FYSISK AKTIVITET VID STROKE

1. FYSISK AKTIVITET VID STROKE Solveig Dufwa Johanna Blom Neurologiska kliniken, UMAS

2. Fysisk aktivitet minskar risken för: • Hjärt/kärlsjukdomar • Högt blodtryck • Åldersdiabetes • Övervikt • Benskörhet • Vissa canserformer

3. Regelbunden fysisk aktivitet ger: • Positiv effekt på hjärta och kärl • Ork och uthållighet • Styrka • Balans • Koordination och rörlighet • Välbefinnande

4. Hur ofta och hur länge? • Lite och ofta bättre än mycket och sällan • Sammanlagt 30 minuters träning dagligen är tillräckligt

5. Inaktivitet leder bl a till: • Nedsatt kondition • Nedsatt styrka • Nedsatt balans • Nedsatt funktion • Nedsatt välbefinnande • Nedsatt självkänsla

6. Strengthtraining after stroke:effects on musclefunction, gait performance and perceivedparticipation Ulla-Britt Flansbjer Thesis 2006

7. Studie på 50 personer med en kvarvarande svaghet efter stroke • Knämuskelstyrkan i det svaga benet är relaterad till gångförmåga • Gångförmågan är relaterad till upplevd delaktighet

8. Studie på 24 personer med minst 6 mån sedan strokeinsjuknandet • En styrketräningsgrupp • En kontrollgrupp-ej styrketräning, men ok med annan träning • Styrketräning 2 ggr/vecka i 10 veckor • Belastning ca 80 % av maximal styrka • 6-8 repetitioner i 2 set

9. Resultat direkt efter avslutad träning • Förbättrad knämuskelstyrka • Ökningen i styrka hade en positiv effekt på gångförmågan • Förbättringar i gångförmågan är relaterad till positiv upplevelse av delaktighet • Styrketräningen gav inga ogynnsamma effekter i form av ökad spasticitet

10. Resultat 5 månader efter avslutad styrketräning • Under denna period fick de vara aktiva och promenera m m, men inte styrketräna • Bibehållit styrkeökningen • Större skillnad i gångförmåga i förhållande till kontrollgruppen än direkt efter avslutad träning

11. Konklusion • För dem med nedsatt styrka i benet efter stroke så kan styrketräning användas som sjukgymnastisk behandling för att förbättra styrka och gångförmåga. • För dem med små nedsättningar efter stroke så kan styrketräning användas som allmän fysisk träning eller friskvård. • Det går att styrketräna i perioder och däremellan bibehålla styrkeförbättringen genom allmän träning, promenader, cykling och aktivt vardagsliv.

12. Balans • Ett multidimensionellt koncept som refererar till förmågan hos en person att inte falla • Bibehållandet av specifik hållning, förflyttning från en ställning till en annan, reaktion på en yttre störning • Vid stroke är ofta balansen nedsatt antingen direkt eller indirekt • Vid stroke 4-5 ggr större postural instabilitet • Mer beroende av synen • Ojämn tyngdfördelning

13. Reduced ambulatory activity after stroke: The role of balance, gait, and cardiovascular fitness Michael KM, Allen JK, Macko RF ArchPhys Med Rehabil 2005;86:1552-6

14. > 45 år, > 6 mån efter stroke, gångförmåga med eller utan käpp, rollator och/eller levande stöd • Mycket låg gångaktivitet • Samband mellan balans och gångaktivitet • Samband mellan självvald gånghastighet och gångaktivitet • Extremt dålig kondition, under normen för ”väldigt låg” konditionsnivå • Lägre nivåer än vad som krävs för basal ADL

15. Ibland tar det emot att träna! Det kan kännas som att förflytta berg. Hjärntrötthet samt nedsatt förmåga till att ta initiativ, planera och samordna kan bli ytterligare hinder för träning.

16. Vår sammanfattning • Träning av balans, styrka och gång leder till förbättrad gångförmåga. • Förbättrad gångförmåga ger ökad gångaktivitet • Det ger förhöjd aktivitetsnivå, ökad kondition, förbättrad delaktighet samt ökat välmående. • Minskad risk för senkomplikationer såsom fall med frakturer, snedbelastningsbesvär, smärta, sekundär muskelsvaghet, ohälsa till följd av passiv livsstil samt nedstämdhet.

17. Hur och var? • Egna aktiviteter t ex hushåll, trädgård, promenader, motionscykling, cykling • Friskvård t ex genom Fysioteket • Sjukgymnastik privat/primärvård • Hemträningsprogram • HISO