180 likes | 318 Views
Några myter i debatten. ATP ”nästan bankrutt” Den nya pensionen ”lika bra” Systemet ”självjusterande” Aktier ger högsta avkastning Egna val ger inflytande och makt. Vår kritik. Processen Dåliga lösningar Orättvisor Obegripligt Glädjekalkyler Lotteriinslag Mångdubbla omkostnader
E N D
Några myter i debatten • ATP ”nästan bankrutt” • Den nya pensionen ”lika bra” • Systemet ”självjusterande” • Aktier ger högsta avkastning • Egna val ger inflytande och makt
Vår kritik • Processen • Dåliga lösningar • Orättvisor • Obegripligt • Glädjekalkyler • Lotteriinslag • Mångdubbla omkostnader • Allmänt försämrade pensioner
RFV - scenario 1 scenario 2 Fakta 2001 tom 2012 (genomsnitt per år) TillväxtKapitaltillavk 0,0% 3,5% 2,0% 6,0% 1,6% 3,35% (per capita BNP) (SIX30RX) RFVs glädjekalkyl
Allmän pension för vem? - staten? ”marknaden”? pensionärerna?
Några fakta om premiepensionen • 108 fondbolag • 805 fonder (30 minuter var = 400 timmar!) • varje sparare får välja/ha högst 5 fonder • ”kostnadsfritt” byta fonder dagligen • 5.500.000 premiepensionssparare och 900.000 pensionärer
andelen som ”väljer” årnya sparareandelen 2000 4 440 000 67 % 2001 493 000 18 % 2002 196 000 14 % 2003-6 115 – 150 000 mellan 7 och 9 % 2007-12 129 – 194 000 alltid under 2 %
Fondbyten • endast 11% gjorde ett byte år 2011 • Värdeutvecklingen år 2011 - för ”inaktiva” (inga byten): - 8,0 % - för ”aktiva” (> 15 byten): - 13,7 %
PensionsystemetsFörvaltningskostnader(i MSEK) • Försäkringskassan, • Skatteverket, m m • AP-fonderna (I-IV & VI) • PPM • Förvaltningsavgifterna • för PP-fonderna • Summan: • i % av pensionsutbetalningar • 19992006 • 545 1,197 • 220 1,406 • - 439 • - 808 • 7653,850 • 0,55% 2,18%
årlig fondtillväxt 3% 6% effekten på fonden efter 40 år när avgiften är: 1,5% i s f 0,5%2,5% i s f 0,5% -17% -29% -21% -37% Fondavgifternas betydelse i %
Värdeutveckling t o m 2011 för individuella premiesparkonton
Vad definieras? Förutsägbara pensioner? Typisk pension i % Trygghet för individen? Begripbarhet? Omkostnader? ”Broms” GamlaNya Förmåner Avgifter Ja Nej 60+% 35-45% Hög Låg Hög Låg 0,55% 2,18% Nej Ja Jämförelse: gamla/nya system
Bromsen Den traditionella metoden för att vårda och utveckla ett offentligt pensionssystem är att man undersöker hur systemets finanser kan komma att utvecklas och om inkomsterna räcker för att betala utgifterna. Hotar underskott måste man antigen höja avgifterna, nyttja reserver i systemet, höja pensions ålder, minska pensionerna eller utforma en kombination av dessa åtgärder. Det är ett politiskt ansvar att etablera den balansen. I vårt nya pensionssystem finns ingen motsvarighet, inget utrymme för en demokratisk process kvar.
Förmåns- eller avgiftsbestämda pensioner? • Vem är lämpligast som risktagare: • staten (d v s, vi alla)? • arbetsgivaren? • den enskilda?
Några ståndpunkter • Samhället vinner på att de äldre har en hyfsad standard • Förmånsbestämda pensioner hjälper dämpa konjunktursvängningar i s f tvärtom • Staten (samhället) kan bättre hantera svängningar än den enskilda • Mycket pengar går åt – och pensionerna blir mindre – av att var och en måste agera liten fondplacerare • AFP/ATP hade kunnat justerats
Reformeringsbehov • Stäng premiepensionsdelen; flytta de 2,5% till inkomstpensionen • Slopa bromsen • Övergå till förmånsbestämda pensioner • Bestäm en ”normal” pensionsålder • Anpassa övriga socialförsäkringar • Bestäm antalet år för ”full” pension (överge livsinkomstsprincipen) • Återför 258 (312) miljarder kr till bufferten • AP-fonderna investeras produktivt, i infrastruktur
Varför kritiken har dröjt • 5 partier 1994 (ca 88 % av mandaten) • oerhört komplext • starka ekonomiska intressen • lovorden (lika bra pension, egenmakt, långsiktig lösning, stabilt) • medierna har tittat åt annat håll • långsam övergång
Felicity Foresight Henry Hindsight Charley Contrarian (The Economist, April 8th 2000) 9.600.000.000.000.000 22 gånger världens BNP år 2000 783 1.730 Placeringsstrategierfrån 1900 till 2000 växer USD 1 till: