Barns hälsa i Norrbotten

1. Barns hälsa i Norrbotten Utveckling och problem Åke Stenberg 20 november 2007

2. 1942 – Rolf Kostmann Förste barnläkare (deltid) 2007 – 2 slutenvårdskliniker, 3 öppenvårdsmottagningar + +region- och riksresurser

3. Modell för barn med allvarlig sjukdom:

4. Barn med allvarlig sjukdom i framtiden: • Fler nationella vårdprogram • Fler kvalitetsregister • Journal läslig över läns/regiongränser • Sammankoppling journal och kvalitetsregister

5. Ref: Perinatalt omhändertagande vid extrem Underburenhet, Socialstyrelsen 2004

7. Dödlighet i plötslig spädbarnsdöd (SIDS) 1990-2002 Källa: Dödsorsaksregistret, Epc, Socialstyrelsen. Figur 7:3 Folkhälsorapport2005

8. Femårsöverlevnad, barn 0-14 år vid akut lymfatisk leukemi (ALL) samt hjärntumör 1997-2001 Källa: Cancerregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:7 Folkhälsorapport2005

9. Hjärta utan vänster kammare Normalt hjärta Illustrationer: GrowingPeople

10. Förbättringar - exempel • Perinatal mortalitet • Plötslig spädbarnsdöd (ryggläge mm) • Leukemi m fl • Hjärtkirurgi • Hjärnhinneinflammation (vaccination) • Astma (nya mediciner) • mm

11. De flesta barn i Sverige i dag har god hälsa! De flesta trivs med livet! Men….

12. Problem som leder till ohälsa • Brister i tidig anknytning • Omsorgssvikt • Livsstil – övervikt, motionsbrist.. • Avsaknad tidigt stöd neuropsykiatriska funktionshinder

14. Andelen 15-åringar som trivs mycket bramed livet, 1985-2001 Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut. Figur 7:9 Folkhälsorapport2005

15. Relativ risk för några vanliga hälsoproblem bland barn tilllågutbildade mödrar jämfört med barn till högutbildade mödrar Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar Figur 7:15 Folkhälsorapport2005

17. Övervikt (BMI>25) bland 18-åriga män vid mönstringenfördelat efter socioekonomisk grupp Källa: Värnpliktsverket, Pliktverket Figur 7:17 Folkhälsorapport2005

18. Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga familjer Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB. Figur 7:16 Folkhälsorapport2005

23. Barn som är svårt att hjälpa effektivt • Barn som far illa (psyk, fys, sexuellt) • Barn med sämre ekon/soc familjesituation • Barn i familjer med ”ofysiologisk” livsstil • Barn med funktionshinder av neuropsykiatrisk art (konc-svårigheter, autistiska drag, etc) • Barn med insufficienta föräldrar, ex depression etc • Barn som utvecklat övervikt/fetma

24. Ekonomiska satsningar/kostnader • Nu Tonåringar med problem Spädbarn

25. Ekonomiska satsningar/kostnader • Nu • I framtiden?? Tonåringar med problem Tonåringar med mindre problem Spädbarn Spädbarn BVC med föräldragrupper, BHV-psykolog, öppen förskola och Socialtjänst i samverkan

27. Låg livskvalitet Hjärt-kärlsjukdomar Diabetes typ II belastningsskador • 1 tim motion/dag • Mindre än 2 tim TV/video/dataspel per dag • Högst ½ liter läsk/vecka • Skilj på fest och vardag BHV-enheten NLL/Åke Stenberg okt 20074-årsmaterial från Barnhälsovården NLL -06; 10-årsmaterial från Gällivare 2006/Skolhälsovården o Lapplands Barnklinik

28. Familj Föräldra-grupp Social-tjänst BVC Öppen förskola Psykolog

29. Familj Öppen förskola Social-tjänst BVC Föräldra-grupp • För alla • Stärker de svaga • Tidig upptäckt och hjälp vid funktionshinder • Livsstilspåverkan tidigt • Förebygger elände som är svårt att ta hand om Psykolog Familjecentralens funktioner

30. Tidiga samverkande insatser! Familj Tidig omsorgssvikt måste förebyggas/åtgärdas tidigt för att förhindra en progress till barn som far illa, social missanpassning. Tidiga frivilliga stödinsatser med samarbete BVC-sköterska – socialtjänst – BHV-psykolog kan vara betydligt mer framgångsrika än senare repressiva åtgärder från samhället. Depressionsscreening av nyblivna föräldrar - Det finns god evidens för att begränsad samtalsterapi av BVC-sköterska med kort utbildning och handledning kan identifiera och behandla merparten av de ca 10% som fångas i screening. BHV-psykolog behövs för utbildning och handledning. Livsstilsfrågor måste uppmärksammas när barnen är små och livsstilen etableras. Långtidsresultat av behandling av etablerad övervikt/fetma hos större barn är nedslående. Ju tidigare problem uppmärk-sammas/förebyggs desto större möjlighet att påverka. Stöd av beteendevetare och gruppverksamhet ökar möjligheterna att stödja nyblivna föräldrar till en bättre livsstil. Tidig upptäckt av begynnande/lindriga neuro-psykiatriska svårigheter (ADHD, autism-spektrum, utvecklingsstörning) kräver handledning och utred-ningshjälp till BVC av psykolog. De här barnen upp-märksammas alldeles för sent i Norrbotten i dag. Öppen förskola Social-tjänst BVC Föräldra-grupp Psykolog ________________________ Åke Stenberg nov 2007

32. Mer om att satsa på de små • Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa; Hwang, Philip, Wickberg, Birgitta, Folkhälsoinstitutet 2001* • Små, få och fattiga; Bing, Vibeke, 2003 • Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan; SoU-2000:91* • Anknytningsteori : betydelsen av nära känslomässiga relationer; Broberg, Anders, 2006 • Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa – en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv; State of the art-konferens MFR 1999 • Klara färdig gå; Barnombudsmannens rapport 2007* • Folkhälsorapport; Socialstyrelsen 2005* • Early Child Development, From Measurement to Action, Världsbanken 2007* *) Fulltextpå Internet

33. Diabetes ökar –allt snabbare lika för pojkar och flickor Källa:Den Svenska Barndiabetesstudien,2005

35. Andelen 6-15-åriga barn som behandlasmed ADHD-läkemedel, 1997-2003 Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:10 Folkhälsorapport2005