Gränsöverskridande perspektiv på nordisk lärarutbildning

1. Gränsöverskridande perspektiv på nordisk lärarutbildning Skolledarkonferens 2. 10. 2009 Sven-Erik Hansén Åbo Akademi

2. Lärarutbildningens samhälleliga kontext Lärarutbildningen måste ses och granskas inom en vid kontext • I allt högre grad knuten till utvecklingen utanför Norden • Globalisering • Hantering av nya föreställningar om världen – globalisering av ekonomin • ICT – centralt medel • Ekologisk kris - Hållbar utveckling • Nyliberala strömningar • Trygghetssystem monteras ner • Kommersialisering av utbildningen • Privatisering (eliter avgränsas, friskolor, skräddarsydda lärarutbildningar) • Individualisering (individuella studieplaner) • Universitet som gemenskap (de lärdas samfund) uttunnas • “Två slag av medborgarskap” • Homogeniseringsprocess • Strukturell, innehållslig och kulturell harmonisering (jfr Bolognareformen) • Kvalitetssäkringssystem • Auditering, certifiering, ackreditering • Från en evalueringskultur till en kvalitetskultur

3. Samarbete på en nordisk arena • Växande intresse för att granska varandras lärarutbildningar • Jfr Nordiska Ministerrådets initiativ till komparativa studier • Svårt att jämföra: olikheter i statistikföringen • Lära av varandra • Mervärde • Delar traditioner och vanor • Reorganisering av lärarutbildningar (Bolognaanpassningar) • Skolor, utbildning och kunskapsproduktion - central del av välfärdsstaten • Delar dagens kontextuella villkor • Delar utifrån och inifrån kommande press på lärarutbildningen • Fortsättningsvis starkt politiskt intresse för skola och lärarutbildning • Ämne eller pedagogik som styrande principer för organisering av lärarutbildning • Variationer • I visioner (jfr relationen grundutbildning, fortbildning) • I reglering (jfr Rammeplanen) • I orienteringar, organisatoriska lösningar, tolkningar och tempo • I intresset för lärarutbildning (Finland, stort söktryck)

4. Samarbete på en nordisk arena • Fragmentariska och ytliga bilder av varandras lärarutbildningar • Finland: ”Järndisciplin”, ”konservativ” (gammalmodig pedagogik) • Sverige: ”Glida igenom” • Norge: ”Buffébord” • Danmark: ”Dejligt” • Behov av evalueringar (komparationer) över nationella gränser • Hur ser livet i våra klassrum ut? • Från elevens, lärarens, föräldrarnas perspektiv • Hurdana lärare utbildar vi? • Hur ser nyutbildade lärare på sitt arbete? • Vad betyder lärarutbildningen i studenternas och lärarnas biografier? • Hur ser våra samhällen på läraren och ledningen? • Läraryrket som kall? Läraren som nationsbyggare? • Hur leds våra skolor? Rektorns arbete? • Hur tolkar och genomför vi förändringar? • Komparera förändringsprocesserna

5. Komparativ studie av nordiska grundskollärarutbildningar • Genomförd 2008-09 (Nordiska Ministerrådet) • Jämförelse inom följande områden: • Reglering • Rekrytering • Struktur och innehåll • Sysselsättningsläge • Rapport: • Komparativt studie af de nordiske læreruddannelser. TemaNord 2009: 505

6. Praktik ECTS Veckor Anknytning teori - praktik • Danmark 36 24 Etablerad struktur för teori - praktik • Finland 16/20 (+5) -- Central position (trepartsmöten) • Island 24 12 Planläggning, undervisning, observationer och undersökningar • Norge -- 20-22 Lokalt utarbetade strukturer • Sverige 30 20 Lokala variationer (examensarbeten kopplingsfaktor) Kommentar: Lågt söktryck mycket praktik (VFU); högt söktryck mindre praktik

7. Längd, placering och examen Längd: 4-5 år PlaceringExamen • Danmark University Colleges Motsv. Ba • Finland Universitet Ma • Island Universitet Ma (från 2011) • Norge Högskolor Motsv. Ba • Sverige Högskolor, Universitet Varierande (utbildningens längd)

8. Problemområden • Rekryteringen • Fallande söktal, fallande kvalitet • Internationaliseringen • Svagt intresse för utbytesverksamhet • Forskningsförankringen • Relativt svag akademisk kompetens vid lärosätena • Intresse och fallenhet?

9. Illustration:Primärsökande per studieplatsExempel från Norge NOKUT 2006: Situationen har blivit sämre sedan dess

10. Differentiering, integrering Betydelse: Differentiering: Integrering: Särskilja, uppdela Förena, föra samman, införliva Variera (erbjuda alternativ), Skapa en helhet, Tillrättalägga (anpassa), Tillrättalägga (anpassa) Kontrasteras gentemot integrering Kontrasteras gentemot differentiering Central variabel inom utbildning Central variabel inom utbildning Föremål: Ålder, Begåvning, Intressen, Eftersträvad kompetens Ekonomi osv. Former: Organisatoriska (yttre), stabila, strukturella Pedagogiska (inre), flyktiga, situationsberoende

11. Differentiering mot skolformer, ålder och ämnen? Finland 9 (10) årig grundläggande utbildning, 3 år andra stadiets eller gymnasial utbildning • Djupkompetens: • Krav på fördjupning • och specialisering • Undervisningsämnen: • Huvudämnen • Biämnen • Ämneslärare 12. • Åk (7-9;10-12) • Huvudämne, undervisningsämne • (120-140sp) • Biämnen: • långa (minst 60sp) • korta 11. 10. 9. Behörig- het • Breddkompetens: • Stabila och trygga • vuxenkontakter • Syn på elevens • tillväxt • Läraren följer • eleverna under • flera år i flera • ämnen • Många små skolor • klass(allmän)lärare 8. 7. 6. • Åk (1-6) • Huvudämne pedagogik (120-140sp) • Undervisningsämnen (enskilt och i ämneshelheter) sammanlagt 60-70sp • Specialisering, fördjupning i s.k. • biämnen: • korta (35sp) • långa (minst 60sp) 5. 4. 3. Behörig- het 2. 1.

12. Differentiering mot skolformer, ålder och ämnen? Norge: Differentierad fyraårig grundskollärarutbildning: 12. 11. 10. • Trinn 5-10 • 3 undervisn.fag • 60sp var • 30sp skolrelevant • fag • Specialisering; • real, språk, • praktisk-estetiska • fag 9. 8. • Kommentar: • 1-7 modellen rimlig, kan • byggas ut med en Master • Studieövergången från1-7 • till ett annat studielopp? • 5-10 stark betoning av fag • Hur kombinera en 5 årig • Master med modellen? 3 fag • och pedagogik = 240sp 7. • Trinn 1-7 • 4 undervisnings- • ämnen (minst) • Norsk, • matematik • obligatoriska 30sp • 1 fag 60sp • Stadieanpassat • innehåll 6. 5. 4. 3. 2. 1.

13. Professional Identity Experiences from evaluations in the Nordic countries: Mathematician Teacher in Mathematics Teacher Philologist etc. Teacher in English ” The organisation of TE has consequences for the development of the professional identity Subject orientation”Teachership”

14. Grundläggande komponenter i utbildningen T e o r i Generell didaktik Pedagogik Ämne Ämnesdidaktik P r a k t i k Professionell handlingskompetens

15. Principer för finländsk lärarutbildning • Akademisk professionsutbildning på mastersnivå (3 + 2) bekräftas(grundläggande modell från 1979) • Utbildning som förenar olika lärargrupper • Pedagogikens ansvar för lärarskapet, ”teacherhood”, ”teachership” • Pedagogik huvudämne i klasslärarutbildningen • Specialpedagogik huvudämne för speciallärare • Vetenskapliga discipliner huvudämnen för ämneslärare (t.ex. Huslig ekonomi) • Ämnesdidaktikens betydelse poängteras • Integration av teori och praktik • Följer till struktur och nivå universitetens principer för högre examen • Statliga övningsskolors bibehålls • Underställs pedagogiska fakulteter • Förstärka relationen teori och praktik i utbildningen • Utveckla utvecklings- och forskningsverksamhet, särskilt kring handledningen Lärarutbildningen 2020, 44: 2007 Promemoria, Undervisningsministeriet

16. Pedagogikens arenor (allmändidaktikens) inom lärarutbildningar? • Individ- • orientering • Människan i • Utveckling • Lärande • Forsknings- • orientering • Att systematisera • Vetandet • Forskningsmetoder • Forskning • Samhälls- • orientering • Utbildningssystem • Utbildning och • omvärld • Medborgarskap Didaktiskt handlande • Social- • orientering • Grupprocesser • Människan i grupp • Kriser och konflikter

17. Ämnesdidaktikens arenor inom lärarutbildningen? Det vetenskapliga basämnet Skolämnet i läroplanen Ämnesdidaktik som grund för Professionellt handlande Allmändidaktik/Pedagogik

18. Samordningen av teori och praktik (VFU)? Trepartssamarbete: Universitetslärare, lektor vid övningsskolan, studenter Praktiken (VFU) ägs av universitetet Observationspraktik Självständig praktik Kollektiva aktiviteter Kollektiva och individuella aktiviteter Övning Bli evaluerad Handledning (veiledning) Självständigt arbete Inledande praktik Grundläggande praktik Fördjupad praktik • Pedagogikanknuten • Ämnesanknuten • Fältskolor, övningsskola • Ämnesdidaktiker • Lärare i pedagogik • Ämnesanknuten • Pedagogikanknuten • Övningsskola • Biämnen • Ämnesdidaktiker, • Lärare i pedagogik • Ämnesanknuten • Pedagogikanknuten • Avslutande praktik, • Övningsskola, • fältskolor • Ämnesdidaktiker • Lärare i pedagogik 5 ECTS 5 ECTS 10 ECTS Möjligheter till valfri praktik 5 sp.

19. Integration mellan teori och praktik Teoriorientering Praktikorientering Kurs: Praktik: Individperspektiv på fostran Elevobservationer som del av praktiken Lärararbete Fokus på lärarens arbete Läroplanen Läroplansarbete

20. Forskningens funktion i lärarutbildningen • Premiss 1: • Lägga grunden för lärarens arbete • Kandidatavhandlingen och mastersavhandlingen centrala redskap • Premiss 2: • Lärarutbildningen kan utvecklas endast om den baseras på högklassig forskning • Brister i en systematiskt utvecklad och kumulerad teoribildning om lärarutbildningen • Tradition och beprövad erfarenhet har dominerat (Lärarutbildningen 2020, 2007)

21. En forskningsbaserad design som professionsinstrumentforts. PeM 300 ECTS Mastersavhandling Forskningsmetodik Avhandling, seminarier 35 ECTS Metodologi och metod 5 ECTS Om avhandlingsarbetet 5 ECTS 180 ECTS PeK Kandidatuppsats Forskningsmetodik Kandidatarbete, seminarier 6 ECTS Pedagogisk forskningsprocess 5 ECTS Datainsamlingsmetoder 4 ECTS

22. Syftet med en forskningsbaserad lärarutbildning:Den professionella läraren För den individuella utvecklingen: • Att utveckla förmågan att fatta beslut baserade på en rationell argumentation • Att utveckla ett kritiskt medvetande • Att träna analysförmågan: att bryta ner och bygga upp • Att utveckla lärare till goda konsumenter av forskning • Att gynna individens intellektuella och personliga utveckling • Att reflektera är gott i sig själv: livskvalitet För den kollektiva utvecklingen: • Att utsätta uppfattningar för en kollektiv granskning • Att kollektivt utveckla en avsiktlig, målinriktad arbetsprocess • Att disciplinerat och systematiserat tänka tillsammans • Att utveckla ett kollektivt fungerande professionellt språkbruk • Att öppna för den gemensamma reflektionens transformerande potential • Att utveckla insikten om att vetenskaplighet är en ”open ended inquiry” • Att ”eviga sanningar” blir temporära; att söka svar men inte svaret • Att gemensamt reflektera gynnar kvalitet och professionalism

23. PISA reflektioner • Ingen evidensbaserad kunskap orsakerna till finländska framgångar • Ingen enskild förklaring • Kombination av olika omständigheter • 1. Kontextuella omständigheter: • Homogent samhälle: ett folk två språk, kulturell gemenskap, • Nyckel till förståelse: Dramatisk historia, krig > homogenisering • Religiös homogenitet • Finländsk kultur: Element av en auktoritär, underdånig och kollektiv mentalitet (Simola, 2005) • Genomorganiserat samhälle • Tradition: Centralstyrd och byråkratisk organisation • Välorganiserat utbildningssystem • Lätt kontrollerat (få friskolor) • Lärarna har en relativt hög status • Förtroende bland allmänheten och hos den ekonomiska och politiska eliten • Lärarens auktoritet till någon del bevarad. • Lärarens roll som ”nationsbyggare” till någon del bevarad (välfärdssamhället) • 2007 antogs ca 14 % av sökande till klasslärarutbildning (finskspråkiga) • Men: Tilltagande upplevelse av stress i arbetet och flykt från yrket

24. PISA reflektioner 2. Skol- och utbildningsmässiga omständigheter • Akademiserad lärarutbildning • Ambition att kombinera bredd och djup • Statliga övningsskolor • Ca 2/3 av praktiken (VFU) i övningsskolor, ca 1/3 i fältskolor • Handledd praktik - trepartsmöten • Tydliga stödfunktioner kring skolan • Skol- eller bildningsnämnd, direktioner för enskilda skolor • Frivilliga Hem och skola föreningar • Unga människor möter vuxna som upplevs dela grundläggande värden • ”Den stödjande skol- och hemkulturens betydelse central” • Skollunch • Relativt jämlika möjligheter till skolgång • Små skillnader i prestation mellan olika landsdelar • Läroplanens styrande funktion har betonats

25. PISA reflektioner 3.Innehållsmässiga omständigheter • Effektivt organiserat system för specialundervisning • Olika stödåtgärder sätts in • Specialundervisningen har flyttats till klassrum • Medvetenhet om läroplanens styrande funktion • Traditionen: • Språk, hembygd, Gud och fosterland bärande elementen i skolans medborgarfostran • Textens auktoritet: Lång tradition inom folkbildningen • ”Läsande folk”: Finländska barn läser mer än barn i Sverige och Norge, Folkbibliotekens betydelse central (jfr skolbibliotek); • Hemmets utbud av s.k. klassisk kultur (böcker) relativt rikt

26. PISA reflektioner • Paradoxer • Paradox 1: De goda resultat eleverna presterat i de framtidsorienterade PISA mätningarna verkar vila på det förflutna • På värden präglade av lydnad och underdånighet från ett svunnet agrart och förindustrialiserat samhälle • Paradox 2: Den politiskt och pedagogiskt sett progressiva reformen av den obligatoriska skolan ser ut att ha blivit införd av politiskt och pedagogiskt konservativa lärare (Simola, 2005) • Påstådd ”konservatism” - en tillgång? • ”En konservativ skola med konservativa lärare” • ger goda resultat i framtidsorienterade mätningar • Vad är konservatism?