Att leda och utveckla skolhälsovården

1. Att leda och utveckla skolhälsovården Ledningskonferens för skolsköterskor och skolläkare Bonnierhuset 13 september 2011 Cecilia Ljung

2. Alla barn i Sverige Bästa tänkbara start i livet – liv och utveckling av personlighet Folkhälsa & Barnkonvention

3. Barn och unga – bästa tänkbara start i livet Vägnät för yrkesgrupper och prioriterade områden… en idéskiss… Tunnelbana BIS N Nationella banor Y Yrkeskategorier Bk/Fh Delaktighet & inflytande Metoder Levnadsvanor MI Trygg & säker skola HFSU Hälso- och sjukvård Föräldrastöd Elevhälsan Psykisk hälsa BK Folkhälsoutveckling N1 Y2 Y3 N4 Y5 N6

4. Cecilia Ljung Folkhälsostrateg/ samordnare Karlskoga och Degerfors kommuner/ partnerskapet www.orebro.se/barnkonventionen cecilia.ljung@karlskoga.se www.karlskoga.se

5. Nationell nivå - barnkonvention och folkhälsa, med extra fokus utifrån barnkonventionen Folkhälso och barnrättsperspektiv!? Rekommenderade och prioriterade områden 60 minuter om…

6. 1989 1990 2002 2004 2002-2007 2007 2009 2010 Nationell strategi BK Sveriges 4:e rapport till Barnrättskommittén Mål för folkhälsan Partnerskapet för Bk genomförande BK antas av FN BK träder i kraft En förnyad folkhälsopolitik Concluding observations

7. Begrepp att fundera över… Att ha ett barnrättsperspektiv Att utgå från barnets perspektiv • Att ha ett barnperspektiv • Att ha ett folkhälsoperspektiv 7

8. Barn har behov av… Barn har rätt till… Barnets eget perspektiv… Från den vuxnes perspektiv… Folkhälsa och barnrättsperspektiv

9. Att ha ett barnperspektiv… Eller???

10. Barnkonventionen.. • Ingen annan konvention har fått så stort stöd av världens länder – endast 2 länder som inte ratificerat… • Innehåller 54 artiklar utan inbördes rangordning • Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är konventionens fyra grundprinciper.

11. Utnyttja sina tillgängliga resurser maximalt för att tillgodose barnets rättigheter Transformation –Se över så lagstiftningen i landet överensstämmer med konventionen Ratificerat - lovat att följa alla artiklarna Rapportera till FN:s barnrättskommitté om efterlevnaden av konventionen Hjälpa varandra att följa artiklarna Skyldigheter för länderna:

12. Transformation Gett avtryck i flera av Sveriges lagar (HSL, föräldrabalken, namnlagen, SoL, skollagen m.fl) Utgångspunkt för svensk barnpolitik Svenska staten ansvarig för åtagandena i BK Kommunerna har en viktig roll vad gäller BK. Viss kritik till Sverige från FN:s barnrättskommitté. Barnkonventionen i Sverige

13. Sätter normer för barns: Hälsa och utbildning Sociala trygghet Rimlig levnadsstandard Lek och fritid Samt fastslår barnens rätt till: Språk, identitet och kultur BarnkonventionenFN:s konvention om barnets rättigheter

14. Barnkonventionen 0-18 år Ungdomspolitiken 13-25 år Art 2 Lika värde Art 3 Främsta rummet Art 6 Liv och utveckling Art 12 Att få sin röst hörd Mångfaldsperspektivet Rättighetsperspektivet Självständighetsperspektivet Resursperspektivet 14

16. Partnerskapet för BK 16 • Partnerskapet bildades 2004 med mål att förbättra barns villkor. • 2008 ingick 11 kommuner förlängt samarbete i partnerskapet. • Grund för samverkan: • Överenskommelse • Verksamhetsplan • Kommunernas egna förutsättningar & prioriteringar

17. Prioriterade områden -ett arbetande partnerskap 17 Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande. Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen. Utveckling av metoder för att mäta resultaten i arbetet. Spridning av kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt.

18. Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Brister i hur kommuner, landsting och departement samverkar för att genomföra barnkonventionen. Bättre utbildning i barnkonventionen för de som arbetar för/med barn. Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén

19. Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Samordnande och heltäckande sätt för att samla in statistik om barn. Kommittén är bekymrad över rasism, särskilt i våra skolor och föreslog åtgärder. Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén

20. Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Kommittén (K) orolig över att barn inte kan påverka sin tillvaro. Därför vill K att beslut som berör barn personligen ska innehålla barnets åsikter. Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén

21. Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Kommittén (K) föreslår att barn ska få bättre stöd av samhället (ex. när föräldrar inte kan komma överens om vårdnad.) Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén

22. Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Kommittén (K)känner oro över att barns villkor skiljer sig åt i olika delar av landet. K uppmärksammar att många barn känner stress och att självmord och olika uttryck för psykisk ohälsa ökar. Ökning av barnfetma och övervikt är oroande. K vill att Sverige tar fram åtgärder som kan minska deras problem och stärka barns psykiska hälsa. Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén

23. Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Kommittén (K) är oroad över att många tonåriga flickor i Sverige gör abort och att unga missbrukar alkohol, röker och använder droger. Därför vill K att skolorna ska arbeta mer för att stärka ungdomars hälsa. Dessutom vill K att ungdomar ska få bättre rådgivning, hjälp och vård utan föräldrars tillstånd när det behövs. Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén

24. Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: Kommittén (K)vill att Sverige särskilt ska satsa på att förebygga och bekämpa mobbning och då tänka särskilt på barn med funktionshinder och utländsk bakgrund. Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén

25. SKL driver utvecklingsarbete för psykisk hälsa och ungdomsdialog 2010 – En samlad strategi för ANDT 2010 – Strategi för att stärka barnets rättigheter, ”Handslaget” – barnkonventionen med prio förskola/skola, sjukvård, socialtjänst Uppbyggnad av centrala hemsidor och statistik system. 2011 – Regeringen stödjer särskilt självmordsförebyggande arbete, stöd till föräldrar, bra kostvanor, ökad fysisk aktivitet, minskat tobaksbruk 2011 - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen 2011 – Skollag, alkohollag Exempel på nationella prioriteringar och utveckling

26. Prop. 2009/10:232 En utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter genom 9 strategier. Strategi för att stärka barnets rättigheter

27. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Strategi för att stärka barnets rättigheter

28. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategi för att stärka barnets rättigheter

29. De elva målområdena är:1.  Delaktighet och inflytande i samhället2.  Ekonomiska och sociala förutsättningar3.  Barns och ungas uppväxtvillkor4.  Hälsa i arbetslivet5.  Miljöer och produkter6.  Hälsofrämjande hälso- och sjukvård7.  Skydd mot smittspridning8.  Sexualitet och  reproduktiv hälsa9.  Fysisk aktivitet10. Matvanor och livsmedel11. Tobak, alkohol, narkotika,  doping och spel Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

30. Det barn/ungdom/anhörig möter: Värdegrunden - bemötandet Kunskapsområdet -hälsa/barnkonvention Tre delar i vardagsarbetet • För elevhälsan och kommunen/landstinget/huvudman: • Systematiskt hälsofrämjande/ sjukdomsförebyggande/barnrättsarbete i organisationen

31. Från idé till verklighet Motiv/intention Ledstjärna Varför? Mål Resultat Handlingsplan Visioner Policy Värderingar Vad? Hur? IDÉVÄRLD VERKLIGHET Vem? När? Organisatoriska förutsättningar Tidsplanering Med vad? Resurser

32. …det viktigaste idag?!

33. Goda exempel/metoder Rymden ICDP MI Blås grönt Från likabehandling till Inkludering www.bo.se

34. ICDP – Vägledande Samspel och Barnkonventionen • Barnet ett subjekt med egen kompetens • ICDP – förverkligande av barnkonventionen • Fokus på samspel med barn och omsorgsgivare • Ett förhållningssätt för att öka; • omsorgskvaliteten för barnet • positiv uppfattning och inställning till barnet • förståelse för barnets avsikter • lyhördhet för barnet

35. Synergieffekt uppstår när folkhälsa och barnrätt möts

36. Barn har rätt! Främjande och förebyggande arbete Lyssna som en kanin… Långsiktighet Kunskap/erfarenhet och forskning Samverka mellan kompetenser Öka kunskap vid behov Följ upp o samla in statistik – meranvänd!!! Sammanfattningsvis

37. Tack för er uppmärksamhet! Cecilia Ljung cecilia.ljung@karlskoga.se 0586-622 43 www.karlskoga.se