. • Se till att dricka tillräckligt när du har slemproblem. Gärna varm dryck (ej kaffe). • Att efter din förmåga vara så mycket fysiskt aktiv som det är möjligt. • Vistas utomhus dagligen i dagsljus. • Kontrollera din vikt. • Träna bäckenbotten om du har inkontinens.

19. Tips om andningsteknik Vid andfåddhet/andnöd börjar du med att blåsa ut luften, så kallad sluten läppandning, som när du blåser ut ett stearinljus. Förläng på så vis utandningen i en takt som är bekväm och som inte ökar din andfåddheten.

20. Tips vid trappgång Dela upp andningen i 1 del inandning och 2 delar utandning. Detta kan du synkronisera i takt med fysisk aktivitet/träning. När du till exempel går uppför en trappa: -andas in samtidigt som du går 1 (2) steg -blås ut samtidigt som du går 2 (4) steg Alltså: 1 portion arbete på inandningen och 2 portioner på utandningen.